Swedish Space Corporation
| Swedish Space Corporation (SSC) | |
 | |
 Sondraketen TEXUS-50 skjuts upp från rymdbasen Esrange utanför Kiruna. | |
| Org.nr | 556166-5836 |
|---|---|
| Typ | Statligt aktiebolag |
| Huvudkontor | Solna, Sverige |
| Nyckelpersoner | Joakim Westh Styrelseordförande Charlotta Sund VD |
| Bransch | Rymdfart |
| Tjänster | Markstationer för satellitkommunikation och satellitkontroll, drift och styrning av rymdfarkoster, raket- och ballongsystem, uppskjutningstjänster och flygtester, samt konsulttjänster för olika rymdprojekt. |
| Antal anställda | 713 (2024) |
| Historik | |
| Grundat | 1972 |
| Ekonomi | |
| Omsättning | ▲ 1,744 miljarder SEK (2024) |
| Rörelseresultat | ▲ –9,014 miljoner SEK (2024) |
| Vinst efter skatt | ▲ –28,036 miljoner SEK (2024) |
| Tillgångar | ▲ 2,505~ miljarder SEK (2024) |
| Eget kapital | ▲ 664,825 miljoner SEK (2024) |
| Struktur | |
| Ägare | Svenska staten – 100% |
| Moderbolag | Regeringskansliet[1] |
| Miljömässig hållbarhet | |
| Växthusgasutsläpp | 32,1 kt CO2e - (–)[2] |
| Övrigt | |
| Slogan | We help Earth benefit from Space |
| Webbplats | SSCspace.com |
| Fotnoter | Statistik från 2024 års bokslut: https://sscspace.com/wp-content/uploads/2025/03/SSC-Ars-och-hallbarhetsredovisning-2024.pdf |
| Redigera Wikidata | |
Swedish Space Corporation, SSC, registrerat som Svenska rymdaktiebolaget[3], är ett svenskt samhällsbyggarbolag inom rymd. SSC:s verksamhet består bland annat av uppskjutningar av sondraketer och stratosfäriska ballonger, tester av raketmotorer och nya raketbränslen, drift och underhåll av rymd- och flygsystem, samt satellitkommunikation via bolagets markstationer utplacerade runtom i världen.
I januari 2023 invigdes en ny del av SSC:s rymdbas Esrange, den första anläggningen inom kontinentala EU för satellituppskjutningar[4][5]. Den första satellituppskjutningen förväntas äga rum inom ett fåtal år i samarbete med det amerikanska företaget Firefly Aerospace och deras Alpha-raket.[6]
Vid samma anläggning ska även Europas program för utveckling av återanvändbara raketer "Themis"[7] genomföra första flygtester. Projektet, som drivs av franska Ariane Group på uppdrag av den europeiska rymdorganisationen ESA, planerar för ett första "hopptest" under 2026.[8]
SSC:s verksamhet i Sverige är belägen i Solna, Kiruna och Ågesta. Företaget har också verksamhet i USA, Australien, Thailand, Chile, Japan, Nederländerna, Tyskland, Spanien, Italien och Storbritannien. SSC har 713 anställda och omsatte 1 744 miljoner kronor 2024.[9]
SSC arbetar för närvarande även med att utveckla sitt program för Space Surveillance Tracking (SST)[10] och Space Traffic Management (STM) för att identifiera och bedöma risker för kollisioner och störningar kopplat till rymdskrot, samt för att minimera riskerna för dessa.[11][12]
Verksamhetsområden
[redigera | redigera wikitext]Utveckling av rymdsystem
[redigera | redigera wikitext]SSC har mer än femtio års erfarenhet av att hjälpa rymdorganisationer, företag, kommersiella aktörer och forskningsinstitut att få tillgång till rymden. Företaget konstruerar, utvecklar och testar olika typer av nyttolaster och rymdsystem; raketsystem, delsystem och experimentutrustning för forskning, i rymd- eller rymdnära miljö. Vanliga tillämpningsområden är experiment inom tyngdlöshet, atmosfärsforskning samt test och validering av rymdrelaterade system. Dessa projekt skjuts upp ombord på sondraketer och stratosfäriska ballonger från SSC:s rymdbas Esrange Space Center.[13]
Satellitkommunikation
[redigera | redigera wikitext]SSC har ett av världens största och mest aktiva civila nätverk av markstationer som kommunicerar med olika typer av satelliter. SSC:s världsomspännande nätverk av markstationer använder såväl koncernens egna som anlitade satellitstationer runt om i världen. SSC har egna markstationer i Sverige, USA, Kanada, Chile, Thailand och Australien. Företaget har också samarbete med markstationer i USA, Tyskland, Italien, Spanien, Lettland, Sydafrika, Antarktis, Indien och Japan.[14]
De flesta vetenskapliga satelliter liksom många jordobservationssatelliter går i en bana över jordens poler. Antennerna vid Esrange i norra Sverige, Inuvik i Kanada samt Alaska är strategiskt placerade på norra halvklotet för att kunna ha regelbunden kontakt med satelliter som passerar inom räckhåll flera gånger per dygn. Esrange är i dag en av världens mest använda satellitstationer.
