Ryska alfabetet
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Det ryska alfabetet är en variant av det kyrilliska alfabetet och består av 33 bokstäver. Det är det officiella alfabetet i Ryssland och används av över 144 miljoner människor.[1]
Tabell
Versal | Gemen | Transkrib. | Namn | Uttal | Noter |
---|---|---|---|---|---|
А | а | a | а /ɐ/ | [ɐ] | |
Б | б | b | бэ /bɛ/ | [b], [bʲ] | |
В | в | v | вэ /vɛ/ | [v], [vʲ] | |
Г | г | g | гэ /gɛ/ | [g], [gʲ] | |
Д | д | d | дэ /d̪ɛ/ | [d̪], [d̪ʲ] | |
Е | е | e, je, ie | е /jɛ/ | [ʲɛ], [jɛ] | Transkriberas je då den är initial eller föregås av vokal, ь, eller ъ; je blir ie efter t, s, z; e efter j. |
Ё | ё | jо, io, o | ё /jɵ̞/ | [ʲɵ̞] | Transkriberas io efter t, s, z; o efter j. Translittereras även ë. |
Ж | ж | zj | жэ /ʐɛ/ | [ʐ] | |
З | з | z | зэ /z̪ɛ/ | [z̪], [z̪ʲ] | |
И | и | i | и /ɪ/ | [ɪ] | |
Й | й | j | и краткое /ɪ 'kra.tkəjɪ/ | [j] | |
К | к | k | ка /kɐ/ | [k], [kʲ] | |
Л | л | l | эль /ɛɫ̪ʲ/ | [ɫ̪], [ɫ̪ʲ] | |
М | м | m | эм /ɛm/ | [m], [mʲ] | |
Н | н | n | эн /ɛn̪/ | [n̪], [n̪ʲ] | |
О | о | o | о /o̞/ | [o̞] | |
П | п | p | пэ /pɛ/ | [p], [pʲ] | |
Р | р | r | эр /ɛr/ | [r], [rʲ] | |
С | с | s | эс /ɛs̪/ | [s̪], [s̪ʲ] | |
Т | т | t | тэ /t̪ɛ/ | [t̪], [t̪ʲ] | |
У | у | u | у /u/ | [u] | |
Ф | ф | f | эф /ɛf/ | [f] | |
Х | х | ch | ха /xɐ/ | [x] | |
Ц | ц | ts | цэ /ʦɛ/ | [ʦ], [ʦʲ] | |
Ч | ч | tj | че /ʨɛ/ | [ʨ] | [a] |
Ш | ш | sj | ша /ʂɐ/ | [ʂ] | |
Щ | щ | sjtj | ща /ɕːɐ/ | [ɕː] | |
Ъ | ъ | твёрдый знак /'tvʲɵ̞.rdɨj z'nak/ | [] | Translittereras även ''. ”Hårdhetstecken”; se nedan. | |
Ы | ы | y | ы /ɨ/ | [ɨ] | |
Ь | ь | мягкий знак /'mʲæxʲkʲɪj z'nak/ | [ʲ] | Translittereras även '. ”Mjukhetstecken”; se nedan. | |
Э | э | e | э оборотное /'ɛ ə.bʌ'ro.tnəjɪ/ | [ɛ] | |
Ю | ю | ju, iu, u | ю /ju/ | [ʲu], [ju] | Transkriberas iu efter t, s, z; u efter j. |
Я | я | ja, ia, a | я /jɐ/ | [ʲɐ], [jɐ] | Transkriberas ia efter t, s, z; a efter j och vanligen efter i. |
Mjukhetstecknet (ь) och hårdhetstecknet (ъ) är inga egentliga bokstäver utan snarare ortografiska symboler som modifierar föregående bokstavs uttal. Mjukhetstecknet (eller muljeringstecknet) anger att den konsonant som står omedelbart före tecknet ska uttalas med muljering, något som annars styrs av muljerande vokaler. Hårdhetstecknet indikerar omvänt att en konsonant framför en muljerande vokal inte uttalas muljerat, vilket den annars skulle. Både muljeringstecknet och hårdhetstecknet utelämnas normalt i svensk standardtranskribering. Ett undantag är "Ильич", som i Vladimir Iljitj Lenin, där transkriberingen normalt sett skulle ha blivit Ilitj. Mjukhetstecknet kan i alternativ translitterering återges med apostrof och hårdhetstecknet med dubbel apostrof.[3]
Handskrift
Handskrivna gemena bokstäver ser i flera fall klart annorlunda ut jämfört med normal tryckstil. I kursiv tryckstil följs handskriftsutseendet ungefär. De mest avvikande bokstäverna är:
Handskrivna versala bokstäver kan också avvika på liknande sätt från tryckstilen alternativt likna den.
