Nya Solevi

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Säve solcellspark)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Nya Solevi
PlatsSäve, Göteborg
LandSverige Sverige
ÄgareGöteborg Energi
FärdigställtDecember 2018
Kapacitet
Årsproduktion för5,5 GWh
Byggnation
KonstruktörSvea Solar, ABB

Nya Solevi, under projektering och uppförande benämnt Säve Solcellspark, är ett solcellskraftverk i Säve nordväst om Göteborg med en planerad årlig produktion på cirka 5,5 GWh. Bygget påbörjades 11 september 2018 och invigdes den 14 december samma år.[1]

Beskrivning och uppförande[redigera | redigera wikitext]

Parken är belägen vid norrsidan av Kongahällsvägen på fastigheten Åseby 1:2 samt Åseby 1:5 norr om Säve flygplats.[2] Hela anläggningen upptar ett markområde på 107 000 m2 (10,7 hektar eller knappt 16 fotbollsplaner).[3]

Anläggningen består av 20 018 paneler av typen polykristallina kiselsolceller med en total yta på cirka 32 000 m2 och en beräknad livslängd på 30 år.[1] Toppeffekt anges till 5,5 MW med en planerad årsproduktion på 5,5 GWh,[1] vilket motsvarar en kapacitetsfaktor på drygt 11 procent, eller en medeleffekt på cirka 630 kW. Solpanelerna är levererade av Svea Solar, medan elkraftsanläggning med ställverk, distributionstransformatorer, reläskydd, kontrollutrustning och växelriktare levererats av ABB.[4]

Namnet "Nya Solevi"[redigera | redigera wikitext]

Göteborg Energi lät utlysa en tävling för att namnge parken. Många förslag inkom, men efter en viss vånda var juryn överens om att Nya Solevi var det bästa förslaget. Namnet anknyter på ett lagom göteborgskt sätt till diskussionerna om nya och gamla Ullevi men beskriver också vad det handlar om, nämligen förnybar energi från solen.[5]

Produktion, jämförelser[redigera | redigera wikitext]

Den angivna årsproduktionen 5,5 GWh (5 500 000 kWh) motsvarar förbrukningen i cirka 450 elvärmda villor (12 000 kWh/år) eller cirka 1 400 lägenheter (4 000 kWh/år).

Produktionen kan också jämföras med det relativt näraliggande fossilgaseldade Rya Kraftvärmeverk som har en årsproduktion på cirka 1,25 TWh eller 1 250 GWh, vilket motsvarar 230 anläggningar av Nya Solevis storlek.

Sveriges totala elanvändning är cirka 140 TWh/år,[6] vilket motsvarar cirka 25 000 anläggningar av Nya Solevis storlek. Erforderligt markområde skulle bli 3 000 km2 eller 0,7 procent av Sveriges yta. Vid en så omfattande användning av solceller krävs betydande investeringar i infrastruktur för att kompensera för obalanser mellan produktion och efterfrågan speciellt mellan sommar och vinter.

I diagrammet nedan visas prognosticerad produktion under årets olika månader framtagen med ett enkelt prognosverktyg PVGIS utvecklat med EU-stöd. Med en toppeffekt på 5,5 MW och vissa andra antaganden fås en prognosticerad årsproduktion på 5,81 GWh.[7]

Elproduktion Säve Solcellspark prognos[redigera | redigera wikitext]

Klimatpåverkan[redigera | redigera wikitext]

I dagsläget (2018) finns ingen svensk livscykelanalys för solceller enligt EPD-systemet[8], men en sammanställning av utsläpp av växthusgaser för hela livscykeln för ett mycket stort antal anläggningar runt om i världen med olika produktionsmetoder redovisades 2012 i IPCC Special Report on Renewable Energy Sources and Climate Change Mitigation (SRREN). I tabellen nedan återges 25- respektive 75-percentil samt medianvärden,[9] medan diagrammet visar medianvärden. Ur tabellen kan vi se att solceller släpper ut 10–20 gånger mindre växthusgaser än fossil elproduktion, men har något högre utsläpp än vind- och kärnkraft. Solcellernas utsläpp kommer framförallt från olika moment i tillverkningen.

