Ryska krigsskepp, dra åt helvete!

Från Wikipedia
Utropet på ryska

Ryska krigsskepp, dra åt helvete! (på ryska: Русский военный корабль, иди нахуй!, Russkij vojennyj korabl, idi na chuj!) är en ett utrop av en ukrainsk soldat åt det ryska krigsskeppet Moskva vid Ormön den 24 februari 2022 i början av Rysslands invasion av Ukraina.

Bakgrund och händelsernas gång[redigera | redigera wikitext]

Den ukrainska soldaten Roman Hrybov, som i början antogs att ha dött, ropade frasen till det ryska krigsskeppet. Han blev tillfångatagen av ryska soldater, men returnerades till Ukraina vid ett fångutbyte i mars 2022.[1] Senare belönades Hrybov med en medalj av sin hemstad, Tjerkasy.[2]

Samtalet, där utropet ingick, mellan ukrainska soldater och besättningen ombord det ryska krigsskeppet löd:[3]

Moskva: "Ormön: jag, ryska krigsskeppet, upprepar mitt erbjudande: lägg ner era vapen, annars bombarderar vi er"

Hrybov: "Det var det. Bör jag djävlas med dem?"

Annan ukrainsk soldat: "Varför inte".

Hrybov: "Ryska krigsskepp, dra åt helvete!"

Utropet har jämförts med andra bevingade ord om krig: "Remember the Alamo!" (slaget vid Alamo, 1836), "Kom och ta dem!" (slaget vid Thermopyle, 480 f.Kr.) och "NUTS!" (Ardenneroffensiven, 1944).[4][5]

Betydelse och reaktioner[redigera | redigera wikitext]

I februari 2022 bad ett ryskt skepp om tankningshjälp från en georgisk oljetanker. Kaptenen på den georgiska tankern svarade på begäran med "ryska skepp, dra åt helvete!" och vägrade att hjälpa dem.[6]

I mars 2022 publicerade Ukrposjta ett frimärke, designat av Boris Groh, som hedrade utropet.[7]

I maj 2022 anmälde Ukrainas rundradio att de skulle börja sända ett program med namnet "Ryska fejk, dra åt... (på ryska: Русскій фейк, иди на..., Ruskij fejk, idi na...)" där man vederlägger ryska medias falska nyheter.[8]

Utropet har förutom att vara en internetmeme också blivit en slogan för ukrainare som ett sätt att upprätthålla sin kampvilja.[2] Också utlänningar har tillägnat sig utropet för att göra motstånd mot Ryssland: den 23 februari 2023 använde den lettiska parlamentarikern, Rihards Kols, utropet på OSSE:s möte som protest mot den ryska delegationens närvaro.[9][10]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Ukrainian soldier who told Russian warship to 'go f*** yourself' from Snake Island gets bravery award” (på engelska). Sky News. https://news.sky.com/story/ukrainian-soldier-who-told-russian-warship-to-go-f-yourself-from-snake-island-gets-bravery-award-12577763. Läst 3 mars 2023. 
  2. ^ [a b] ”Ukraine gives medal to soldier who told Russian officer to ‘go fuck yourself’” (på engelska). The Guardian. 29 mars 2022. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/2022/mar/29/ukrainian-soldier-russian-warship-medal-snake-island. Läst 3 mars 2023. 
  3. ^ ”Иди Hаxуй” (på engelska). LRB Blog. 28 februari 2022. https://www.lrb.co.uk/blog/2022/february/idi-haxuj. Läst 3 mars 2023. 
  4. ^ ”How 'Russian warship, go f--k yourself' became Ukraine's 'Remember the Alamo!'” (på engelska). The Week. https://theweek.com/russo-ukrainian-war/1010613/how-russian-warship-go-f-k-yourself-became-ukraines-remember-the-alamo. Läst 3 mars 2023. 
  5. ^ ”Russian warship, Go F**k Yourself – A Short History of Wartime Taunts” (på engelska). Small Wars Journal. https://smallwarsjournal.com/jrnl/art/russian-warship-go-fk-yourself-short-history-wartime-taunts. Läst 3 mars 2023. 
  6. ^ ”The captain of an oil tanker refused to refuel a Russian ship to protest Ukraine's invasion. The crew is 'very proud,' his wife says.” (på engelska). Business Insider. https://www.businessinsider.com/oil-tanker-georgia-captain-refused-refuel-russian-ship-protest-ukraine-2022-3. Läst 3 mars 2023. 
  7. ^ ”Ukraine reveals ‘Russian warship, go fuck yourself!’ postage stamp” (på engelska). The Guardian. 12 mars 2022. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/2022/mar/12/ukraine-reveals-russian-warship-go-fuck-yourself-postage-stamp. Läst 3 mars 2023. 
  8. ^ ”Розвінчуємо фейки на Українському Радіо” (på engelska). Національна суспільна телерадіокомпанія України. 27 maj 2022. https://corp.suspilne.media/newsdetails/5042. Läst 3 mars 2023. 
  9. ^ ”Latvian MP swears at Russia during protest walkout” (på engelska). BBC News. https://www.bbc.com/news/av/world-europe-64752483. Läst 3 mars 2023. 
  10. ^ ”Latvia's Kols doesn't mince his words at OSCE meeting” (på engelska). Public broadcasting of Latvia. https://eng.lsm.lv/article/politics/diplomacy/latvias-kols-doesnt-mince-his-words-at-osce-meeting.a497881/. Läst 3 mars 2023.