Historiska tecken
Det sekulära ryska alfabetet såsom särskilt från det kyrkoslaviska fastställdes officiellt genom ett dekret utfärdat av Peter den store år 1708. Lilla och stora jus (Ѧ, ѧ, Ѫ, ѫ, Ѩ, ѩ, Ѭ, ѭ) hade då redan sedan tidigare slutat användas, men en kursiv form av lilla jus låg till grund för bokstaven я, som infördes 1708. Vid 1700-talets mitt hade bokstäverna ѯ (ks), ѱ (ps), ѡ (o) och ѕ (dz) slutat användas. Vid stavningsreformen 1918 avskaffades tecknen і, ѣ, ѵ och ѳ (i deras ställe används и, е, и och ф eller т). Genom reformen minskades även användningen av det hårda tecknet (ъ): det hade tidigare använts i slutet av ord för att markera att en final konsonant var hård (opalataliserad), något som nu i stället återges genom avsaknad av mjukt tecken. Tecknen ъ och ь uttalades ursprungligen som ultra-korta eller reducerade /ŭ/, /ĭ/.
Transkriberingar
Transkribering av ryska till det latinska alfabetet resulterar i vitt skilda stavningar beroende på målspråk. Detta beror på att transkriberingen i viss mån eftersträvar fonetisk överensstämmelse. Det finns även en internationell standard för translitterering av det kyrilliska alfabetet, ISO 9, som bygger på serbokroatisk praxis, men den har inte blivit så mycket använd för ryska.
Ryska till svenska
Rysk bokstav | Svensk transkribering | Exempel |
---|---|---|
а | a | Анто́н Че́хов – Anton Tjechov |
б | b | Бори́с Ельцин – Boris Jeltsin |
в | v | Анто́н Че́хов – Anton Tjechov |
г | g | Гла́сность – Glasnost |
д | d | Фёдор Достое́вский – Fjodor Dostojevskij |
е efter konsonant | e | Анто́н Че́хов – Anton Tjechov |
е i början på ord | je | Бори́с Ельцин – Boris Jeltsin |
е efter vokal, ь, ъ | je (e efter j, ie efter t, s, z) | Фёдор Достое́вский – Fjodor Dostojevskij (Запорожье – Zaporozje) |
ё | jo | Фёдор Достое́вский – Fjodor Dostojevskij |
ё efter t, s, z | iо | Сёма (kortform av Семён) – Sioma (Semjon) |
ё efter j | o | Никита Хрущёв – Nikita Chrusjtjov |
ж | zj | Солжени́цын – Solzjenitsyn |
з | z | Новая Земля – Novaja Zemlja |
и | i | Никита Хрущёв – Nikita Chrusjtjov |
й | j | Фёдор Достое́вский – Fjodor Dostojevskij |
к | k | Фёдор Достое́вский – Fjodor Dostojevskij |
л | l | Анто́н Па́влович Че́хов – Anton Pavlovitj Tjechov |
м | m | Фёдор Миха́йлович Достое́вский – Fjodor Michajlovitj Dostojevskij |
н | n | Анто́н Че́хов – Anton Tjechov |
о | o | Анто́н Че́хов – Anton Tjechov |
п | p | Анто́н Па́влович Че́хов – Anton Pavlovitj Tjechov |
р | r | Фёдор Достое́вский – Fjodor Dostojevskij |
с | s | Фёдор Достое́вский – Fjodor Dostojevskij |
т | t | Анто́н Че́хов – Anton Tjechov |
у | u | Пу́шкин – Pusjkin |
ф | f | Фёдор Достое́вский – Fjodor Dostojevskij |
х | ch | Анто́н Чехов – Anton Tjechov |
ц | ts | Солжени́цын – Solzjenitsyn |