Genom ett urval av dessa markstationer, med specifika egenskaper, erbjuder SSC kommunikationslänkar mellan jorden och farkoster på uppdrag till månen och längre ut i universum. Exempel på projekt som SSC deltagit i är Firefly Aerospace:s Blue Ghost Mission-1 (BGM1) år 2025, samt den indiska rymdorganisationens ISRO:s mission Chandrayaan-3 åren 2023–24.[15]
Drift och styrning av rymdfarkoster
[redigera | redigera wikitext]Via dotterbolagen LSE[16] verksamt i Tyskland, Spanien och Italien, samt Aurora Technology[17] verksamt i Nederländerna, erbjuder SSC konsulttjänster inom satellitstyrning. Majoriteten av personalen är stationerad vid några av Europas största rymdcentra – såsom European Space Operations Centre (ESOC), European Space Astronomy Centre (ESAC), European Space Research and Technology Centre (ESTEC) och German Space Operations Center (GSOC) – som ägs och drivs av den europeiska rymdorganisationen ESA samt den tyska rymdstyrelsen DLR.
Uppskjutning av satelliter
[redigera | redigera wikitext]Den 13 januari 2023 invigdes en ny anläggning vid SSC:s rymdbas Esrange Space Center av H.M. Kung Carl XVI Gustaf, Sveriges statsminister Ulf Kristersson och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen – den första platsen inom det kontinentala EU med förmåga att skjuta upp satelliter i omloppsbana. Den första satellituppskjutningen förväntas äga rum inom ett fåtal år, i samarbete med det amerikanska företaget Firefly Aerospace och deras Alpha-raket[6] och senare det sydkoreanska företaget Perigee Aerospace och deras raket BlueWhale-1[18].
Rakettester
[redigera | redigera wikitext]Vid rymdbasen Esrange finns också ett flertal testbäddar där europeiska raketföretag utvecklar nya raketmodeller genom motortester; Isar Aerospace motortestar sin raket Spectrum medan Rocket Factory Augsburg (RFA) motortestar sin raket RFA One.[19] Här ska även Europas program för utveckling av återanvändbara raketer "Themis"[7] genomföra första flygtester. Projektet, som drivs av franska Ariane Group på uppdrag av den europeiska rymdorganisationen ESA, planerar för ett första "hopptest" under 2026.[8]
Space Situational Awareness
[redigera | redigera wikitext]Antalet satelliter i den nära rymden beräknas fördubblas till så mycket som 10 000 inom de närmaste åren. I samma område befinner sig dessutom stora mängder rymdskräp i omloppsbanor. Det rör sig uppskattningsvis mer än 130 miljoner objekt, vissa så små som en millimeter, som färdas i hög hastighet.
Den ökande mängden objekt i omloppsbana runt jorden gör att risken för kollisioner ökar. SSC:s utökar därför sitt initiativ inom området Space Situational Awareness (SSA)[20], som syftar till att upptäcka, förutsäga och bedöma riskerna vid uppskjutningar och återinträde för rymdfarkoster.
SSC har startat ett program vars uppgift är att hålla reda på och katalogisera de objekt som befinner sig i omloppsbanor runt jorden – så kallat Space Traffic Management (STM)[12] – ett kommunikationssystem för att i framtiden undvika potentiella kollisioner vid uppskjutning och för satelliter i omloppsbanor.
