Hoppa till innehållet

Rutsopp

Från Wikipedia
Rutsopp
Status i Sverige: Livskraftig
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
StamBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningBoletales
FamiljBoletaceae
SläkteXerocomellus
ArtX. chrysenteron
Vetenskapligt namn
§ Xerocomellus chrysenteron
Auktor(Bull.) Šutara 2008
Synonymer

Boletus chrysenteron Bull. 1791
Xerocomus chrysenteron (Bull.) Quél. 1888
Versipellis chrysenteron (Bull.) Quél. 1886[1]
Boletus communis Bull. 1789
Xerocomus communis (Bull.) Bon 1985[2]

Ceriomyces communis (Bull.) Murrill 1909[3]

Den mykologiska karaktären hos Boletus chrysenteron:


hymenium:
rör


hatt:
välvd


skivtyp:


ätlighet:
ätlig




fot:
bar


sporavtryck:


ekologi:
mykorrhiza

Rutsopp (Xerocomellus chrysenteron)[4][5] är en soppart i familjen Boletaceae.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Rutsoppen har en vid utbredning i Europa, men detaljerna är oklara på grund av att den tidigare förväxlats med den 2003 nybeskrivna arten Xerocomellus cisalpinus. I Finland förekommer den längst i söder[6], den är tämligen allmän i Danmark och i Norge förekommer den i kusttrakterna i södra delen av landet.[7] I Sverige har den sin huvudsakliga utbredning norrut till Uppland och Värmland. Den bildar ektomykorrhiza med framför allt bok och ek.[8]

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Hatten blir upp till 10 cm i diameter, är först välvd men sedan utbredd. Hatthuden är sammetsluden (som ung), ljust till mörkt brun och med tiden uppsprickande så att den rosa underhuden syns i sprickorna. Porerna är gula, men olivfärgas med tiden av sporer (som är släta), och blånar svagt vid tryck. Fotens grundfärg är gul men den är vanligen, särskilt i de nedre delarna, mer eller mindre täckt av röda gryn. Köttet är gulaktigt, ofta med röda färger i fotbasen och just under hatthuden, och blånar endast svagt i snittytor. Den kan förväxlas med flera närstående arter, speciellt med X. cisalpinus, som den kan vara mycket svårskild från (denna är dock tydligt blånande i fotbasen och dess sporer är finstrimmiga). Blodsoppens hatthud spricker mycket sällan upp och dess sporer är strimmiga. Hatthuden hos falsk rutsopp spricker också upp men den är endast sällan rödaktig i sprickona och dess fot är sällan rödaktig, utan mera brunsvart vid basen (för att vara riktigt säker är dess sporer trunkata, det vill säga tvärt "avhuggna" i ena änden).

Taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Den franske botanikern Jean Baptiste François Bulliard beskrev 1789 Boletus communis[9] och två år senare beskrev han Boletus chrysenteron[10], vilka av många betraktas som samma art. Nästan 100 år senare, år 1888, fördes den till det nya släktet Xerocomus av Lucien Quélet.[11] Senare molekylärfylogenetiska analyser placerar den i släktet Xerocomellus som skapades av Josef Šutara 2008.[12]

Bulliards beskrivning av Boletus communis är väldigt bristfällig och vissa mykologer anser att Bulliard beskrivit två olika arter och behandlar chrysenteron och communis som artskilda.[13][14] Några av dessa för communis till andra befintliga arter, exempelvis Hortiboletus engelii[15][16] eller Hortiboletus rubellus[17]. Men (som om det inte redan vore tillräckligt förvirrat) år 2016 beskrev en grupp kinesiska mykologer dessutom den nya arten Xerocomellus communis...[18][19]

Artnamnet chrysenteron betyder "gyllene inkråm" och kommer från grekiska χρυσός (chrysos "guld") och ἔντερον (enteron "tarm").

Matsvamp[redigera | redigera wikitext]

Rutsoppen är ätlig. Foten hos äldre exemplar är träig.[20]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lucien Quélet, 1886, Enchiridion fungorum in Europa media et praesertim in Gallia vigentium, Paris, sid. 157.
  2. ^ Marcel Bon (1985), Novitates - Validations, nouvelles combinaisons et espèces Documents Mycologiques. 14:56, sid. 16.
  3. ^ William A. Murrill, 1909, The Boletaceae of North America - II Mycologia 1:4, sid, 155.
  4. ^ RutsoppDyntaxa.
  5. ^ Xerocomellus chrysenteron på Species Fungorum.
  6. ^ Ruututatti Xerocomellus chrysenteron på Laji.fi.
  7. ^ Ruterørsopp Xerocomus chrysenteron (Bull.) Quél. på Artsdatabanken.
  8. ^ RutsoppArtdatabanken.
  9. ^ J.B.F. Bulliard, 1789, Herbier de la France 9, plansch 393 Arkiverad 3 oktober 2018 hämtat från the Wayback Machine..
  10. ^ J.B.F. Bulliard, 1791, Herbier de la France VI. Histoire des Champignons de la France, sid. 328.
  11. ^ Lucien Quélet, 1888, Flore mycologique de la France et des pays limitrophes, O. Doin, Paris, sid. 418.
  12. ^ Josef Šutara , 2008, Xerocomus s.l. in the light of the present state of knowledge, Česká Mykologie. 60:1, sid. 29–62.
  13. ^ Boris Assyov, Xerocomus chrysenteron och Xerocomus communis på Boletales.com.
  14. ^ Andy Taylor & Ursula Eberhardt, 2006, Släktet Xerocomus i Sverige, Svensk Mykologisk Tidskrift 27:3, sid. 35-48(42-44).
  15. ^ Josef Šutara, 2008, Xerocomus s.l. in the light of the present state of knowledge, Česká Mykologie. 60:1, sid. 29–62.
  16. ^ Hortiboletus engelii på Species Fungorum.
  17. ^ Heidi Ladurner och Giampaolo Simonini (2003) enligt exempelvis Boris Assyov, Xerocomus communis på Boletales.com.
  18. ^ Xerocomellus communis på Species Fungorum.
  19. ^ Wu, Li, Zhu, Zhao, Han, Cui, Li, Xu & Yang, 2016, One hundred noteworthy boletes from China, Fungal Diversity 81, sid. 168.
  20. ^ Rutsopp på Svampguiden.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]