Rutenium

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Rutenium
Nummer
44
Tecken
Ru
Grupp
8
Period
5
Block
d
Fe

Ru

Os
TeknetiumRuteniumRodium
[Kr] 4d7 5s1
44Ru
   

Ruthenium a half bar.jpg

Emissionsspektrum
Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Utseende Silvrig metallisk
Fysikaliska egenskaper
Densitet 12370 kg/m3 (273 K)
Aggregationstillstånd Fast
Smältpunkt 2607 K (2334 °C)
Kokpunkt 4423 K (4150 °C)
Molvolym 8,17 × 10-6 m3/mol
Smältvärme 24 kJ/mol
Ångbildningsvärme 595 kJ/mol
Atomära egenskaper
Atomradie 130 (178) pm
Kovalent radie 126 pm
Jonisationspotential Första: 710,2 kJ/mol
Andra: 1620 kJ/mol
Tredje: 2747 kJ/mol
(Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration [Kr] 4d7 5s1
e per skal 2, 8, 18, 15, 1
Electron shell 044 Ruthenium - no label.svg
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd 8, 6, 4, 3, 2 (svag syra)
Elektronegativitet 2,2 (Paulingskalan)
Diverse
Kristallstruktur hexagonal
Ljudhastighet 5970 m/s
Elektrisk konduktivitet 13,7×106 A/(V × m)
Mohs hårdhet 6,5
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Ruteniumisotoper
Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP
96Ru 5,52 %
Stabil
98Ru 1,88 %
Stabil
99Ru
Stabil
100Ru 12,6 %
Stabil
101Ru 17,0 %
Stabil
102Ru 31,6 %
Stabil
104Ru 18,7 %
Stabil
106Ru {syn.} 373,59 dagar β- 0,039 106Rh
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Rutenium är ett metalliskt grundämne som tillhör gruppen lätta platinametaller med symbol Ru och atomnummer 44. Rutenium är även en restprodukt från fissionerad uran-235.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Rutenium upptäcktes av den ryske kemisten Karl Ernst Claus 1844 och var den sjätte och sista av platinametallerna som upptäckts. Namnet rutenium kommer från nylatinets Ruthenia (Rutenien). [1]

Förekomst och framställning[redigera | redigera wikitext]

Rutenium förekommer endast med ca 0,004 ppm i naturen och tillsammans med andra platinametaller, t. ex. som legering med iridium. Det kan framställas ur anodslam, en biprodukt vid rening av råkoppar. [1]

Separationen från andra metaller sker genom destillation av rutenium(VIII)oxid och metallen utvinns genom reduktion av (NH4)3RuCl6 med vätgas. [1]

Ca 12 ton rutenium produceras varje år med en beräknad total tillgång av 5 000 ton i världen. [2]

Användning[redigera | redigera wikitext]

Rutenium används inom kemisk industri, t. ex. som katalysator vid syntes av långkedjiga kolväten och inom elektronikindustrin till hårda kontaktlegeringar. Vidare används rutenium till smycken, pennspetsar, glödtrådar och keramikglasyrer. Rutenium är också en viktig komponent i Grätzel-celler, en typ av solcell. [1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Anders Lennartsson, Periodiska systemet, Studentlitteratur, 2011
  2. ^ Emsley, J. (2003). "Ruthenium". Nature's Building Blocks: An A-Z Guide to the Elements. Oxford, England, UK: Oxford University Press. pp. 368–370. ISBN 0-19-850340-7.

Se även[redigera | redigera wikitext]