Ryssluft

Från Wikipedia
Kartan visar temperaturavvikelser från det normala i slutet av juli 2010. En kraftig värmebölja i västra Ryssland syns som mörkrött och letade sig delvis in över delar av östra Europa.

Ryssluft är främst ett medialt uttryck[1] som används i meteorologiska sammanhang i svenskan. Ryssluft innebär att ett kraftigt högtryck över centrala eller norra Ryssland för in främst ostliga vindar över delar av Europa, som i vissa fall kan ge extrema temperaturer. Luft roterar medurs runt högtryck på norra halvklotet på grund av Corioliseffekten. Ryssluft, som även kallas rysskyla och ryssvärme beroende på temperatur, är inte så vanligt i Skandinavien eftersom luftmassor vanligen drar in från annat håll där.[2]

Vintertid[redigera | redigera wikitext]

Under vintern när ett högtryck ligger över norra Ryssland kan det ge 35-40 minusgrader i södra Ryssland. Vid ostvindar förs denna luft västerut mot Europa och kan lokalt ge 40 minusgrader i till exempel Ungern, Finland och Sverige[3]. I svensk media talas ofta om rysskyla i dessa sammanhang.[4]

Rysskylan medför hårda vindar och ymniga snöfall runt högtrycket, som lokalt kan ge snödjup på 1 meter. När ryssluften förs över Östersjön och Bottenhavet och vattnet inte är tillräckligt kallt bildas snöbyar (ibland också snökanoner) som drar in över Sveriges ostkust med vindarna.[5]

Sommartid[redigera | redigera wikitext]

Sommartid kan ett högtryck över Ryssland ge temperaturer uppemot 35-40 plusgrader i Ryssland.[6] Ibland förs varmluften in med ostliga vindar över delar av Europa och kan ge omkring 30 plusgrader i norra Skandinavien och vid Ishavskusten. Den kallas ofta ryssvärme i svenska medier. På våren kan ryssvärmen även medföra översvämningar när snösmältningen påskyndas. Vid gränsen till svalare luft kan det förekomma kraftigt regn och åska.[7]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [SMHI:s Sandra Andersson reder ut begrepp som rysskyla och brittsommar Därför säger vi rysskyla ]. Sveriges Radio P4 Västerbotten. Sveriges Radio. Lyssna på programmet URL hämtad 28 februari 2017.
  2. ^ TT (21 maj 2014). ”Målilla hetast under onsdagen”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/malilla-hetast-under-onsdagen. Läst 18 maj 2021. 
  3. ^ ”Januari 2006 - Snö i hela landet men milt i norr”. SMHI. Arkiverad från originalet den 1 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170301182002/http://www.smhi.se/klimat/manadens-vader-och-vatten/sverige/januari-2006-sno-i-hela-landet-men-milt-i-norr-1.4238. Läst 28 februari 2017. 
  4. ^ ”Rysskylan kommer – kan sjunka till 25 minus”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/rysskylan-kommer--kan-sjunka-till-25-minus/. Läst 28 februari 2017. 
  5. ^ ”SMHI: Det kommer spruta in snö”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/smhi-det-kommer-spruta-in-sno/. Läst 18 maj 2021. 
  6. ^ Hedberg, Martin. ”Ryssvärmen är inget att önska sig”. Martinhedberg.se. http://martinhedberg.se/ryssvarmen-ar-inget-att-onska-sig/. Läst 28 februari 2017. 
  7. ^ Hanberg, Martin (21 maj 2010). ”Ryssvärmen fortsätter skapa problem”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/ryssvarmen-fortsatter-skapa-problem. Läst 18 maj 2021. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]