Säkerhetspolitiska rådet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Det säkerhetspolitiska rådet på regeringskansliet inrättades 2014/2015 av regeringen Löfven för att regelbundet kunna diskutera en samordnad hantering av frågor som rör Sveriges säkerhet i bred bemärkelse som ett beredande och koordinerande organ mellan de statsråd som förväntas ha mest inblandning den typen av frågor och för att deltagarna skulle kunna informera sig så att ansvarigt statsråd kunde veta vad de kunde komma att behöva förbereda som regeringsbeslut.[1] Statsminister Stefan Löfven nämnde 2015 det militära försvaret, miljöhot, terrorism och IT-säkerhet.[1] Löfven betonade att rådet inte fastslog slutsatser som var [att betrakta som] regeringsbeslut.[a] I rådet talade deltagarna inte om operativa frågor utan om strategiska.[2]

I rådet, som leddes av statsministern, ingick statsministern, vice statsministern, utrikesministern, försvarsministern och inrikesministern. Även andra statsråd och vissa statssekreterare samt företrädare för berörda myndigheter deltog vid behov.[1]

Rådet inrättades som en åtgärd mot att Försvarsmakten rapporterat att en främmande miniubåt hade kränkt svenskt territorium.[3]

Vid tiden för inrättandet fanns motsvarande råd redan i Norge, Finland, Danmark och Storbritannien.[4]

"Frågor som berör säkerhetspolitik i vid bemärkelse
behöver hanteras på ett mer sammanhållet sätt,
både internationellt och nationellt."
— Statsminister Stefan Löfven, november 2014.[4][5]

Rådets dokumentation[redigera | redigera wikitext]

I en interpellation som debatterades den 3 mars 2015 efterlyste Hans Wallmark (M) möjlighet för riksdagen att granska och följa upp regeringens arbete i rådet. Han efterlyste mötesprotokoll och förteckning över vilka som hade deltagit på rådets möten.[1]

Även Andreas Norlén (M) efterfrågade dokumentation och spårbarhet.[1] Han noterade att konstitutionsutskottet vid flera tillfällen hade betonat betydelsen av att arbetet i regeringskansliet dokumenterades så att det i efterhand gick att följa upp.[1] Han lyfte ett granskningsbetänkande från redan 2005/2006 rörande regeringen Perssons hantering av flodvågskatastrofen 2004 (samt ett betänkande från 2012/2013) där konstitutionsutskottet påpekade värdet av dokumentation även från möten av informell karaktär, dels för att det internt inte skulle uppstå osäkerhet om vad man kommit fram till men även för att i efterhand skulle kunna granska händelseförloppet.[1]

Hillevi Larsson (S) sade att dokumentation inte var det viktigaste och att om ett reellt hot förekom så skulle riksdagen få veta det och det var den vanliga beslutsgången som gällde.[1]

Statsminister Stefan Löfven (S) sade att rådet förde minnesanteckningar,[5], att regeringen hade ett ansvar för att visa hur regeringens arbete hade gått till och att dokumentationen skulle ske på ett korrekt sätt.[1]

I januari 2016 anmäldes Löfven till konstitutionsutskottet av Wallmark när oppositionen nekades att ta del av anteckningarna,[5] men utskottet kom fram till att säkerhetspolitiska rådet inte hade någon skyldighet att dokumentera sina möten.[6]

I samband med rapporteringen kring Transportstyrelsens IT-upphandling sade Wallmark att att bristen på insyn i det säkerhetspolitiska rådet gjorde det svårt för allmänheten och oppositionen att granska regeringen.[6]

Kommentarer om rådet[redigera | redigera wikitext]

Vid annonseringen av rådet kommenterade den militärstrategiska experten Stefan Ring att det innebar en rejäl uppgradering av de säkerhetspolitiska frågorna där de lyftes till högsta prioritet[4]

Statsvetaren Fredrik Bynander såg problem med att den säkerhetspolitiska makten skulle komma att koncentreras till en liten grupp och med färre personer i rummet som kunde ifrågasätta och bidra med expertis och erfarenhet.[7] Han sade också att eftersom hela regeringen är gemensamt ansvarig för dess beslut kunde konstruktionen leda till att hela regeringens trovärdighet ifrågasattes om bara ett annat statsråd sade sig inte ha informerats.[7]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningslista[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Stefan Löfven sade att "vi på rådet fastslår [inte] viktiga slutsatser som är regeringsbeslut. Jag är väldigt noga med att dra den linjen. Hela regeringen är ansvarig för regeringens arbete, och då kan man inte begränsa regeringens befogenheter i den andra änden så att det bara är några som ska få göra detta."[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j] Hans Wallmark et al. "Interpellation 2014/15:269 Säkerhetspolitiskt råd på Regeringskansliet" (video), riksdagen.se, 3 mars 2015. Åtkomst den 29 juli 2017.
  2. ^ K-G Bergström. "K-G Bergström: I en normal regering får en statsminister veta det han behöver", Expressen, 25 jul 2017. Åtkomst den 1 augusti 2017.
  3. ^ Göran Eriksson. "Göran Eriksson: Test på Löfvens kapacitet som ledare", Svenska Dagbladet, 14 november 2014. Åtkomst den 30 juli 2017.
  4. ^ [a b c] Johanna Ekström, Henrik Ennart. "Nya säkerhetsrådet ska skydda Sverige", Svenska Dagbladet, 14 november 2014. Åtkomst den 30 juli 2017.
  5. ^ [a b c] Jonas Gummesson. "Löfven KU-anmäls: Vägrar lämna anteckningar", Svenska Dagbladet, 27 januari 2016. Åtkomst den 30 juli 2017.
  6. ^ [a b] Adam Westin. "M-toppens kritik mot hemliga rådet: 'Gäller rikets säkerhet', Aftonbladet, 28 juli 2017. Åtkomst den 30 juli 2017.
  7. ^ [a b] Karin Thurfjell. "'Säkerhetspolitiskt råd kan leda till trovärdighetsproblem'", Svenska Dagbladet, 15 november 2014. Åtkomst den 30 juli 2017.
  8. ^ Hans Wallmark (fråga), Anders Ygeman (svar). "Fråga 2015/16:1036 Det säkerhetspolitiska rådet och it-angreppen mot Sverige", riksdagen.se. Åtkomst den 29 juli 2017.
  9. ^ Jonas Gummesson. "Jonas Gummesson: Är planen att informationen ska begravas?", Svenska Dagbladet, 7 augusti 2017. Åtkomst den 9 augusti 2017.
  10. ^ Claes Lönegård. "'En gåta – kan finnas två skäl att Löfven inte informerats'", Svenska Dagbladet, 2 augusti 2017. Åtkomst den 9 augusti 2017.
  11. ^ Göran Eriksson. "Göran Eriksson: Regeringen Löfven och den värdelösa ursäkten", Svenska Dagbladet, 5 augusti 2017. Åtkomst den 9 augusti 2017.