Runsa slott
| Runsa slott | |
| Slott | |
 Runsa slott, juni 2015.
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Uppland |
| Län | Stockholms län |
| Distrikt | Eds distrikt |
| Kommun | Upplands Väsby kommun |
| Koordinater | 59°33′31″N 17°49′26″Ö / 59.55861°N 17.82389°Ö |
| Skapare | Jean De la Vallée |
| Grundad | mitten av 1600-talet |
  Runsa slotts läge i Stockholms län.
| |
Runsa slott är en slottsliknande herrgård i Kallhälls distrikt i Upplands Väsby kommun. Runsa slott ligger vid Skarven i Eds socken cirka tio kilometer nordväst om Upplands Väsby. Nuvarande huvudbyggnad uppfördes i mitten av 1600-talet, troligen efter ritningar av arkitekt Jean De la Vallée. Runsa var fram till början av 1900-talet Uppland Väsbys största gods. Byggnaden, som är i det närmaste oförändrad sedan byggnadstiden är privatbostad och inte tillgänglig för allmänheten. Förbi slottet sträcker sig Upplandsleden.
Historik
Egendomen omtalas på 1300-talet. 1313 såldes den till ärkebiskopen i Uppsala. Den drogs in av Gustav Vasa, men såldes av hans sonson till Jakob De la Gardie, vars änka överlevde honom i 22 år. Hon lämnade Runsa i arv till sin dotter och hennes man i andra giftet, fältmarskalken, greve Gustaf Otto Stenbock.
Deras dotter Charlotta Maria sålde 1725 Runsa till riksrådet H. H. von Liewen (död 1733). Efter att några år ha tillhört friherre Otto Reinhold Strömfelt köptes Runsa 1744 av amiralen och landshövdingen Theodor Ankarcrona. Hans änka Beata, född von Schoting, bildade 1753 fideikommisset för sin mans brorson, majoren Conrad Wilhelm Ankarcrona. Sedan dess har Runsa slott varit i släkten Ankarcronas ägo.
Byggnad och parken
Huvudbyggnaden härrör från mitten av 1600-talet och är möjligen uppförd som lustslott för Ebba Brahe som änka. Byggnaden ritades troligen av barockarkitekten Jean De la Vallée och anses vara ett av hans främsta verk.[1] Det består av ett nästan kubiskt mittparti i två våningar och två likartade något mindre sidopartier sammanbundna med mittpartiet genom lägre längor. Huvudfasaden och entrén vänder sig mot norr. De kupolliknande svängda taken på huvudbyggnaden påminner om Riddarhuspalatsetets svängda tak, där Jean de la Vallée var en av arkitekterna. Bland intressanta detaljer i inredningen märkas en del dekorationer från 1600-talet, dörrar och målade dörröverstycken från mitten av 1700-talet samt några kakelugnar från den gustavianska tiden.
Gårdsplanen omges av två fristående envåningsflyglar och en magasinsbyggnad. Mot söder ansluter den under 1600-talet i fransk stil anlagda barockträdgården och intill mot sydväst och Mälaren en engelsk park, som är av senare datum. Åt nordväst ligger ekonomibyggnaderna med bland annat stall från 1700-talet (ombyggt 1926), ladugård från 1870 och loge från 1890.[2]
Se även
Källor
- ^ Stockholms länsmuseum: Runsa
- ^ Svenska Gods och Gårdar, XI, Stockholms län, 1938. Arkiverad 25 januari 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- Runsa i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
- Informationstavala på platsen
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Runsa slott.- Runsa i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- Runsa i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
- ”Runsa slott”. Suecia antiqua et hodierna, första bandet. Kungliga biblioteket. https://suecia.kb.se/F/?func=find-c&ccl_term=wso+%3D+asaml&local_base=sah.