CO2-utsläpp, gram per kWh
Källa: IPCC SRREN 2012
25-perc median
(50-perc)
75-perc
PV (solceller) 29 46 80
Vindkraft 8 12 20
Kärnkraft 8 16 45
Fossilgas 422 469 548
Kol 877 1 001 1 130

CO2-eq-utsläpp vid olika elproduktionssätt[redigera | redigera wikitext]

Markanvändning vid olika elproduktionssätt[redigera | redigera wikitext]

Solceller[redigera | redigera wikitext]

Solpanelerna vid Nya Solevi har en yta på 32 000 m2 men tar i anspråk ett markområde på omkring det fyrdubbla. Detta beror bland annat på att de är vinklade mot solen och måste ha visst avstånd för att inte skugga varandra, men också praktiska överväganden med fram- och åtkomlighet. Området kommer förmodligen att vara inhägnat och inte vara tillgängligt för andra ändamål. Med en prognosticerad årsproduktion på 5,81 GWh fördelad på 110 000 m2 så blir elproduktionen per yta 52,8 kWh/m2,år, eller 52,8 GWh/km2,år. I områden med mer sol än i Sverige blir produktionen högre och därmed markanvändning per producerad enhet lägre. I diagrammet nedan anges "Sol-Säve", "Sol-Nice" samt "Sol-Fada" som visar möjlig produktion i Säve, Nice samt Fada i nord-östra Tchad som är en av Afrikas soligaste platser.[10] Diagrammet visar att potentiell elproduktion med solceller per solpanel eller per markyta skiljer sig med mindre än en faktor 2 mellan Sverige och världens mest soliga platser.

Vindkraft[redigera | redigera wikitext]

Närområdet kring vindkraftverk kan användas för jordbruk, men är i övrigt inte tillgängligt för boende och inbjuder inte till användning som strövområde. Lillgrunds vindkraftpark är förlagd i havet, och har inte behövt ta andra hänsyn vid lokalisering än att kraftverken inte ska skugga varandra för mycket. Tillsammans med goda vindförhållanden blir denna anläggning ett exempel på jämförelsevis hög elproduktion från en given yta. Denna vindkraftpark täcker ett område på ungefär 10 km2 och har en årsproduktion på 330 GWh/år, vilket ger en elproduktion per yta på 33 kWh/m2,år, eller 33 GWh/km2,år. På land tillkommer många andra hänsyn och begränsningar, samt lägre vindhastighet, vilket kan ge lägre möjlig elproduktion per ytenhet, kanske 3 gånger mindre. Överslagsvis anges nedan "vind-låg" som en lägre exploatering och "vind-hög" som en högsta tänkbara.

Biomassa[redigera | redigera wikitext]

Skog i Sverige kan ha en medeltillväxt på mellan 5 och 10 ton torrsubstans per hektar och år.[11] Till skillnad från sol- och vindkraft är skogen normalt tillgänglig för människor och djur även om den används som energiskog, men ett högintensivt skogsbruk kan ge konflikter med andra användningsområden. Med antagande om ett energiinnehåll på ca 5 MWh/ton[12] och en verkningsgrad på 40 procent i ett värmekraftverk eldat med biomassa ger detta en möjlig energiproduktion på cirka 1 till 2 kWh/m2,år, eller 1 till 2 GWh/km2,år. I diagrammet nedan är "skog-låg" den lägre tillväxten, och "skog-hög" en högre tillväxt.

Elproduktion per ytenhet (GWh/km2,år) vid olika elproduktionssätt[redigera | redigera wikitext]

