Sagan om Drakens återkomst

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Sagan om Drakens Återkomst)
För en amerikansk TV-serie, se Sagan om Drakens återkomst (TV-serie).
Sagan om Drakens återkomst
Drakar förekommer bara avbildade i berättelsen och då som österländska drakar; ormar med ben men utan vingar.
Information
FörfattareRobert Jordan
Brandon Sanderson (bok 12–14)
OriginaltitelThe Wheel of Time
ÖversättareYlva Spångberg (bok 1)
Jan Risheden (bok 2–11)
LandUSA USA
SpråkEngelska
GenreFantasy
Utgiven15 januari 1990
Utgiven
på svenska
1992
Antal band14

Sagan om Drakens återkomst (engelska originalets titel: The Wheel of Time) är en fantasy-bokserie skriven av Robert Jordan. Det engelska originalet gavs ut av förlaget Tor Books i USA och av Orbit Books i Storbritannien. När Robert Jordan dog i september 2007, gav hans fru Harriet, med förlagets medgivande, författaren Brandon Sanderson uppdraget att skriva klart den sista boken utifrån Robert Jordans efterlämnade anteckningar och ljudinspelningar.

När serien var slutförd omfattade Sagan om Drakens återkomst 14 böcker. Den sista boken i serien, A Memory of Light[1] kom ut i januari 2013.

11 av böckerna finns hittills utgivna på svenska av förlaget Natur & Kultur, som valde att dela upp varje originalbok i två, så sammanlagt finns 22 delar på svenska. Den första boken översattes av Ylva Spångberg och de övriga av Jan Risheden.

Sagan om Drakens återkomst är känd både för sin omfattning (varje originalbok har mellan 600 och 1 100 sidor) och för mängden av karaktärer (1 880 stycken).[2]

Handling[redigera | redigera wikitext]

Böckerna handlar inledningsvis om den unge fåraherden Rand al’Thor och hans jämnåriga vänner Mat Cauthon och Perrin Aybara, som efter att ha utsatts för en våldsam attack av Mörkrets hantlangare, tvingas fly från den by de bott i under hela uppväxten. Utan någon vetskap om den egentliga anledningen till den envetna livshotande förföljelsen, tar flykten dem tvärs över världen. De har alla haft en synnerligen isolerad uppväxt i området Tufloden och ser med förundran på stora städer och okända seder. Till sin hjälp har de Aes Sedaien Moiraine och hennes Väktare Lan, som, utan att redogöra för sina bevekelsegrunder, gör allt som står i deras makt för att hålla de tre unga männen vid liv. Så småningom kommer de till en gryende insikt om att de inte är vanliga bybor, utan att de alla har en central roll att spela när världens framtida öde skall avgöras och Den Sista Striden närmar sig. Successivt ändrar böckerna stil allteftersom seriens handling fortskrider; medan de första utgör reseskildringar så ligger tonvikten i de senare mer på krig och politik, i samklang med att huvudpersonernas ställning i världen förändras.

Allt eftersom tiden går börjar Rand inse och acceptera att han är Draken återfödd, den person som för 3 000 år sedan räddade världen från Skuggan men samtidigt förstörde all högre mänsklig civilisation. Trots att Draken räddade världen är han fruktad och hatad av mänskligheten på grund av de ohyggliga brott han gjorde sig skyldig till. Rand måste försöka ena världen och få slut på inbördes stridigheter om mänskligheten skall ha någon chans att överleva.

Förutsättningar[redigera | redigera wikitext]

I Sagan om Drakens återkomst är tiden cyklisk. Universum består av Tidens Hjul som väver samman människornas öden med varandra. Var och en av de sju ekrarna på hjulet representerar en tidsålder. Alla tidsåldrar som beskrivs i serien har redan inträffat och kommer att inträffa igen ett oändligt antal gånger – även om det inte är säkert att det sker på exakt samma sätt. Den centrala kampen i böckerna står mellan Mörkrets Furste (den Svarte) och Skaparens avatar på jorden, Draken. I detta fall betecknar ”Draken” inget djur, utan är en titel som givits den människa vars öde är att vara frontfigur i kampen mot Mörkret. Under seriens gång tydliggörs att kampen mellan Draken och den Svarte kommer att fortsätta i all evighet – så länge Tidens Hjul vrider sig.

