Rysslands demografi

Från Wikipedia
Rysslands demografi
Befolkning143 759 445 (Krim exkluderat)
146 171 015 (Krim inkluderat)
Befolkningstäthet8,4 inv./km²
Födelsetal12,9/1 000 invånare
Dödstal12,9/1 000 invånare
Förväntad levnadslängd
• män67,75 år (2018)
• kvinnor77,82 år (2018)
Summerad fruktsamhet1,6 barn/kvinna[1] (2021)
Spädbarnsdödlighet4,9/1 000 födslar (2019)

Ryssland demografi beskriver befolkningssammansättningen i förbundsrepubliken Ryssland, och övervakas av statistikmyndigheten Rosstat. Den ryska befolkningssammansättningen utmärker sig med höga mortalitetstal och låg förväntad levnadslängd, framför allt inom gruppen män. Rysslands befolkning minskar, och under år 2021 uppgick minskningen till fler än en miljon invånare.[2][3]

Rysslands yta är ungefär 17 miljoner kvadratkilometer, vilket gör Ryssland till världens ytmässigt största land. Ryssland är ett glest befolkat land, där de flesta bor i huvudstaden Moskva, längs Finska viken, vid Svarta havet, vid Uralbergen och i de sydöstra delarna av landet nära den nordkoreanska gränsen.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Förändringar av de centrala demografiska indikatorerna (fruktsamhet, dödlighet och naturlig ökning) mellan 1950 och 2008.

Enligt den ryska folkräkningen 2002 hade Ryssland en befolkning på 145,2 miljoner människor varav 106 miljoner bodde i de europeiska delarna och 39 miljoner bodde i de asiatiska delarna.

Enligt uppskattning från år 2006 har landet omkring 142 400 000 invånare. Rysslands befolkning har sedan 1990-talet minskat drastiskt till följd av ökade dödstal i relation till de minskande födelsetalen.

Etnicitet[redigera | redigera wikitext]

Tabellen nedan visar folkmängden fördelad på etnicitet enligt folkräkningen 2021. Knappt 72 % av befolkningen, eller knappt 106 miljoner, uppgavs vara etniska ryssar. De enda övriga grupper som översteg 1 % av befolkningen var tatarer (3,2 %), tjetjener (1,14 %) och basjkirer (1,07 %). Nära 12 % uppgav ingen etnicitet.[4]