Diagrammet visar möjlig elproduktion per mark-ytenhet för, i tur och ordning, 1) Nya Solevi 2) Säveparken placerad i Nice, 3) Säveparken placerad i Fada, NÖ Tchad, 4) Vindkraft med måttlig exploatering, 5) Vindkraft med största tänkbara exploatering, 6) Skog med lägre tillväxt, samt 7) Skog med hög tillväxt.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Simon Campanello (14 december 2018). ”Sveriges största solcellspark invigd – klar på rekordtid”. Ny Teknik. https://www.nyteknik.se/energi/sveriges-storsta-solcellspark-invigd-klar-pa-rekordtid-6942563. Läst 19 december 2018. 
  2. ^ (död länk) ”Upphandlingsunderlag - 5 MW Solcellspark Säve Göteborg Energi Aktiebolag, GÖTEBORG”. Visma Commerce AB. 27 juni 2018. Arkiverad från originalet den 1 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180701083219/https://www.opic.com/upphandling/5-mw-solcellspark-save-(goteborg-energi-aktiebolag-goteborg)-aid8d8562bfbe21e89ada208c2b28646c93/?p=1#. Läst 30 juni 2018. 
  3. ^ Simon Campanello (8 juni 2018). ”Sveriges största solcellspark byggs i Göteborg”. Ny Teknik. https://www.nyteknik.se/energi/sveriges-storsta-solcellspark-byggs-i-goteborg-6918848. Läst 30 juni 2018. 
  4. ^ ”ABB-teknik ansluter Sveriges största solcellspark till elnätet”. ABB. 11 september 2018. https://new.abb.com/news/sv/detail/6978/abb-teknik-ansluter-sveriges-storsta-solcellspark-till-elnatet. Läst 8 november 2018. 
  5. ^ Anthon Näsström (15 december 2018). ”Per Frykebrant gav namn till nya solcellsparken”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/per-frykebrant-gav-namn-till-nya-solcellsparken-1.11821814. Läst 14 januari 2019. 
  6. ^ ”Energiåret 2017 - Elanvändningen”. Energiföretagen. 5 juni 2018. https://www.energiforetagen.se/globalassets/energiforetagen/statistik/energiaret/energiaret2017_elanvandningen_vers180605.pdf?v=7LS6OrAR87aM48NGkkTArhjDqIc. Läst 13 juni 2018. 
  7. ^ ”PVGIS - Performance of Grid-connected PV”. European Commisssion - JRC - Joint Research Centre - Institute for Energy and Transport (IET). Arkiverad från originalet den 20 september 2018. https://web.archive.org/web/20180920172142/http://re.jrc.ec.europa.eu/pvgis/apps4/pvest.php. Läst 13 juni 2018. ”Simuleringen är gjord för "Säve", solcellseffekt 5.5 MW, och med 14% förluster (standardvärde i PVGIS), optimal orientering (rakt söderut samt 43 grader mot solen).” 
  8. ^ ”The International EPD(r) system”. https://www.environdec.com/. Läst 11 juni 2018. 
  9. ^ Ottmar Edenhofer, Ramón Pichs Madruga, Youba Sokona (2012). Renewable Energy Sources and Climate Change Mitigation - Special Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change. New York: Cambridge University Press. sid. 982. ISBN 978-1-107-02340-6. http://www.ipcc.ch/report/srren/  Arkiverad 11 juli 2018 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ ”PVGIS - Performance of Grid-connected PV”. European Commisssion - JRC - Joint Research Centre - Institute for Energy and Transport (IET). Arkiverad från originalet den 20 september 2018. https://web.archive.org/web/20180920172142/http://re.jrc.ec.europa.eu/pvgis/apps4/pvest.php. Läst 13 juni 2018. ”Simuleringen är gjord för "Säve", solcellseffekt 5.5 MWp, 14% förluster, optimal orientering - rakt söderut samt 43 grader mot solen (5.81 GWh/år), "Nice", samma data men optimal orientering 37 grader mot solen ( 8.02 GWh/år) samt "Fada" i Nord-östra Tchad, optimal orientering 18 grader mot solen (9.62 GWh/år)” . I princip skulle panelerna i Fada kunna ställas något närmre varandra utan skuggning då de är mindre vinklade, men det antas här att andra överväganden (t.ex. tvättutrustning) leder till ungefär samma markanvändning per panel. I och med att samma markanvändning per panel har antagits så anger diagrammet även proportionerna mellan produktion per panel för de olika geografiska placeringarna.
  11. ^ Tord Johansson, SLU, Uppsala (2013). ”Biomassaproduktion från hybridasp - ett snabbväxande träd”. SLU - Sveriges lantbruksuniversitet. https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-centrala/forskn/popvet-dok/faktaskog/faktaskog13/faktaskog_08_2013.pdf. Läst 15 juni 2018. 
  12. ^ ”Kunskap Direkt - Skogsbränslets energiinnehåll”. Skogforsk. 2016. https://www.skogskunskap.se/contentassets/d7f8c00573ef4f71b395aa132a8298d8/kunskap_direkt_skogsbransle_original.pdf. Läst 15 juni 2018.