Tidens Hjul vrider sig med hjälp av krafterna från Urkällan; källan till magin i serien. Urkällan är uppdelad i en kvinnlig och en manlig del, saidar respektive saidin, och vissa människor äger förmågan att hämta Kraften ur Urkällan och leda den till att utföra bedrifter vanliga människor inte kan klara av. Personer som har förmågan att känna Urkällan har olika stor styrka i den kraften, och det är styrkan som avgör bland annat storleken på skapade ting. Därtill kommer ävenledes att vissa saker endast kan utföras med kraften om personen innehar tillräcklig styrka. Således existerar en tydlig skillnad inbördes mellan personer med förmågan att leda kraften.

Inledningsvis i sagan är det Aes Sedaierna som har en stor del av makten i den kända världen. Aes Sedaier är kvinnor som kan leda kraften, vilket gör dem mycket inflytelserika. De har ett sitt säte i Vita Tornet, som står utanför alla länders lagar samtidigt som kungar och drottningar världen över lyssnar noga på deras ord. Aes Sedaiernas makt är dock begränsad av andra orsaker, ty likt Isaac Asimovs robotar har de svurit att följa tre regler: att inte ljuga, att inte tillverka vapen och att inte använda sina krafter som vapen ifall de inte gör detta för att bekämpa ondskan eller ifall deras eller deras Väktares liv är i fara. För länge sedan fanns det även manliga Aes Sedaier, men efter att Shai’tan besmittade den manliga hälften av Urkällan (källan varifrån kraften härstammar) så har alla män som brukat kraften blivit galna, för att sedan antingen döda sig själva eller dödas av en sjukdom som gör att de ruttnar medan de fortfarande lever. De senaste årtusendena har de kvinnliga Aes Sedaierna sökt reda på alla män som kan bruka kraften och ”stillat” dem, det vill säga skurit av deras kontakt med Urkällan för evigt. Aes Sedaiernas makt, antal och förmågor har minskat konstant under de senaste tusen åren.

I böckerna närmar sig tidens hjul det ögonblick då Mörkrets Furste bryter sig loss ur sitt fängelse för att åter sprida sin ondska i världen. En profetia säger dock att Draken skall återfödas för att möta honom, men Drakens återkomst är ett tveeggat svärd, eftersom profetian också förutsäger att Draken kommer att orsaka omfattande kaos och förstöra världen. Detta har skett tidigare, något som invånarna talar om med fasa, 3 000 år senare.

Österländsk influens[redigera | redigera wikitext]

Cyklisk tidsuppfattning[redigera | redigera wikitext]

Kristendomen, judendomen och islam håller sig alla med en linjär tidsuppfattning. Dessa religioner företräder åsikten att Gud en gång skapade världen och att den likaså kommer att förstöras förr eller senare. Emedan kristendomen under en längre tid varit förhärskande i Sverige och västvärlden, har de flesta där levande människorna p.g.a. samhällsprägel nog en linjär tidsuppfattning, oavsett om de är aktiva religionsutövare eller ej. Anhängare av hinduismen menar dock att tiden är cyklisk; den har ingen början och inget slut, utan samma tidsåldrar kommer om och om igen. Kalachakra är sanskrit för just ”tidens hjul”.

Sagan om Drakens återkomst heter på engelska The Wheel of Time, vilket rättfärdigas av att tanken om tidens hjul är centralt i Jordans böcker. Här är hela skapelsen är indelad i sju tidsåldrar som cykliskt upprepar sig. I serien berörs endast två av dessa åldrar, och endast en direkt, men det klargörs att händelserna kommer att upprepas om och om igen så länge Tidens Hjul vrider sig. Nedan följer ett citat om hur varje (engelsk) bok i serien börjar.

Tidens Hjul vrider sig. Åldrar kommer och åldrar går, och de efterlämnar minnen som blir legender. Legenderna bleknar och blir myter, och till och med myten är sedan länge glömd när den ålder som var dess upphov återkommer.

En ytterligare parallell till hinduismen är att symbolen för evigheten i serien, en orm som biter sig själv i svansen, i själva verket är en hinduisk symbol. Den stora ormen som slingrar sig kring tidens hjul är den största och mest kända symbolen för Sagan om Drakens återkomst.