Etnisk grupp Språkfamilj Antal % av befolkningen
Ryssar Slaviska 105,620,179 71.76%
Tatarer Turkiska 4,713,669 3.2%
Tjetjener Nordöstkaukasiska 1,674,854 1.14%
Basjkirer Turkiska 1,571,879 1.07%
Tjuvasjer Turkiska 1,067,139 0.73%
Avarer Nordöstkaukasiska 1,012,074 0.69%
Armenier Indoeuropeiska 946,172 0.64%
Ukrainare Slaviska 884,007 0.6%
Darginer Nordöstkaukasiska 626,601 0.43%
Kazaker Turkiska 591,970 0.4%
Kumyker Turkiska 565,830 0.38%
Kabardiner Nordöstkaukasiska 523,404 0.36%
Ingusjier Nordöstkaukasiska 517,186 0.35%
Lezginer Nordöstkaukasiska 488,608 0.33%
Osseter Iranska 485,646 0.33%
Mordviner Uraliska 484,450 0.33%
Jakuter Turkiska 478,409 0.33%
Azerer Turkiska 474,576 0.32%
Burjater Mongoliska 460,053 0.31%
Marier Uraliska 423,803 0.29%
Udmurter Uraliska 386,465 0.26%
Tadzjiker Iranska 350,236 0.24%
Uzbeker Turkiska 323,278 0.22%
Tuviner Turkiska 295,384 0.2%
Krimtatarer Turkiska 257,592 0.18%
Karatjajer Turkiska 226,271 0.15%
Belarusier Slaviska 208,046 0.14%
Tyskar Germanska 195,256 0.13%
Kalmucker Mongoliska 179,547 0.12%
Laker Nordöstkaukasiska 173,416 0.12%
Romer Indoariska 173,400 0.12%
Tabasaraner Nordvästkaukasiska 151,466 0.1%
Komier Uraliska 148,516 0.1%
Kirgizer Turkiska 137,780 0.09%
Balkarer Turkiska 125,044 0.08%
Turkar Turkiska 116,705 0.08%
Tjerkesser Nordvästkaukasiska 114,697 0.08%
Georgier Sydkaukasiska 112,765 0.08%
Adygéer Nordvästkaukasiska 111,471 0.08%
Nogajer Turkiska 109,042 0.07%
Koreaner Koreanska 87,819 0.06%
Altajer Turkiska 83,125 0.06%
Judar Semitiska 82,644 0.06%
Moldaver Romanska 77,509 0.05%
Chakasser Turkiska 61,365 0.04%
Permjaker Uraliska 55,786 0.04%
Pontiska greker Hellenska 53,972 0.04%
Nentser Uraliska 49,646 0.03%
Abaziner Nordvästkaukasiska 41,793 0.03%
Turkmener Turkiska 41,328 0.03%
Evenker Tungusiska 39,226 0.03%
Aghuler Nordvästkaukasiska 34,576 0.02%
Rutuler Nordvästkaukasiska 34,259 0.02%
Kareler Uraliska 32,422 0.02%
Chanter Uraliska 31,467 0.02%
Yazidier Iranska 26,257 0.02%
Kurder Iranska 24,657 0.01%
Polacker Slaviska 22,024 0.01%
Evener Tungusiska 19,913 0.01%
Kineser Sinotibetanska 19,644 0.01%
Araber Semitiska 16,329 0.01%
Tjuktjer Tjuktji-kamtjatkanska 16,200 0.01%
Litauer Baltiska 13,230 0.01%
Tsakhurer Nordöstkaukasiska 12,541 0.01%
Manser Uraliska 12,228 0.01%
Bulgarier Slaviska 11,851 0.01%
Nanai Tungusiska 11,623 0.01%
Sjorer Turkiska 10,507 0.01%
Gagauzer Turkiska 9,272 0.01%
Letter Baltiska 8,516 0.01%
Abchazer Nordvästkaukasiska 8,177 0.01%
Dolganer Turkiska 8,157 0.01%
Finnar Uraliska 7,978 0.01%
Vietnameser Austroasiatiska 7,859 0.01%
Ester Uraliska 7,778 0.01%
Indier Indoiranska 7,667 0.01%
Korjaker Tjuktji-kamtjatkanska 7,485 0.01%
Nağaybäk Turkiska 5,719 0.00%
Vepser Uraliska 4,534 0.00%
Assyrier Semitiska 4,421 0.00%
Sojoter Mongoliska 4,368 0.00%
Meschetiska turkar Turkiska 4,095 0.00%
Nivcher Nivchiska 3,842 0.00%
Talysher Iranska 3,595 0.00%
Afghaner Iranska 3,536 0.00%
Selkuper Uraliska 3,458 0.00%
Dungan Sinotibetanska 3,028 0.00%
Itelmen Tjuktji-kamtjatkanska 2,596 0.00%
Udier Nordöstkaukasiska 2,551 0.00%
Ultjer Tungusiska 2,472 0.00%
Perser Iranska 2,434 0.00%
Kumandiner Turkiska 2,408 0.00%
Teleuter Turkiska 2,217 0.00%
Uigurer Turkiska 2,217 0.00%
Serber Slaviska 2,151 0.00%
Hemshiner Indoeuropeiska 2,082 0.00%
Besermyaner Uraliska 2,036 0.00%
Shapsuger Nordvästkaukasiska 1,914 0.00%
Rumäner Romanska 1,850 0.00%
Yukaghir Yukaghir 1,802 0.00%
Inuiter Eskimåisk-aleutiska 1,657 0.00%
Kamtjadaler Tjuktji-kamtjatkanska 1,547 0.00%
Samer Uraliska 1,530 0.00%
Ungrare Uraliska 1,460 0.00%
Italienare Romanska 1,460 0.00%
Fransmän Romanska 1,457 0.00%
Udege Tungusiska 1,325 0.00%
Mongoler Mongoliska 1,318 0.00%
Tjecker Slaviska 1,214 0.00%
Spanjorer Romanska 1,175 0.00%
Britter Germanska 1,167 0.00%
Amerikaner Germanska 1,129 0.00%
Keter Jenisejiska 1,088 0.00%
Krimtjaker Turkiska 954 0.00%
Tsjuvaner Tjuktji-kamtjatkanska 900 0.00%
Karakalpaker Turkiska 838 0.00%
Ingrer Uraliska 781 0.00%
Tofalarer Turkiska 719 0.00%
Kubaner Romanska 701 0.00%
Nganasaner Uraliska 687 0.00%
Japaner Japoniska 663 0.00%
Rusiner Slaviska 596 0.00%
Tater Iranska 575 0.00%
Orocher Tungusiska 527 0.00%
Karaimer Turkiska 500 0.00%
Negidaler Tungusiska 481 0.00%
Pamirer Iranska 467 0.00%
Pakistanier Indoiranska 410 0.00%
Aleuter Eskimåisk-aleutiska 397 0.00%
Chulymer Turkiska 382 0.00%
Oroker Tungusiska 268 0.00%
Kaukasiska bergsjudar Semitiska 266 0.00%
Tazer Sinotibetanska 235 0.00%
Entser Uraliska 201 0.00%
Slovaker Slaviska 193 0.00%
Kroater Slaviska 177 0.00%
Makedonier Slaviska 155 0.00%
Slovener Slaviska 108 0.00%
Voter Uraliska 99 0.00%
Bosniaker Slaviska 98 0.00%
Montenegriner Slaviska 85 0.00%
Kereker Tjuktji-kamtjatkanska 23 0.00%
Centralasiatiska judar Semitiska m.fl. 18 0.00%
Georgiska judar Sydkaukasiska 14 0.00%
Centralasiatiska romer Indoiranska 12 0.00%
Annan etnicitet 1,393,685 0.95%
Ingen uppgift 17,136,960 11.64%