Esrange Space Center
[redigera | redigera wikitext]Rymdbasen Esrange, världens mest mångsidiga rymdcenter och navet i SSC:s verksamhet, ligger utanför Kiruna i norra Sverige, ovanför polcirkeln (68°N, 21°E). Förutom den infrastruktur som utgör basen så finns även tillgång till ett stort, obefolkat nedslags- och återhämtningsområde som omfattar ett område dubbelt så stort som Luxemburg. Anläggningen har varit i drift sedan 1966 och var till en början en del av den europeiska rymdorganisationen ESA, innan basen blev en del av SSC i samband med att bolaget grundades 1972.[21][22]
Med alla affärsområden representerade på basen är Esrange en aktiv del av Europas rymdverksamhet. Därifrån skjuter SSC upp sondraketer och stratosfäriska ballonger för forskning inom olika forskningsdiscipliner. Esrange är också noden i SSC:s marksegment, världens näst största kommersiella markstationsnätverk, med mer än 30 antenner på basen.
Andra anläggningar och verksamhetsorter[23]
[redigera | redigera wikitext]- Solna (huvudkontor och labb)
- Esrange Space Center, Kiruna (uppsändnings- och testtjänster samt satellitkommunikation)
- Ågesta (teleporttjänster)
- North Pole, Alaska, USA (satellitstation)
- Clewiston, Florida, USA (satellitstation)
- Spring House, Pennsylvania, USA (kontor och nätverkscenter)
- South Point, Hawaii, USA (satellitstation)
- Inuvik, Kanada (satellitstation)
- Wescott, Storbritannien (kontor)
- Darmstadt, Tyskland (kontor)
- Gilching, Tyskland (kontor)
- Noordwijk, Nederländerna (kontor)
- Pisa, Italien (kontor)
- Tokyo, Japan (kontor)
- Santiago, Chile (kontor och satellitstation)
- Punta Arenas, Chile (satellitstation)
- Siracha, Thailand (satellitstation)
- Western Australia Space Center, Australien (kontor och satellitstation)
Kunder
[redigera | redigera wikitext]SSC:s största kunder inom rymdsystemutveckling och uppsändningstjänster är Rymdstyrelsen och den europeiska rymdorganisationen ESA. Satellitdriftsjänster och satellitkonsulttjänster utförs på uppdrag av satellitägare, satellitoperatörer och rymdorganisationer över hela världen. Tester av rymd- och flygsystem bedrivs åt såväl svenska som utländska företag och försvarsmakter.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Rymdbolaget bildades av riksdagen 1972 för att vara verkställande organ för Statens Delegation för Rymdverksamhet, numera Rymdstyrelsen. Bolaget utgjordes 1972 av Esrange och den Rymdtekniska Gruppen i Solna. Esrange var under perioden 1966-1972 en europeisk anläggning men övergick 1972 i svensk ägo i samband med bildandet av Rymdbolaget. Idag har SSC inga myndighetsuppgifter och företaget ägs till 100 procent av svenska staten.