De tre främsta gudarna i hinduismen bildar en treenighet. Den innefattar alltings skapare Brahma, upprätthållaren Vishnu och förstöraren Shiva. Denna treenighet har en direkt motsvarighet i Sagan om Drakens återkomst. Där existerar Skaparen, som skapade världen och tiden. Precis som inom hinduismen tillber inte folket Skaparen, han blandar sig över huvud taget inte i händelserna i världen. Det gör däremot i högsta grad den människa som betecknas som Draken, som reinkarneras när världen befinner sig i stor nöd. Den enda egentliga drake som existerar finns bara som en avbild på ett baner, och då inte som den västerländska versionen med vingar och eldsprutande mun, utan som den österländska typen, liknande en orm med ben. Draken återföds en gång per tidsålder.

Liksom Vishnu inkarneras som avatarer, återföds Draken för att återställa ordningen i världen. Vishnu beskrivs som upprätthållaren av lagar och den som ger välsignelse till människorna. Särskilt den första egenskapen kan tillskrivas Draken som, särskilt i den senare hälften av de hittills utkomna böckerna, är ledaren som försöker hålla folket enat.

Skillnaden mellan Draken och Vishnu, är att Draken även har något olycksbådande över sig. Draken kommer att frälsa folket, men det kommer att innebära slutet på en tidsålder och kaos kommer att bryta ut. Huvuddelen av oredan kommer dock att orsakas av Shai’tan, förstöraren. Shai’tans mål är att förstöra världen och krossa Tidens Hjul, precis som Shiva ska förstöra världen efter den sista tidsåldern. Draken står som motpol och motverkar detta, men Shai’tan lyckas ändå förstöra världen, fast inte Tidens Hjul. Vissa människor klarar sig och bygger upp en ny civilisation, mycket primitivare än den föregående. Till skillnad från Shai’tan, som är ondskan personifierad, betraktas Shiva inte som en ondskefull gud. Han avbildas också vit, i motsats till Shai’tans kolsvarta färg. Namnet Shai’tan kommer från Koranen, där det är namnet på djävulen, ledaren för demonerna.

Yin och yang[redigera | redigera wikitext]

Yin och yang.
Urkällan.

Den mest konkreta och slående referensen Jordan gör är symbolen han har valt för Urkällan, den kraft som styr universum i hans värld. Symbolen är mycket lik symbolen för yin och yang som finns inom daoismen i Kina. Båda symboliserar de två kosmiska krafterna som existerar, en manlig och en kvinnlig. Yang, som är den manliga kraften, har sin direkta motsvarighet i Jordans manliga kraft, saidin. Den kvinnliga yin motsvaras av saidar.

I den vanligaste symbolen för yin och yang finns två prickar av motsatt färg i vardera fältet. Att Jordan har tagit bort dessa prickar beror inte på någon slump, ty i Jordans värld råder det ingen balans mellan de två krafterna. Krafterna motverkar varandra och är mycket olika. Detta märks tydligt genom hela berättelsen; Jordan har försökt förmedla en annorlunda kvinnobild, där jämlikhet råder. (Se avsnittet Kvinnobilden.) Relationen är mera kvinnligt mot manligt än kvinnligt och manligt, inte bara på det rent personliga planet. Kvinnlig och manlig kraft kan arbeta tillsammans, men det är mycket svårt och ansträngande – om man lyckas blir dock resultatet mycket bra. I den kinesiska filosofin beskrivs yang som den manliga, goda, ljusa och positiva kraften. Yin är dess motsats som den kvinnliga, mörka, onda och negativa kraften. I Jordans värld förhåller det sig som raka motsatsen: saidin är den manliga, vilda, besmittade och onda kraften, medan saidar är den kvinnliga, lugna och rena kraften. Att Jordan har valt att kasta om förhållandena är ett exempel på hans annorlunda kvinnobild.