ч | tj | Анто́н Че́хов – Anton Tjechov, Иванович – Ivanovitj |
ш | sj | Пу́шкин – Pusjkin |
щ | sjtj | Никита Хрущёв – Nikita Chrusjtjov |
ъ | utgår | объект – objekt |
ы | y | Солжени́цын – Solzjenitsyn |
ь | utgår | Гла́сность – Glasnost |
э | e | Экономика – Ekonomika |
ю | ju | Ю́рий Гага́рин – Jurij Gagarin |
ю efter t, s, z | iu | Тюмень – Tiumen |
ю efter j | u | жюри – zjuri |
я | ja (a efter j) | Новая Земля – Novaja Zemlja |
я efter t, s, z | ia | Татьяна Николаевна – Tatiana Nikolajevna |
я efter i,j | a | Мария Шарапова – Maria Sjarapova, skrivs ibland Marija Sjarapova |
Ukrainska och vitryska till svenska
Det finns skillnader jämfört med ryska till svenska, både avvikelser och några egna bokstäver. Det beror på att man även här eftersträvar fonetisk överensstämmelse, vilket gjort att några städer bytt transkribering, vissa utan att byta originalstavning, till exempel Homel. Det finns en tendens att transkribera namn mellan ryska och andra kyrilliska alfabet. Till exempel ryska Киев och ukrainska Київ.
Kyrillisk bokstav | Svensk transkribering | Exempel |
---|---|---|
Skiljer sig från ryska | ||
г | h | Гродна – Hrodna |
е | e (endast ukrainska) | ukrainska Енергодар – Enerhodar, men vitryska Ельск – Jelsk |
и | y | Миколаїв – Mykolajiv |
Bokstäver som inte finns i ryska | ||
є | je | Євпаторія – Jevpatorija |
ґ | g | |
і | i | Мінск – Minsk |
ї | ji | Миколаїв – Mykolajiv |
ў | ŭ | Магілёў – Mahiljoŭ |
Se vidare ukrainska och vitryska.
Ryska till engelska
Transkribering av ryska till engelska har dessa skillnader från den svenska transkriberingen:
Rysk bokstav | Engelsk transkribering | Svensk transkribering |
---|---|---|
е | ye e |
je e |
ё | yo o, e |
jo o |
ж | zh | zj |
й | y, i | j |
х | kh | ch |
ч | ch | tj |
ш | sh | sj |
щ | shch | sjtj |
ю | yu | ju |
я | ya | ja |
-ий | -y | -ij |
-ый | -y | -yj |
Ryska till tyska
Transkribering av ryska till tyska har dessa skillnader från den svenska transkriberingen:
Rysk bokstav | Tysk transkribering | Svensk transkribering |
---|---|---|
в | w | v |
ж | sch | zj |
з | s | z |
й | i | j |
ц | z | ts |
ч | tsch | tj |
ш | sch | sj |
щ | schtsch | sjtj |
-ий | -i | -ij |
-ый | -y | -yj |
Se även
- Tadzjikiska alfabetet (för transkription av det tadzjikiska kyrilliska alfabetet)
Kommentarer
Referenser
- ^ ”Rysslands befolkning.”. http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Ryssland/Befolkning-Sprak. Läst 22/3-15.
- ^ "Vinter-OS 2014 ordnas i ryska Сочи. Hur skriver man det på svenska?". Arkiverad 8 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. Sprakinstitutet.fi. Läst 3 augusti 2014.
- ^ ”Officiell, svensk translitterering”. http://info.tt.se/tt-spraket/navigation/andra-sprak/ryska/. Läst 22/3-15.