Söderala församling

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Söderala församling
Församling
Söderala kyrka Söderhamn Sweden 001.JPG
LandSverige
TrossamfundSvenska kyrkan
StiftUppsala stift
KommunSöderhamns kommun[1]
Bildadmedeltiden
Medlemmar2 061 (79 %) ()[2]
Folkmängd2 604 ()[2]
Karta
Söderala församlings läge i Gävleborgs län.
Red pog.svg
Söderala församlings läge
i Gävleborgs län.
Koordinat61°16′50″N 16°57′25″E / 61.280569444444°N 16.956805555556°Ö / 61.280569444444; 16.956805555556
UtsträckningSCB:s kartsök
Koder, länkar
Församlingskod218205
Pastoratskod011302
KyrkoarkivSE/HLA/1010201 ()
Redigera Wikidata

Söderala församling är en församling i Hälsinglands södra kontrakt i Uppsala stift. Församlingen ingår i Söderala pastorat och ligger i Söderhamns kommun i Gävleborgs län.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Församlingen har medeltida ursprung. 1620 utbröts Söderhamns församling. 1828 utbröts Maråkers församling som 1896 bildade Ljusne kapellag inom Söderala församling. 1 januari 1914 utbröts Bergviks församling.[3] Jämlikt löneregleringsresolution från den 13 oktober 1916 bildade Ljusne kapellag från och med den 1 maj 1917 en särskild kapellförsamling genom utbrytning ur Söderala församling.[4]

Den 1 januari 1950 (enligt beslut den 26 november 1948) överfördes till Söderala församling från Söderhamns församling vissa obebodda områden omfattande en areal av 0,03 km², varav allt land.[5]

Den 1 januari 1952 (enligt beslut den 30 mars 1951) överfördes till Söderala församling från Mo församling den obebodda fastigheten Kyrkbyn 10:8, omfattande en areal av 0,08 km², varav allt land.[5]

Den 1 januari 1992 överfördes ett område med 1 251 personer från Söderala församling till Sandarne församling.[6]

Pastorat[redigera | redigera wikitext]

Söderala församling utgjorde till 1620 ett eget pastorat. 1620 utbröts Söderhamns församling och Söderala församling var därefter till 1635 moderförsamling i pastoratet Söderala och Söderhamn, för att från 1635 till 1828 åter utgöra ett eget pastorat. 1828 utbröts Maråkers församling och Söderala församling blev till 1896 moderförsamling i pastoratet Söderala och Maråker. 1896 införlivades Maråkers församling och ombildades till Ljusne kapellag samtidigt kom Söderala församling åter till 1913 utgöra ett eget pastorat. 1914 utbröts Bergviks församling och Söderala församling blev till 2006 moderförsamling i pastoratet Söderala och Bergvik som 1917 utökades med Ljusne församling som det året utbröts och 1962 med Mo församling.[3] Sedan 1 januari 2006 är Söderala moderförsamling i pastoratet Söderala, Ljusne och Mo-Bergvik som 2012 utökades med Skogs församling.[7]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Söderala församling omfattade den 1 januari 1952 en areal av 110,93 km², varav 94,24 km² land.[5] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1961 omfattade församlingen samma datum en areal av 110,36 km², varav 98,84 km² land.[8]

Kyrkor[redigera | redigera wikitext]

Kända personer från Söderala församling[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationell Arkiv Databas: SE/218205000, läst: 18 juni 2018
  2. ^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2014 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online
  3. ^ [a b] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  4. ^ (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden; Folkmängdens fördelning efter hushåll. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1923. sid. 72-73. https://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_1.pdf. Läst 22 november 2017  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ [a b c] (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 104 & 106. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 22 november 2017  Arkiverad 1 oktober 2014 på WebCite
  6. ^ Statistiska centralbyrån: Befolkningsstatistik 1991 Del 1 Folkmängden och dess förändringar i kommuner och församlingar m m Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine. Bilaga 2, avdelning c, sida 186 (Läst 25 mars 2015)
  7. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 20 december 2018. 
  8. ^ (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 53 & 203. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 22 november 2017  Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]