Övriga inspirationskällor[redigera | redigera wikitext]

Mycket har undersökts och diskuterats om Jordans inspirationskällor till Sagan om Drakens återkomst. Många namn i serien, exempelvis Ishamael och Asmodean, är bibliska. Dessutom har det centrala temat i böckerna (frälsare enligt profetior) klara bibliska paralleller.[3] Namn som Selene har troligtvis hämtats från den grekiska månens gudinna, Selene.[4] Det finns även många likheter mellan Sagan om Drakens återkomst och Dune, en science fiction-serie.[5]

Kung Artur[redigera | redigera wikitext]

I legenden om kung Artur förekommer en figur kallad The Fisher King, som sägs vakta den heliga Graal. Denna karaktär refererar Jordan till på ett par ställen i böckerna, bland annat förekommer han som en pjäs i ett brädspel.[6] Många namn på karaktärer i böckerna är mer eller mindre direkt hämtade från legenden om kung Artur:[7]

Sagan om ringen[redigera | redigera wikitext]

Jordan har sagt att han avsiktligt skrev de första kapitlen i den första boken i samma stil som J. R. R. Tolkiens Sagan om ringen, för att läsaren skulle känna igen sig.[källa behövs] Historien börjar i en liten avlägsen by, där festligheter precis skall inledas. Moiraine, en magins utövare innehavande samma roll som Gandalf, kommer på besök och det slutar med att ett antal personer måste lämna byn, varefter de jagas av svarta ryttare.

Genom resten av serien förekommer det ytterligare referenser till Tolkiens verk: Karldin använder sig av pseudonymen ”Mr. Underhill” och det finns ett värdshus som heter ”The Nine Rings Inn”.[5]

Referenser till vår värld[redigera | redigera wikitext]

Eftersom tiden i Robert Jordans värld är cyklisk, kan vi se vår värld som antingen en tidigare eller en senare tidsålder i förhållande till den där händelserna utspelar sig. Robert Jordan har själv påpekat detta vid flera tillfällen.[8][9] Att vår värld är relaterad till världen i Sagan om Drakens återkomst visas av de många små referenser Jordan har lagt in i berättelsen:

  • Drottning Elizabeth: ”Alsbet, queen of all” (ändrad till Elsbet i senare utgåvor).[10]
  • Ann Landers: ”The Thousand Tales of Anla, the Wise Counselor.”[10]
  • Moder Teresa: ”Materese the Healer”.[10]
  • John Glenn, The Eagle, Sally Ride eller Saljut: ”Tell us about Lenn,” Egwene called. ”How he flew to the moon in the belly of an eagle made of fire. Tell about his daughter Salya walking among the stars.”[10]
  • Moskva, Amerika, kärnvapen[10]: ”Did Mosk and Merk really fight with spears of fire, and were they even giants?”[11]
  • Mercedes Benz: ”A silvery thing in another cabinet, like a three-pointed star inside a circle, was made of no substance she knew; it was softer than metal, scratched and gouged, yet even older than any of the ancient bones. From ten paces she could sense pride and vanity.”[12]
  • Siddharta Gautama (Buddha): ”Ghoetam under the tree of life.”[13]

Kvinnobilden[redigera | redigera wikitext]

Robert Jordan förmedlar en annan kvinnobild än många andra fantasyförfattare i sina böcker.[vilka?] Det finns lika många kvinnliga som manliga karaktärer i böckerna, och kvinnorna är lika aktiva som männen.[källa behövs] Till stor del beror detta på att utgångspunkten är att endast kvinnor kan leda kraften utan att som männen löpa risken att drabbas av vansinne, men även socialt och politiskt har kvinnorna stor makt; de flesta länder skiljer inte mellan manliga och kvinnliga adelsmän i den styrande eliten. Det största undantaget är Andor där enbart kvinnor har rätt till tronen. Men på många sätt är könsrollerna desamma som verklighetens: nästan enbart män är soldater och härförare även om det påpekas att kvinnor oftast accepteras inom militären. De flesta Aes Sedaier har dessutom en manlig Väktare som ska skydda henne fysiskt, undantaget är Röda Ajah, en orden som inte accepterar Väktare, och Gröna Ajah som accepterar att varje medlem (”syster”) kan ta flera Väktare, och det indikeras att de kan ha kärleksrelationer med dem alla.

