Vallentuna kommun

(Omdirigerad från Söderhall)
Vallentuna kommun
Kommun
Vallentuna kulturhus
Kommunens vapen.
Vallentuna kommunvapen
LandSverige
LandskapUppland
LänStockholms län
CentralortVallentuna
Inrättad1 januari 1971[1]
Befolkning, areal
Folkmängd35 076 ()[2]
Areal368,45 kvadratkilometer ()[3]
- därav land357,72 kvadratkilometer[3]
- därav vatten10,73 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet98,05 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater59°35′00″N 18°12′00″Ö / 59.583333333333°N 18.2°Ö / 59.583333333333; 18.2
UtsträckningSCB:s kartsök
StorstadStorstockholm
Domkretstillhörighet
DomkretsAttunda domkrets (–)
Södra Roslags domsaga ()
Stockholms läns västra domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0027[4]
Anställda1 875 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0115[6]
GeoNames2665451
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Vallentuna kommun är en kommun i Stockholms län. Centralort är Vallentuna.

Området består av ett sjörikt sprickdalslandskap. Denna är på höjderna bevuxen med skog medan dalgångar består av uppodlade lerjordar. Närheten till Stockholm präglar det lokala näringslivet. I början av 2020-talet dominerade tjänste- och handelsnäringarna stort.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit starkt positiv. Fram till 2020 hade invånarantalet ökat med nästan 300 procent. Efter valen på 2010-talet har kommunen styrts av Alliansen.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Angarn, Frösunda, Kårsta, Markim, Orkesta, Vada, Vallentuna och Össeby-Garn. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vid kommunreformen 1952 sammanlades kommunerna till Vallentuna landskommun och den då bildade Össeby landskommun.

Vallentuna kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Vallentuna och Össeby landskommuner.[7]

Kommunen ingick från bildandet till 1977 i Stockholms läns västra domsaga, från 1977 till 2007 i Södra Roslags domsaga och från 2007 i Attunda domsaga.[8]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är belägen i de södra delarna av landskapet Uppland och gränsar i norr och nordöst till Norrtälje kommun, i sydöst till Österåkers kommun, i söder till Täby kommun, i sydväst till Upplands Väsby kommun och i nordväst till Sigtuna kommun, alla i Stockholms län.

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

I västra delen av kommunen domineras berggrunden av granit medan den östra delen domineras av gnejsgranit med inslag av grönsten. Ett sjörikt sprickdalslandskap präglar området. Denna är på höjderna täckt med morän och bevuxen med skog medan dalgångar består av uppodlade lerjordar.

I östra delen av kommunen finns Tärnanområdet. Där blandas artrika ängs- och hagmarker med vildmarksliknande skogsområden. Ett vitt förgrenat åsystem förbinder de många sjöarna. Vid exempelvis Angarnssjöängen, nordöst om tätorten Vallentuna, förekommer sankmarker med ett rikt växt- och fågelliv.[9]

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns fyra naturreservat i Vallentuna kommun: Angarssjöängen, Exerman-Hersby, Trehörningsskogen och Åttesta.[10]

Angarssjöängen är 565 hektar och bildades 1982. Delar av området är även skyddat enligt Natura 2000. Reservatet består av våtmark, sjö och odlingslandskap och lockar fågelarter som sångsvanar, gäss, tranor, brushanar och grönbenor.[11]

Exerman-Hersby bildades 2003 och är 68 hektar. Området sträcker sig in I Österåkers kommun. Reservatet består av barrskog och sumpskog som skyddats i syfte att "bevara ett för naturvården och vetenskapen värdefullt urskogsliknande naturområde och dess skyddsvärda växt- och djurliv".[12] Ett annat reservat som sträcker sig in i Österåkers kommun är Trehörningsskogen som bildades 2000. Reservatet är en del av ett större område som är klassat som riksintressant för friluftslivet. Det är 179 hektar och består av barrskog, sjö och våtmark.[13]

Åttesta bildades 2012 och är 46,6 hektar. Området utgörs av blandskog och barrskog. Där hittas arter som grynig blåslav och tallticka.[14]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Vallentuna församling och Össeby församling.

Distrikt (socknar) inom Vallentuna kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i åtta distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:[15]

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

År 2020 bodde 84,3 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[16] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det åtta tätorter i Vallentuna kommun:[17]

Tätort Befolkning (2020)
Vallentuna* 25 056
Lindholmen 1 186
Karby 838
Kårsta 513
Ekskogen, Älgeby och Långsjötorp 347
Johannesudd 306
Ekskogen 263
Brottby 248
  • Delar av Vallentuna återfinns i Täby kommun. Befolkningsstatistiken avser den del som återfinns i Vallentuna kommun.

