Södertälje kanal

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Södertälje kanal
Kanal
M/S Östanvik på väg in i Södertälje kanal, 2017.
M/S Östanvik på väg in i Södertälje kanal, 2017.
Källa Mälaren
 - höjdläge ca 0,7 m ö.h.
Mynning Södertäljeleden i Östersjön
Längd 5,2 km
Max fartygsdimensioner längd 135 m
 - bredd 17-18 m
 - djupgående 6,5-6,8 m
Segelfri höjd 40,5 m
Slussar 1
Lyfthöjd Max: 1,2 m
GeoNames 2676175

Södertälje kanal är en kanal som går igenom centrala Södertälje i östra Södermanland. Kanalen förbinder Mälaren och Södertäljeleden i Östersjön och går via sjön Maren. Höjdskillnaden mellan Mälaren och havet är normalt 0,6 m. I kanalen finns Södertälje sluss, som är den största i Norden för handelssjöfart.[1] Staden Södertälje har till stor del växt upp som ett samhälle runt kanalen.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Fredrik Adolf Wiblingens karta från 1780.
Minnestavlan vid gamla slussen.

Att göra vattenvägen genom Södertälje farbar har varit en angelägen fråga ända sedan vikingatiden. Så långt tillbaka i tiden hade dock inte landhöjningen gjort näset helt omöjligt för sjöfart – man kunde fortfarande släpa båtar över de grundaste partierna.

Vägen genom kanalen i Södertälje har under hela sin existens varit den snabbaste förbindelsen mellan Östersjön och Mälaren om man anländer söderifrån. Den enda alternativa vägen var via Söderström i centrala Stockholm och efter 1928 via Hammarbyleden. Trafiken var viktig för samhällena Helgö (400-tal–700-tal), Birka (700-tal–900-tal) och Sigtuna (sent 900-tal och framåt). Sedan den naturliga vattenvägen mot slutet av vikingatiden (1000-talet) blivit alltför grund skapades rullar av stockar, på vilka man drog båtarna.[2]

Tidiga kanalprojekt[redigera | redigera wikitext]

Gamla Södertälje kanal före ombyggnad. Dragvägarna syns på båda sidorna.

Under 1400-talet lät Engelbrekt göra vissa arbeten med att rensa upp, och gräva en kanal. Arbetet avslutades dock inte. Nya försök att bygga en kanal försöktes 1640 av översten Caspar Otto Sperling.

Under Karl XI återupptogs arbetet, och fortifikationsingenjören Erik Dahlbergh byggde 1661 en kanal mellan sjön Maren i centrala Södertälje och Ströms vik. Denna kanal underhölls dock mycket dåligt och förföll med tiden. Rester av den är dock fortfarande synliga på vissa håll. Framför allt gäller det delen mellan Scanias huvudkontor vid sjön Saltskogsfjärden och delar av Strömsviksån där det mesta ligger i rör under Scanias fabriksbyggnader fram till Strömsvik (norr om Pershagen).

På Fredrik Adolf Wiblingens karta från 1780 syns den tänkta sträckningen för en kanal (markerad med "11" Projecterad Canal) genom Södertäljes östra delar. En sluss syns inte, men en bro är inritad som placerades där väg åt Stockholm kom österifrån.

Det var slutligen under Carl XIV Johans regeringstid och vattenbyggnadsingenjör Eric Nordewalls ledning mellan 1806 och 1819 som kanalen blev farbar hela vägen från Mälaren till Östersjön. Kanalen blev 12 meter bred och 3,6 meter djup och invigdes av kungen den 7 oktober 1819. I projektet ingick även en 42 meter lång, handmanövrerad sluss (se Södertälje sluss).[3] En minnestavla vid gamla slussen påminner om denna historiska händelse:

I

Carl. XIV. Iohans.
Andra Regerings år
öppnades
denna väg till hafvet
redan i forna tider sökt
och för naturens motstånd öfvergifven.
Nu tolfårigt verk
af enskilda medborgare

Vad som finns kvar idag[redigera | redigera wikitext]

Eftersom breddningen av kanalen utfördes huvudsakligen mot östra sidan finns fortfarande korta avsnitt av första kanalen på västra sida bevarade, exempelvis vid den första svängbron vid Västra Kanalgatan, i höjd med Jovisgatan och den så kallade Blindtarmen på Lotsudden där kanalen svängde in i Maren. Även en del av den gamla dragvägen finns kvar, idag nyttjad som promenadstråk. Dragvägar fanns på båda sidor om kanalen och användes fram till 1800-talets slut till att dra båtarna genom kanalen. Därefter blev det vanligt med ångbåtar och de flesta skutorna kunde därefter ta sig fram för egen maskin. Även rester efter den första slussen återfinns fortfarande strax norr om Mälarbron.

Bilder, första kanalen[redigera | redigera wikitext]

Dagens kanal[redigera | redigera wikitext]

Minnestavla på lotshuset.

