Stenknäckssiska

Från Wikipedia
(Omdirigerad från São Tomésiska)
Hoppa till: navigering, sök
Stenknäckssiska
Status i världen: Akut hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFinkar
Fringillidae
SläkteCrithagra
ArtStenknäckssiska
C. concolor
Vetenskapligt namn
§ Crithagra concolor
Auktor(Barboza du Bocage, 1888)
Synonymer
  • São Toméstenknäck
  • São Tomésiska
  • Neospiza concolor
  • Stenknäcksiska
Hitta fler artiklar om fåglar med

Stenknäckssiska[2] (Crithagra concolor) är en fågel i familjen finkar inom ordningen tättingar.[3]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln är endemisk för den afrikanska ön São Tomé och återupptäcktes 1996 efter 101 år utan observationer.[4] Tidigare placerades den som ensam art i släktet Neospiza ("den nya finken"). Efter DNA-studier förs den numera till Crithagra och är närmast släkt med príncipesiskan (C. rufobrunnea).[5]

Fågeln förekommer endast på ön São Tomé i Guineabukten.

Status[redigera | redigera wikitext]

IUCN kategoriserar arten som akut hotad.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2016 Crithagra concolor Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 2016-12-11.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.2). doi :  10.14344/IOC.ML.5.2.
  4. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  5. ^ Melo, Martim; Stervander, Martin; Hansson, Bengt; Jones, Peter J.. ”The endangered São Tomé Grosbeak Neospiza concolor is the world's largest canary” (på en). Ibis 159 (3): sid. 673–679. doi:10.1111/ibi.12466. ISSN 1474-919X. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/ibi.12466/abstract. Läst 25 juni 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]