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Alliansen, vilka samlade 26 av 41 mandat. Alliansen fortsatte styra även efter valet 2014, då samlade partierna 23 av 41 mandat i kommunfullmäktige.

Efter valet 2018 fick Alliansen 58 procent av rösterna och kunde fortsätta styra i majoritet.[18] Även efter valet 2022 fortsatte Alliansen styra.[19]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige hade fram till valet 2018 41 mandat i kommunfullmäktige. Därefter har kommunfullmäktige 51 mandat.[9]

Presidium[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2022–2026
Ordförande M Ray Idermark
Förste vice ordförande KD Michel Louis
Andre vice ordförande S Kenneth Bylund

Källa:[20]

Lista över kommunfullmäktiges ordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn och parti Period
M Bengt-Olof Andersson 1994–1998
M Jan Birgersson 1998–2004
M Bo Ivgren 2004–2006
M Ray Idermark 2006–

Mandatfördelning i Vallentuna kommun, valen 1970–2022[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSKPÖVRSDNYDDXCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970117986
17986
4193,1
347
19732141267
2141267
4193,1
3110
19762131169
2131169
4193,1
3011
1979212195111
2129511
4190,8
2615
19822122181114
2122814
4191,3
2714
19852112154115
21125415
4189,8
2813
19881103254115
10325415
4185,8
2516
19911822134218
82234218
4187,0
2417
19941112343116
11234316
4186,6
2318
1998392142416
39242416
4181,52
2516
2002132146411
13246411
4181,09
2615
2006192154316
9254316
4183,52
2219
20101841154215
8454215
4185,13
2516
20141104354212
104354212
4186,41
2516
20182103765315
103765315
5187,19
2724
20222112854217
1185417
5183,75
2823
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2022–2026
Ordförande M Johan Skog
Förste vice ordförande L Ylva Mozis
Andre vice ordförande S Jerri Bergström

Källa:[21]

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn och parti Period
M Birgitta Almlöf 1994–2002
M Sten- Åke Adlivankin 2002–2006
M Örjan Lid 2006–17 juni 2015
M Parisa Liljestrand 17 juni 2015–18 oktober 2022
M Johan Skog 14 november 2022–

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Närheten till Stockholm präglar det lokala näringslivet. I början av 2020-talet stod tillverkningsindustrin för cirka sex procent av sysselsättningen i kommunen och tjänste- och handelsnäringarna dominerade stort.[9] År 2020 var den största privata arbetsgivaren Nära AB med 325 anställda. Den största arbetsgivaren var dock kommunen med 1 550 årsarbetande.[22]

Kommunen har ett stort negativt pendlingsnetto.[9]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Från söder mot nordöst genomkorsas kommunen av E18 varifrån länsväg 268 tar av åt öster vid Karby. Järnvägen Roslagsbanan har en västligare sträckning i nord-sydlig riktning. Den trafikeras av Storstockholms Lokaltrafik med stopp vid Kragstalund, Bällsta, Vallentuna, Ormsta, Molnby, Lindholmen, Frösunda, Ekskogen och Kårsta (ändstation).

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns 14 grundskolor i kommunen varav fem var fristående.[23] Samtidigt fanns två gymnasieskolor, det kommunala Vallentuna gymnasium och det fristående Ikasus som riktar sig till elever i behov av särskilt stöd.[24]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 35 076 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 75:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Vallentuna kommun 1970–2020[25]
ÅrFolkmängd
1970
  
12 711
1975
  
14 886
1980
  
17 603
1985
  
19 511
1990
  
22 186
1995
  
23 457
2000
  
25 228
2005
  
27 397
2010
  
30 114
2015
  
32 380
2020
  
34 119

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 6 235, eller 18,65 % av befolkningen (hela befolkningen: 33 432 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 3 458, eller 13,35 % av befolkningen (hela befolkningen: 25 905 den 31 december 2002).[26]

Invånare efter de 10 vanligaste födelseländerna[redigera | redigera wikitext]

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Vallentuna kommun.[27]

