Säveån

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kusebacka bro vid Säveån i Floda.
Knavra bro över Säveån i Stenkullen.

Säveån är ett vattendrag i Västergötland, längd 130 km inklusive källflöden, avrinningsområde 1475 km². Den tillhör Göta älvs huvudavrinningsområde (nr 108) och rinner ur sjön Säven mellan Borås och Vårgårda. Säveån förekommer även uppströms sjön Säven vid Vänga socken, där två flöden förenas i Vänga damm. Vid Vänga finns en museal vattenkvarn och en stenskodd kanal. I Vårgårda kommun rinner ån ut vid Säveos till Sävsjöos, dessa två os beror på att det sista är en enkel dammvall med luckor, det har dämt upp sjön, så att det gamla bräddavloppet står under vatten.

Ån passerar nära Vårgårda tätort, rinner genom Alingsås och mynnar i sjön Mjörn. I passagen mellan Mjörn och Lillelången vid Norsesund finns ett mindre kraftverk. Vattnet flyter via den smala men långsträckta sjön Sävelången till Floda där ännu en damm finns. Ån fortsätter genom Hillefors Grynkvarn innan den passerar Stenkullen och Lerum för att mynna ut i sjön Aspen. I Jonsered vid Aspens västra ände finns fler dammar och kraftverk innan ån passerar Sävedalen i Partille på vägen till Göteborg.

Cirka 300 meter före mynningen i Göta älv mynnar Gullbergsån ut i Säveån. Säveån rinner ut i Göta älv vid Göteborgs hamn, närmare bestämt vid Gullbergsmotet i Gullbergsvass, cirka 350 meter öster om Tingstadstunneln.

Namnet Säve kommer av den äldre namnformen sæva och sæver med betydelsen lugn, stilla (jämför; sävlig), med syftning på dess lugna förlopp.[1]

Vid Kviberg skedde ett större jordfall i Säveån den 17 oktober 1892.[2]

Längs ån sträcker sig flera naturskyddade områden, Säveåns dalgångs naturreservat, Säveån-Hedefors, Jonsereds strömmar, Bokedalens naturreservat och Mängsholms ekhagar. Lerådalens naturreservat ligger vid biflödet Lerån väster om Stenkullen.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Göteborg, red. Jan Jonasson, STF-landskapsserie, Esselte, Nacka 1978 ISSN 0347-6081, s. 309
  2. ^ Göteborgsbilder 1850-1950, red. Harald Lignell, Björn Harald, Axel Möndell, Doug. Wallhäll, Bokförlaget Nordisk Litteratur, Göteborg 1952, s. 567

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Amnehäll, Jan (1981). Arkeologi i Säveåns dalgång. Partille: Utg. Libris 363127 
  • Carlson, Gösta; Falklind Hans (1987). Sekelskiftets Göteborg i färg: vykort berättar om livet förr. Lerum: Haspen. sid. 127. Libris 7792862. ISBN 91-970916-1-8 
  • ”Säveån och dess dalgång : [temanummer]”. Fynd : tidskrift för Göteborgs arkeologiska museum och Fornminnesföreningen i Göteborg (Göteborg: Göteborgs arkeologiska museum) 1997:1-2. 1997.  Libris 3618668
  • Tersman, Åke (2003). Kilen mot Kattegatt : historia i Säveåns dalgång  : en berättelse om dramatiska och krigiska skeenden under 1500- och 1600-talen i den smala kilen mot Kattegatt, inklämd mellan danska Halland och norska Viken, Bohuslän, och om striderna i Lödöse, Nylöse, Örgryte, Ugglum, Sävedalen, Partille, Lerum, Bergum och Skallsjö. Berättelsen om den nya staden Göteborg. Sävedalen: Å. Tersman. Libris 9060337. ISBN 91-631-3631-7