På tidigt 1900-tal var kanalen alldeles för smal och kurvig för moderna fartyg, och mellan 1917 och 1924 grävdes kanalen om till stor del i ny sträckning genom Södertäljeåsen till Igelstaviken och utrustades med en ny sluss, som fortfarande används (se Södertälje sluss). Södertälje nya kanal invigdes den 17 november 1924 av Gustaf V, i närvaro av prinsessorna Ingeborg, Martha och prinsarna Wilhelm och Eugen samt cirka 600 inbjudna gäster.[4] Härom minner en granittavla som är uppsatt på lotshusets fasad vid nya slussen:

Konung

Gustaf V
invigde d 17 november 1924
Södertälje kanal
i dess ombyggda skick
av staten utförd,
till Mälaresjöfartens
gagn och utveckling

Under 1970-talet genomfördes ytterligare bredd- och grundningsarbeten i kanalen. Även härom finns en minnestavla från den 8 juni 1976 då Carl XVI Gustav invigde den fördjupade kanalen.

Bilder, dagens kanal[redigera | redigera wikitext]

Framtid[redigera | redigera wikitext]

I ramen för Mälarprojektet skall Södertälje kanal bli säkrare och tillgänglig för upp till 160 meter långa och 23 meter breda fartyg. Arbetena i Södertälje kanal påbörjades hösten 2016 och hela projektet beräknas vara avslutat årsskiftet 2019/2020.[5] I arbetena ingår ombyggnad (längre och bredare) sluss samt att farleden breddas genom att kanalslänterna (som är rundade idag) muddras bort och bli rakare. Därmed blir vattenytans bredd oförändrad.

Uppdraget gick till tyska Züblin. Uppdragsgivaren är Sjöfartsverket. Kontraktsumman är 1 183 Mkr. Där ingår bland annat nya slusshuvuden, slussportar, slusskammare, teknikhus, ny klaffbro över kanalen, ny spont längs hela kanalen samt nya gångvägar längs med kanalen.[6]

Sjötrafik[redigera | redigera wikitext]

Södertälje kanal
Unknown BSicon "uDOCKS"
Mälaren
Unknown BSicon "uLIFT"
Mälarbronklaffbro
Unknown BSicon "uLock5"
Södertälje sluss
Unknown BSicon "uLIFT"
Slussbronklaffbro
Waterway with marina/wharf on right
Maren
Unknown BSicon "uLIFT"
Saltsjöbronklaffbro
Urban straight track + Unknown BSicon "MASKq" + Unknown BSicon "uSKRZ-G4h" + Unknown BSicon "exBSlr"
E4 och E20E4-bronlyftbro
Urban straight track + Unknown BSicon "MASKq" + Transverse small bridge + Unknown BSicon "exBSlr"
Södertäljebananlyftbro
Unknown BSicon "uSTR+GRZq"
Kanalens början
Planned waterway + Unknown BSicon "BSr"
Södertälje uthamn vid Igelstaviken
Planned waterway + Unknown BSicon "MASKq" + Transverse bridge
Södra stambananIgelstabron
Planned waterway
Södertäljeleden
Unknown BSicon "uESTUARYa"
Östersjön

Kanalen är hård trafikerad, och den enda förbindelsen mellan Mälaren och Saltsjön som kan ta riktigt stora fartyg. De viktigaste hamnarna i Mälaren är Västerås och Köping som är helt beroende av Södertälje kanal för transporter av industrigods. Mycket oljeprodukter transporteras också genom kanalen på tankbåtar, i första hand till en depå i Västerås. Hela kanalen övervakas av TV-kameror från manövertornet vid Södertälje sluss. Fartbegränsning till 6 knop gäller i hela kanalen.

Trafikfakta[redigera | redigera wikitext]

Under 1996 trafikerades kanalen av:[2]

  • 3 969 lastfartyg
  • 10 700 fritidsbåtar
  • Ett antal passagerarfartyg

Detta medför en trafik på över 40 båtar per dygn, och drygt 5 miljoner ton fraktat gods (varav ca 4 miljoner ton var på väg in i Mälaren, och 1 miljon ton på väg ut).

År 2013 passerades kanal och sluss av: [2]

  • 2 013 lastfartyg
  • cirka 9 000 fritidsbåtar

Fordons- och tågtrafik[redigera | redigera wikitext]

Från ovan: Järnvägsbron, E4-bron och Saltsjöbron.

Över Södertälje kanal går idag fem broar, från norr till söder:

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sjöfartsverket: Södertälje kanal.
  2. ^ [a b c] Arnholm: Södertälje kanal.
  3. ^ Informationstavla Södertälje kanalmuseum.
  4. ^ Hvar 8 dag : illustreradt magasin, 26:e årgången [5 oktober 1924 - 27 september 1925], D F Bonnier, Göteborg 1925, s. 121
  5. ^ Sjöfartsverket: Mälarprojektet.
  6. ^ Züblin bygger Södertälje kanal och sluss.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Roselius, Magnus: Livsnerv och tapphål för Mälardalen. I: Kanaler : Svenska turistföreningens årsbok, 1995 (Stockholm, 1994)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]