Sedan millennieskiftet har företaget expanderat och har numera verksamhet i USA, Australien, Thailand, Chile, Japan, Nederländerna, Tyskland, Spanien, Italien och Storbritannien
Under åren har SSC även designat och byggt satelliter, utvecklat flygburna havsövervakningssystem[24] som används av kustbevakningsorganisationer över hela världen samt bistått Försvarets materielverk (FMV) med drift, underhåll och utveckling av provsystem på provplatsen Vidsel. Samtliga av dessa verksamheter är i dag avyttrade.[25]
Satelliter utvecklade av Rymdbolaget
[redigera | redigera wikitext]- Prisma - uppsänd från Yasny 15 juni 2010, prov med bl.a. autonom formationsflygning
- SMART-1 - uppsänd från Kourou 27 september 2003, prov med elektrisk raketmotor under färd till månen
- Odin - uppsänd från Svobodny 20 februari 2001, rymdobservatorium för astronomi och aeronomi
- Astrid 2 - uppsänd från Plesetsk 10 december 1998, rymdplasmaforskning
- Astrid 1 - uppsänd från Plesetsk 24 januari 1995, rymdplasmaforskning
- Freja - uppsänd från Jiuquan 6 oktober 1992, rymdplasmaforskning
Satelliter utvecklade under Rymdbolagets ledning
[redigera | redigera wikitext]- Tele-X - uppsänd från Kourou 2 april, 1989, huvudleverantör Aérospatiale
- Viking - uppsänd från Kourou 22 februari, 1986, huvudleverantör Saab
Sondraketprogram på Esrange
[redigera | redigera wikitext]- MASER / SubOrbital Express
- MAXUS
- SPIDER
- REXUS
- TEXUS
- MAPHEUS
- SERA
- STERN
- BOLT
Ballongprogram på Esrange
[redigera | redigera wikitext]- SAMBO
- PIROG
- CHEOPS
- STRAFAM
- EASOE
- THESEO
- ARCHEOPS
- ENVISAT
- SUNRISE
- POGO
- HADT
- HEMERA
- BEXUS
Helägda dotterbolag
[redigera | redigera wikitext]- Aurora Technology, Lisse, Nederländerna (konsulter inom satellitdrift)
- LSE Space, München och Darmstadt, Tyskland (konsulter inom satellitdrift)
- GlobalTrust, Winchester, Storbritannien (analys av satellitdata)
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Stiernstedt, Jan (1997). Sverige i rymden: svensk rymdverksamhet 1959-1972. Solna: Rymdstyr. Libris 7451823. ISBN 91-630-5155-9
- Stjernqvist, Inger; Jonsson Bengt (2004). I rymden för Sverige: berättelsen om Rymdbolaget. Stockholm: Sellin & partner. Libris 9472686. ISBN 91-7055-304-1 (inb.)
- Wormbs, Nina (2003). Vem älskade Tele-X?: konflikter om satelliter i Norden 1974-1989. Stockholm papers in the history and philosophy of technology, 0349-2842Trita-HOT, 0348-4696 ; 2043. Hedemora: Gidlund. Libris 9064839. ISBN 91-7844-640-6
- Zenker, Stefan; Eklund Lasse (1997) (på engelska). Space is our place: SSC 1972-1997 : a personal memoir on the occasion of the 25th anniversary of Swedish Space Corporation. Solna: Swedish Space Corp. Libris 2909458. https://www.zenker.se/Space/Jubilee/jubilee-a.shtml
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ hämtat från: svenskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] läs online, sscspace.com .[källa från Wikidata]
- ^ ”Sök företagsinformation, Svenska rymdaktiebolaget”. foretagsinfo.bolagsverket.se. Bolagsverket https://bolagsverket.se/. https://foretagsinfo.bolagsverket.se/sok-foretagsinformation-web/foretag/5561665836/foretagsform/AB. Läst 13 februari 2024.
- ^ Sternlund, Hans (13 januari 2023). ”Här invigs rampen på Esrange i Kiruna: ”Europa har fått fotfäste i rymden””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/har-inviger-kungen-rampen-esrange-gar-in-i-ny-rymdalder. Läst 28 mars 2023.
- ^ Forsberg, Rebecca (25 januari 2023). ”Spaceport Esrange - Europas svenska språngbräda till rymden”. Populär Astronomi. https://www.popularastronomi.se/2023/01/spaceport-esrange-europas-svenska-sprangbrada-till-rymden/. Läst 28 mars 2023.
- ^ [a b] Bill Burrau; Jonas Askergren (27 juni 2024). ”Klart: Här är raketen som ska sätta Sverige på rymdkartan”. www.nyteknik.se. https://www.nyteknik.se/rymden/klart-har-ar-raketen-som-ska-satta-sverige-pa-rymdkartan/4260157. Läst 24 september 2025.
- ^ [a b] S. V. T. Nyheter (2 juli 2025). ”Se den unika återbrukbara raketen – testas i Kiruna”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/se-den-unika-aterbrukbara-raketen-i-kiruna. Läst 24 september 2025.
- ^ [a b] ”Themis står på startplattan” (på engelska). www.esa.int. https://www.esa.int/Space_in_Member_States/Sweden/Themis_staar_paa_startplattan. Läst 24 september 2025.
- ^ ”Finances” (på amerikansk engelska). SSC - Swedish Space Corporation. https://sscspace.com/about__trashed/finances/. Läst 24 september 2025.