Hälsa[redigera | redigera wikitext]

Medellivslängd[redigera | redigera wikitext]

År 2004 var medellivslängden i Ryssland 59 år för män och 73 år för kvinnor.

Hiv/aids[redigera | redigera wikitext]

Ryssland anses ha flest hiv-smittade utanför subsahariska Afrika. Många gånger överförs smittan via injektionssprutor som delas av narkotikamissbrukare.

Självmord[redigera | redigera wikitext]

Årligen begås 38,7 självmord per 100 000 invånare enligt WHO, det är en av de högsta frekvenserna i världen.

Abort[redigera | redigera wikitext]

Det har bedömts att det sker fler aborter än födslar i Ryssland. 2004 gjorde minst 1,6 miljoner kvinnor abort (en femtedel av dem var yngre än 18 år) och cirka 1,5 miljoner barn föddes. En orsak anses vara att ett första barns födelse gör många familjer fattiga.

Urbanisering, städer och landsbygd[redigera | redigera wikitext]

Moskva är den största staden i Ryssland, (med en befolkning på 10,4 miljoner) och är Rysslands huvudstad. Orten är även ett viktigt ekonomiskt center och har ett rikt kulturliv, med flera museer för konst, litteratur, musik, dans, historia och vetenskap. Det finns hundratals kyrkobyggnader och flera katedraler. Orten har blivit Rysslands "huvudmagnet" för investeringar från andra länder, och företagsnärvaro.

Sankt Petersburg (4,7 miljoner invånare) bildades 1703 av Peter den store som Rysslands huvudstad, och hette Petrograd under första världskriget och Leningrad efter 1924. Efter en folkomröstning 1991 ändrades namnet tillbaka till Sankt Petersburg. Under tsartiden var staden Rysslands kulturella, intellektuella, finansiella och industriella center. Då huvudstaden flyttades tillbaka till Moskva 1918 minskade stadens politiska betydelse, men den förblev ett viktigt center inom kultur, vetenskap och krigsindustri.

Novosibirsk är den största staden i Sibirien, en större industristad och en viktig stad inom transport. Det viktigaste universitetet i Ryssland, förutom Moskva och Sankt Petersburg, är Novosibirsks statsuniversitet, beläget i en förort till Novosibirsk.

Vladivostok, belägen i Ryska fjärran östern, har blivit en viktig stad för Rysslands handel inom Stillahavsregionen.

Andra viktigare storstäder är Nizjnij Novgorod, Kazan, Jekaterinburg, Krasnojarsk, Novosibirsk, Omsk, Samara, Rostov-na-Donu och Tjeljabinsk.

Landsbygdslivet i Ryssland skiljer sig från många andra länder. Byar nära storstäder påminner mer om förorterna i USA, medan byar långt bort från städerna ofta kännetecknas av fattiga levnadsförhållanden.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]