Kvinnosynen varierar i de olika kulturerna i böckerna. Exempel:

  • Bland aielfolket kan även kvinnor bli krigare, dock måste de hålla sig inom en speciell krigarorden för kvinnor (Far Dareis Mai) och om de gifter sig eller blir Visa måste de ”ge upp spjutet”. Det är även kvinnor som har den administrativa makten i samhället genom sin status som styrande över boplatser. Den styrande (kvinnliga) gruppen är de Visa (där några av dem kan leda kraften, men där hierarkin absolut inte bestäms av denna förmåga).
  • Bland atha’an miere; sjöfolket, är det kvinnor som har den högsta makten i och med att de kan bli skeppsfruar (kaptener) och vindfinnerskor (kvinnor som kan ändra vädret med hjälp av kraften). All manlig rang är ett halvt steg under den motsvarande kvinnliga rangen. Intressant nog har atha’an miere en vigseltradition som går ut på att oavsett vem av de gifta som har makten att bestämma i offentliga sammanhang, d.v.s. har högst rang, måste lyda när de två umgås privat.
  • I staden Bortre Madding har kvinnor tagit på sig den traditionella mansrollen medan männen lyder kvinnorna och smyckar sig med ädelstenar.

De karaktärer vi följer från början av böckerna finner många av ovanstående könsrollsbrytande seder mycket konstiga. Kvinnans traditionella roll sätts dock på prov många gånger under seriens gång, delvis på grund av kontakt med nya kulturer. Huvudpersonen Rands traditionella kvinnosyn kritiseras hårt genom den andra halvan av serien då han ser kvinnor som några som måste beskyddas.

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Likheter med Sagan om ringen[redigera | redigera wikitext]

Jordan har ofta fått kritik för att hans berättelse liknar J. R. R. Tolkiens Sagan om ringen. I själva verket är dock likheterna mellan de båda inte särskilt stora, om man bortser ifrån att de båda är fantasy.[5] Strukturen på Sagan om ringen är linjär, med endast en eller två parallella handlingar, medan Jordan beskriver sin värld utifrån ett stort antal perspektiv och handlingar. Medan Jordans sagovärld och magi är närmast vetenskapligt uppbyggd och oerhört väldokumenterad, lämnar Tolkien avsiktligt mycket åt läsarens egna fantasi och bygger upp en värld kring myter och legender. De båda författarna representerar alltså två helt skilda berättarstilar inom genren. Det kan kanske antas att kritiken beror på att både Sagan om ringen och Sagan om Drakens återkomst har nått popularitet även bland folk som i vanliga fall inte läser fantasy, och dessa inte lägger märke till nyanserna, på samma sätt som en deckare framstår som en kopia på alla andra deckare för någon som inte läser deckarlitteratur. Se även avsnittet om inspiration från Sagan om ringen.

De senare böckerna[redigera | redigera wikitext]

De senare böckerna, framförallt böckerna The Path of Daggers och Crossroads of Twilight har fått stor kritik för att Jordan knappt för handlingen framåt och att huvudpersonerna näppeligen ges något utrymme alls.[källa behövs]

Karaktärer i böckerna[redigera | redigera wikitext]

Här följer några av de viktigare karaktärerna i serien, många ur vilkas synpunkt berättelsen vid upprepade tillfällen förtäljts ifrån:

