Ryggsträngsdjur

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ryggsträngsdjur
lansettfisk (Branchiostoma lanceolatum)
lansettfisk (Branchiostoma lanceolatum)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Underrike Eumetazoa
(orankad) Bilateria
Överstam Deuterostomia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Vetenskapligt namn
§ Chordata
Auktor Bateson, 1885
Understammar
Hitta fler artiklar om djur med

Ryggsträngsdjur eller kordater (Chordata) är en djurstam som innefattar ryggradsdjuren, manteldjuren och lansettfiskarna. Gemensamt för alla ryggsträngsdjur är att de åtminstone under någon period av sitt leverne får ryggen förstärkt av en ryggsträng, samt ett nervrör som går utefter ryggsidan. Hos människan motsvaras nervröret av ryggmärgen.

Ryggsträngsdjuren utvecklades under den kambriska explosionen. Närmast besläktade grupper är tagghudingar och svalgsträngsdjur.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Ryggsträngsdjurens ryggsträng är oftast helt utvecklad, men de mer basala grupperna saknar det skyddande kalkhölje som en ryggrad utgör hos ryggradsdjuren. Gemensamt för alla ryggsträngsdjur är att de under åtminstone någon del av sitt liv har en ryggsträng som förstärkning utefter ryggen. Ryggsträngen ger kroppen böjlighet och stadga.[1] Dessutom har alla ryggsträngsdjur har ett nervrör utefter ryggsidan som är deras viktigaste nervledning. Hos människor motsvaras det av ryggmärgen. Hos ringmaskar och leddjur motsvaras nervledningen av bukgangliekedjan.[2]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Ryggsträngsdjuren förekommer över hela jorden, och omkring 48 000 arter har beskrivits (2013). I Sverige fortplantar sig 525 av dessa, och ett antal fiskar och fåglar förekommer sporadiskt.[3]

Ryggsträngsdjurens indelning[redigera | redigera wikitext]

Ryggsträngsdjuren delas in i ryggsträngsdjur utan ryggrad, vilka innefattar manteldjuren, såsom sjöpungar, och lansettfiskarna. De har en ryggsträng men saknar ett ryggradsskelett. Störst avsaknad av ryggsträng noteras hos manteldjuren, där enbart larverna har ryggsträng och nervrör. När de växer tillbakabildas deras nervsystem successivt. Sjöpungen till exempel sitter därför på ett fast underlag efter att nervsystemet tillbakabildats, där de fungerar som filtrerare.[2]

Ryggradsdjuren å andra sidan har en ryggrad och ett ryggradsskelett, vilket har möjliggjort betydligt större djur än inom de andra djurstammarna. Blåvalen är exempelvis förmodligen det största djur som någonsin har levat, och några ryggsträngsdjur eller lägre stammar har aldrig uppnåt samma storlek.[2]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Ryggsträngsdjuren har följande systematiska indelning:[4]

Stam: Ryggsträngsdjur (Chordata)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Ryggsträngsdjur: Lansettfiskar–broskfiskar”. Sveriges fiskar. Nationalnyckeln. http://www.nationalnyckeln.se/sv/bokverket/publicerade_volymer/Ryggstrangsdjur-Lansettfiskarbroskfiskar/. Läst 20 augusti 2013. 
  2. ^ [a b c] ”Ryggsträngsdjur”. Biologi med Naturkunskap A. Liber. http://www4.liber.se/gy/prodstod/4701610_biologi/biev52aorryg.htm. Läst 20 augusti 2013. 
  3. ^ ”Ryggsträngsdjur”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/ryggsträngsdjur. Läst 20 augusti 2013. 
  4. ^ ITIS (engelska)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]