Säve kyrka

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Säve kyrka
Kyrka
Säve kyrka
Säve kyrka
Land Sverige Sverige
Län Västra Götaland
Ort Göteborg
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Göteborg
Församling Tuve-Säve
Invigd Tidigt 1200-tal
Bebyggelse-
registret
21300000002649
Interiör med takmålningar. Foto 1934.
Interiör med takmålningar. Foto 1934.

Säve kyrka är en kyrkobyggnad som sedan 2010 tillhör Tuve-Säve församling (tidigare Säve församling) i Göteborgs stift. Den ligger i stadsdelen Säve i Göteborgs kommun.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan är uppförd under tidigt 1200-tal med en planform som var vanlig under 1100-talet. Långhuset är rektangulärt med ett koret i full bredd och försett med ett brant sadeltak. Man anser att två tredjedelar av långhuset är från medeltiden. Långhuset har ett tunnvalv som slogs 1696 och 1704 försågs med takmålningar. Koret revs 1729 och förlängdes, varvid ett hjälmvalv målades. År 1746 byggdes vapenhuset och därovan uppfördes 1750 ett torn av trä krönt av en vimpel. Träinredningen målades om 1800 och 1892 bättrades målningen av läktarbröstningen och takets östra del. Tornhuven tros ha tillkommit omkring 1860. Det blyinfattade korfönstret glasmålningar sattes in 1902 i samband med en ommurning av koret.

Vid en stor renovering 1934, under ledning av Axel Forssén, byggdes den nuvarande sakristian. Då plockades även 1700-talsmålningarna på inredningen fram och övermålningar som utförts 1892 skrapades bort. Taket konserverades vid samma tid. Långhusets takbeläggning byttes 1945 ut från tegel till skiffer.

Ett omfattande restaureringsarbete av kyrkan slutfördes 1984 och den 21 december 1984 förrättade biskop Bertil Gärtner återinvigning av Säve kyrka.[1] En ny konservering av takmålningarna utfördes 2005, varvid fernissan från 1934 avlägsnades.

Takmålningar[redigera | redigera wikitext]

Kyrkans takmålningar är uppdelade i stora fyrkanter på ömse sidor. På västfallet avbildas Evas skapelse, syndafallet. Därefter parvis söder — norr: Isak offras — Kristi födelse, Jonas utspys ur valfisken — Gethsemane, Elie himmelsfärd — korsfästelsen, Moses hittas i vassen — Kristi gravläggning, Jakob brottas — uppståndelsen, kopparormen — Kristi himmelsfärd. I koret avbildas treenigheten. Västfallet och de sex första bilderna har utförts av Christian von Schönfeldt 1704 och fortsättningen efter tillbyggnaden av Johan Ross i samma stil 1737.

Dekoreringen av Säve kyrka var Schönfeldts första kyrkliga uppdrag och utformningen är originell, men enkel med de tolv rutorna. Målningarna är unika och det finns ingen kyrka i Västsverige med målningar som liknar de i Säve. Bildförlagor har Schönfeldt, som var tysk, hämtat från illustrerade biblar utgivna av Sterne-förlaget i Lüneburg. Ofta hade tidens kyrkomålare svårt med färg och deras alster gav ett "färglagt" intryck, då de utgick från olika graverade svartvita motiv. Schönfeldt däremot är en skicklig målare och komponerar färgerna väl och nyansrikt. I Säve placerade han sina figurer i mot naturalistiska landskapsfonder.

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

Dopfunten.

Kyrkans inredning och inventarier härstammar från flera olika epoker.

  • Dopfunten i täljsten är från 1200-talet och består av tre delar. Höjd: 82 cm. Den tillskrivs dopfuntmästaren Thorkillus. Cuppan är cylindrisk med buktande undersida och vulst. Livet är dekorerat med spiralakantus och bladornament. Skaftet är cylindriskt och dekorerat med en på mitten inristad cirkel. Ovanför denna finns trappstegsformade pyramidfigurer. Foten är rund och har i kanten en skål omgiven av bladornament. Uttömningshål saknas. Funten är praktiskt taget utan skador.[2] Det tillhörande mässingsfatet är en gåva från 1647.
  • Altaruppsatsen utfördes 1671−1675 av Hans Schwants men nuvarande färgsättning är från 1761.
  • Predikstolen dateras till omkring år 1700 och bemålades fyra år senare av Christrian von Schönfeldt.
  • Läktarbröstningen i dagens utforming är från 1853, men målningarna av apostlar och profeter är utförda tidigare, troligen av Schönfeldt.

Orglar[redigera | redigera wikitext]

Kyrkogården[redigera | redigera wikitext]

Säve kyrkogård är från 1300-talet, men det officiella tillkomståret är 1881. Den utvidgades 1936 och 1987 och en askgravlund tillkom 2007. Kyrkogården omfattar 1,9 hektar och har 793 gravar.[5]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Göteborgs Stiftsbok 1985-86, [Femtionionde årgången], redaktör Maths Håland, utgiven av Göteborgs stiftsråd 1987 ISBN 91-85046-67-1, s. 148
  2. ^ Hallbäck, Sven Axel (1961). Medeltida dopfuntar i Bohuslän. Vänersborg: Vänersborgs museum. sid. 36. Libris 878812 
  3. ^ Göteborgs stifts orgelinventering 2006-2008, nr 4058
  4. ^ Göteborgs stifts orgelinventering 2006-2008, nr 4059
  5. ^ ”Säve kyrkogård”. Svenska Kyrkan - Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg. http://www.svenskakyrkan.se/goteborg/kgf/save-kyrkogard. Läst 18 mars 2015. 
  • Det efterreformatoriska dekorativa kyrkomåleriet på 1600- och 1700-talen i Sverige, Del 1, Göteborgs stads konst- och målarembete och dess verksamhetsområde. Göteborg. 1947. sid. 214-215. Libris 412016 
  • Hallbäck, Sven Axel (1955). Det efterreformatoriska dekorativa kyrkomåleriet på 1600- och 1700-talen i Sverige. D. 2, Christian von Schönfeldt - kyrkomålaren : bidrag till kännedom om det västsvenska skråbundna dekorativa kyrkomåleriet. [Lund]: [Gleerup]. sid. 40-56. Libris 412017 
  • Nyström Rudling, Kajsa (2018). Mellan himmel och helvete : bemålade kyrktak i Göteborgs stift 1697-1812. [Karlstad]: Votum. sid. 62-65. Libris 21705493. ISBN 9789188435491 
  • Zelm van Eldik, Jop van (2016). Andliga rum : religiösa byggnader i Göteborg. Karlstad: Votum. sid. 194-199. Libris 19131152. ISBN 9789187283871 
  • Bebyggelseregistrets anläggningspresentation
  • Bebyggelseregistrets byggnadspresentation

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]