  • Rand al’Thor: Rand är Draken återfödd, seriens huvudperson men från början är han bara en fåraherde från den isolerade byn Emondsvall. Han är en mycket stark ta’veren, vilket betyder att väven formar sig runt honom och kan resultera i att synnerligen osannolika händelser sker. Rand är väktare åt, och förälskad i, Aviendha, Elayne och Min. Han är även väktare åt Aes Sedaien Alanna, dock inte av egen fri vilja.
  • Perrin Aybara: Perrin är från början en smed från Emondsvall, numera furste av Tufloden, som kan kommunicera med vargar och är gift med Faile Bashere. Tilläggsvis bör nämnas att Perrin är ta’veren.
  • Matrim ”Mat” Cauthon: Mat härstammar ursprungligen från Emondsvall och besitter en spelares läggning samt är, lyckligtvis för honom, välsignad med onaturlig tur. Mat gillar att charma kvinnor, men är nu gift med Tuon, de Nio Månarnas Dotter, och innehar därför titeln Korparnas Prins. Därtill kan nämnas att Mat troligtvis är världens bäste härförare tack vare minnen från andra personers liv, som han fick efter att ha ingått ett avtal med Eelfinn, och vidare är Mat Röda Handens anförare och dessutom ta’veren.
  • Nynaeve al’Meara: Ursprungligen klokfru i Emondsvall, numera Aes Sedai av Gula Ajah och gift med Lan Mandragoran. Hon är mycket stark med kraften, och är känd för sitt hetsiga humör. Hon har en speciellt stark talang för helande och var den som upptäckte hur stillning/släckning kan omintetgöras.
  • Egwene al’Vere: Hon är dotter till borgmästaren i Emondsvall. Numera har hon blivit den Amyrlintronande för alla Aes Sedaier. Hon har tillbringat en hel del tid hos aielfolket, vilket har stärkt henne fysiskt såväl som psykiskt. Därtill kan läggas att hon är den enda drömgångaren hos Aes Sedaierna under de senaste 500 åren.
  • Elayne Trakand: Hon är tronens dotter av Andor, samt Aes Sedai av Gröna Ajah. Elayne har adopterat Aviendha som sin syster och bundit Rand och Birgitte till sig som sina väktare. Hon kämpar just nu för att vinna Andors tron sedan hennes mor, Morgase Trakand, försvunnit och befaras mördad av befolkningen i Andor. Elayne väntar Rands barn.
  • Moiraine Damodred: Hon var en Aes Sedai av Blå Ajah, från Cairhien, och den som hittade Rand och förde honom och de andra bort från Emondsvall. Hon försvann i en ter’angreal när hon kämpade mot den Förlorade Lanfear och förmodades länge vara död. Vissa, bland andra Thom Merrilin, trodde dock att hon fortfarande levde och istället var fånge hos Aelfinn och Eelfinn i Ghenjeis torn. Tillsammans med Mat och Noal Charin tog sig Thom in i Ghenjeis torn och befriade Moiraine.
  • Min Farshaw: Hon är från Baerlon i Andor och kan se bilder runt människor; bilder som förutsäger vad som komma skall. Min har bundit Rand till sig som sin väktare med hjälp av Elayne och Aviendha trots att hon själv ej förmår leda kraften.
  • Thom Merrilin: Han är en lekare som tidigare varit både hovbard och älskare åt Morgase Trakand. Thom är mycket förfaren i Daes Dae’mar (husens spel). Thoms fullständiga förnamn är Thomdril, vilket han dock aldrig använder i praktiken.
  • Aviendha: Hon är en aielkvinna som går i lära för att bli en av de Visa. Aviendha har tillsammans med Elayne och Min bundit Rand till sig som sin väktare och adopterat Elayne som sin förstasyster. Aviendha är stark med kraften.
  • Siuan Sanche: Hon är en Aes Sedai av Blå Ajah från Tear, före detta Amyrlintronande. Siuan Sanche blev sedan avsatt och släckt i en kupp av Elaida a’Roihan. Numera är Siuan helad från stillningen av Nynaeve al’Meara.
  • Lan Mandragoran: Lans fullständiga namn är al’Lan Mandragoran och han har titeln De Sju Tornens Herre. Han var Moiraine Damodreds Väktare innan hon försvann i en ter’angreal och han är den siste arvingen till det av Stora Fördärv utplånade kungariket Malkier i norr; gift med Nynaeve al’Meara.
  • Loial: En ung, beläst ogier från stedding Shangtai, som mot de äldres direktiv givit sig ut i världen på resande fot. Loial har följt flera av seriens huvudpersoner på deras vandringar. En ständigt gnagande tanke i Loials bakhuvud är skräcken för äktenskap, men likväl går hans tankar ändå till den unga ogierkvinnan Erith från stedding Tsofu. Han är mycket lojal mot sina vänner. Han presenterar sig mer utförligt som Loial son av Arent son av Halan.
  • Faile Bashere: Failes fullständiga och egentliga namn är Zarine ”Faile” ni Bashere t’Aybara och hon härstammar från Saldaea. Faile är kusin till Saldaeas drottning och gift med Perrin Aybara och därmed furstinna av Tufloden. Hennes far är Davram Bashere.