- ^ [https://republicans-science.house.gov/_cache/files/c/4/c4ff4da4-3e73-4cae-a07e-bc2bd4644e81/3496D82576DE78D3666F3BD1462B06F1.2020-02-11-oltrogge-testimony.pdf ”Hearing of the Committee on Science, Space, and Technology U.S. House of Representatives “Space Situational Awareness: Key Issues in an Evolving Landscape””]. House Committee on Science, Space, and Technology Republicans. 11 februari 2020. https://republicans-science.house.gov/_cache/files/c/4/c4ff4da4-3e73-4cae-a07e-bc2bd4644e81/3496D82576DE78D3666F3BD1462B06F1.2020-02-11-oltrogge-testimony.pdf.
- ^ ”SSA Programme overview” (på engelska). www.esa.int. https://www.esa.int/Space_Safety/SSA_Programme_overview. Läst 28 mars 2023.
- ^ [a b] Ohlsson, Philip (13 december 2022). ”Debris and congestion – a future challenge in Space” (på amerikansk engelska). SSC - Swedish Space Corporation. https://sscspace.com/debris-and-congestion-a-future-challenge-in-space/. Läst 28 mars 2023.
- ^ TT (23 november 2022). ”Tolv experiment till rymden från Kiruna”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/O8gnbO/tolv-experiment-till-rymden-fran-kiruna. Läst 24 september 2025.
- ^ ”Our Ground Stations” (på amerikansk engelska). SSC - Swedish Space Corporation. https://sscspace.com/services/satellite-ground-stations/our-stations/. Läst 24 september 2025.
- ^ TT; Ny Teknik (3 mars 2025). ”Andra privata månlandningen – men den första helt lyckade”. www.nyteknik.se. https://www.nyteknik.se/rymden/andra-privata-manlandningen-men-den-forsta-helt-lyckade/4338052. Läst 24 september 2025.
- ^ ”LSE Space – Welcome to LSE Space” (på amerikansk engelska). https://lsespace.com/. Läst 28 mars 2023.
- ^ ”Aurora Technology B.V. – Space engineering and scientific support” (på brittisk engelska). https://www.aurora.nl/. Läst 12 november 2024.
- ^ ”Sverige blir först i Europa – skickar satelliter till rymden”. DN.se. 27 juni 2024. https://www.dn.se/sverige/sverige-blir-forst-i-europa-skickar-satelliter-till-rymden/. Läst 24 september 2025.
- ^ Andrew Parsonson (8 januari 2025). ”RFA “Fully Focused” on Building New First Stage for 2025 Launch Attempt” (på amerikansk engelska). European Spaceflight. https://europeanspaceflight.com/rfa-fully-focused-on-building-new-first-stage-for-2025-launch-attempt/. Läst 24 september 2025.
- ^ ”Space Situational Awareness - SSA” (på engelska). www.esa.int. https://www.esa.int/About_Us/ESAC/Space_Situational_Awareness_-_SSA. Läst 28 mars 2023.
- ^ ”Esrange and ESA” (på engelska). www.esa.int. https://www.esa.int/Science_Exploration/Human_and_Robotic_Exploration/Research/Esrange_and_ESA. Läst 28 mars 2023.
- ^ ”Rymdbasen Esrange”. Rymdstyrelsen. https://www.rymdstyrelsen.se/upptack-rymden/sverige-i-rymden/rymdbasen-esrange/. Läst 28 mars 2023.
- ^ ”Our stations” (på amerikansk engelska). SSC - Swedish Space Corporation. https://sscspace.com/services/satellite-ground-stations/our-stations/. Läst 6 februari 2023.
- ^ ”Havsövervakning till Sjöland & Thyselius - Förvärvar SSC:s Airborne Systems”. News Powered by Cision. https://news.cision.com/se/ssc/r/havsovervakning-till-sjoland---thyselius---forvarvar-ssc-s-airborne-systems,c9586093. Läst 28 mars 2023.
- ^ ”FMV - ”Jag är jätteglad att ni valde att följa med till FMV””. web.archive.org. 5 februari 2018. Arkiverad från originalet den 5 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180205184350/http://www.fmv.se/sv/Nyheter-och-press/Nyheter-fran-FMV/Jag-ar-jatteglad-att-ni-valde-att-folja-med-till-FMV/?p=7. Läst 28 mars 2023.