Nr Födelseland Antal Andel (%) Andel
i hela riket
1 Sverige Sverige 29 130 83,58 79,61
2 Finland Finland 551 1,58 1,26
3 Polen Polen 492 1,41 0,94
4 Iran Iran 375 1,08 0,81
5 Irak Irak 303 0,87 1,40
6 Tyskland Tyskland 208 0,60 0,53
7 Litauen Litauen 203 0,58 0,17
8 Thailand Thailand 193 0,55 0,43
9 Kina Kina 173 0,50 0,37
10 Storbritannien Storbritannien 155 0,44 0,31

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

Runt Vallentunasjön finns världens runrikaste bygd, även kallad Runriket.[28] Området sträcker sig även in i Täby kommun och längs vägen finns kulturarv som Gullbron, Vallentuna kyrka och Arkils tingstad.[29]Vada sjökullar finns Vada medeltidskyrka. Intill ligger tre gravhögar på rad som kan liknas vid de i Gamla Uppsala. Dessutom finns där drygt 100 gravar inom det gravfält från järnåldern där gravarna ligger. På Vasakullen finns ett minnessten från 1866. Detta i närheten av ruinen efter den befästa medeltida sätesgården där man tror att Gustav Vasa föddes.[30]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: Sköld delad av silver, vari en röd örn, och av grönt, vari en bila av guld mellan två sexuddiga stjärnor, likaledes av guld.

Vapnet skapades efter sammanläggningen 1952. Symbolerna hämtades ur Vallentuna och Seminghundra häraders sigill. Vid nybildningen 1971 tillfördes ytterligare församlingar, men vapnet ändrades inte.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Södra Roslags tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ [a b c d] ”Vallentuna - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vallentuna. Läst 8 oktober 2022. 
  10. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat.html. Läst 8 oktober 2022. 
  11. ^ ”Angarnssjöängen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat/angarnssjoangen.html. Läst 8 oktober 2022. 
  12. ^ ”Exerman-Hersby”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat/exerman-hersby.html. Läst 8 oktober 2022. 
  13. ^ ”Trehörningsskogen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat/trehorningsskogen.html. Läst 8 oktober 2022. 
  14. ^ ”Åttesta”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat/attesta.html. Läst 8 oktober 2022. 
  15. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  16. ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=0115&id2=null. Läst 8 oktober 2022. 
  17. ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 8 oktober 2022. 
  18. ^ ”Kommunstyret klart i Vallentuna”. www.mitti.se. 23 oktober 2018. https://www.mitti.se/nyheter/kommunstyret-klart-i-vallentuna/lmrjw!4772713/. Läst 8 oktober 2022. 
  19. ^ Bergman, Tommy; Åberg, Lisa (23 oktober 2022). ”Här är partierna som styr i din kommun efter valet 2022”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/har-ar-partierna-som-styr-i-din-kommun-efter-valet-2022. Läst 23 oktober 2022. 
  20. ^ ”Kommunfullmäktige”. Vallentuna kommun. https://vallentuna.tromanpublik.se/organisation/721a1968-4593-4d8f-a17d-2c71a8c6acdf. Läst 15 mars 2024. 
  21. ^ ”Kommunstyrelsen”. Vallentuna kommun. https://vallentuna.tromanpublik.se/organisation/68122ef6-b156-4d8c-ab3e-13acaebe88e5. Läst 15 mars 2024. 
  22. ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 8 oktober 2022. 
  23. ^ ”Grundskolor i kommunen”. www.vallentuna.se. https://www.vallentuna.se/forskola-och-skola/grundskola-och-fritidshem/grundskolor-i-kommunen/. Läst 8 oktober 2022. 
  24. ^ ”Gymnasium”. www.vallentuna.se. https://www.vallentuna.se/forskola-och-skola/gymnasium/. Läst 8 oktober 2022. 
  25. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  26. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)
  27. ^ ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2022”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 18 april 2023. 
  28. ^ ”Kulturhistoria, kulturarv och kulturmiljö”. www.vallentuna.se. https://www.vallentuna.se/fritid-och-kultur/kultur/kulturmiljo/. Läst 8 oktober 2022. 
  29. ^ ”Runrikets besöksmål”. www.runriket.se. Arkiverad från originalet den 8 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221008174446/https://www.runriket.se/sv/besoksmal/. Läst 8 oktober 2022. 
  30. ^ ”KULTURMILJÖPROGRAM FÖR VALLENTUNA KOMMUN” (PDF). Vallentuna kommun. 6 september 2010. Arkiverad från originalet den 7 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221007165455/https://dok.vallentuna.se/file/kultur%20och%20bibliotek/kulturmilj%C3%B6webben/KMP_webbversion2011.pdf. Läst 8 oktober 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]