  • Elaida a’Roihan: En Aes Sedai av Röda Ajah och under en tid den Amyrlintronande i Vita Tornet efter att ha avsatt den förra Amyrlintronande Siuan Sanche i en kupp i Vita Tornet. Senare blev hon dock själv av med stolan när hon förs bort som fånge av Seanchan när dessa utför en räd mot Vita Tornet.
  • Morgase Trakand: Morgase var tidigare drottning av Andor och flydde från sin hemvist Caemlyn när den Förlorade Rahvin tog över makten. Senast återvände hon när hennes dotter Elayne återtagit tronen.
  • Padan Fain: Av vissa ansedd vara vän av mörkret, själv ser han sig som något mer. Även om han inte ser sig själv som en mörkvän har han ibland använt sig av såväl andra mörkvänner som trollocker och myrddraaler för att uppnå sina högst tvivelaktiga syften. Fain hyser ett stort hat för Rand al’Thor. Fain påstås vara sammanknuten med Shadar Logoth.
  • De Förlorade: Det finns alltid människor som väljer att frångå moral och rättvisa i deras strävan efter makt och rikedom. När hålet borrades in till den Svartes fängelse fick han möjlighet att röra världen och öva inflytande på människornas sinnen. Känslors som avund, hat, girighet och ilska förstärktes mångfalt och flera valde att svära sina själar till den Svarte för att uppnå tvivelaktiga mål, eller bara för att fortfarande ha ett liv när Mörkrets Furste slutligen bröt sig loss från sitt fängelse och härskade över världen, vilket några såg som oundvikligt. Även bland Aes Sedaierna fanns det de som var mycket mottagliga för den Svartes löften om ära och världsherravälde, och valde att lämna Ljuset för att istället svära trohet till Mörkrets Furste. Sinsemellan kallade de sig ”De Utvalda” och såg sig predestinerade att styra världen i all evighet, medan resten av världen benämnde dem som ”De Förlorade”.
    • Ishamael: Den främste av de tretton, benämnd som ”Hoppets Förrädare” i det gamla språket och starkare i kraften än någon annan utom Draken Lews Therin Telamon själv. Ishamaels riktiga namn var Elan Morin Tedronai och kallas även Ba'alzamon, vilket i början tros vara ett namn på den Svarte. Han dödas av Rand al’Thor i Tear och blev återfödd som Moridin.[14]
    • Aginor: Innan han gick över till Mörkret och tog sig namnet Aginor var han känd som Ishar Morrad Chuain. Han var nästan lika stark som Ishamael och Lews Therin och en av de främsta vetenskapsmännen inom biologin. Anledningen till att han gick över till Mörkrets sida var att endast där fick han möjlighet att utföra alla de, inte helt etiska, experiment han eftertraktade. Aginor dödades av Rand al’Thor vid Världens Öga och blev återfödd som Osan’gar[15] och sedan dödad igen av Aes Sedaien Elza Penfell.
    • Balthamel: Balthamel, född Eval Ramman, var en historiker specialiserad på svunna kulturer. Som person var han en kvinnokarl, men också starkt dragen till den undre världen och uppskattade att frekventera dylika kretsar. För honom bestod Skuggans lockelse helt sonika av löftet om ständig ungdom och evigt liv. Han dödades vid Världens Öga av den Gröne Mannen och blev återfödd som Aran’gar. Senare dödades han återigen, denna gång av al’Thor och med lanseld.[15]
    • Sammael: Under namnet Tel Janin Aellinsar var han känd som en framgångsrik idrottsman innan han bytte lojalitet och svor trohet till Mörkrets Furste och blev ökänd under namnet Sammael. Sidbytet föranleddes delvis av att han såg det som oundvikligt att den Svarte i slutänden skulle dra det längsta strået och delvis av hans avsky för Lews Therin, som kom av avund. Sammael mötte sin död i Shadar Logoth[16], dödad av Mashadar.
    • Rahvin: Ingenting är känt om Rahvin, som först hade namnet Ared Mosinel, innan han plötsligt dök upp innehavande en hög post i Mörkrets styrkor. Rahvins högsta önskan i livet var makt, vilket också var drivkraften bakom hans beslut att ansluta sig till den Svarte. Efter att ha gjort Caemlyn till sin hemvist dödades han där av Rand al’Thor med hjälp av lanseld, vilket innebär att han inte kan bli återfödd.
    • Be’lal: Den Förlorade som betecknades som Be’lal den avundsamme, var en sådan mästare av manipulation att han även gick under namnet Nätspinnaren. Innan han bytte till Mörkrets sida, arbetade han framgångsrikt som advokat. Be’lal dödades med lanseld i Tear av Moiraine Damodred.
    • Demandred: Precis som Sammael är Demandred an av de Förlorade vars bevekelsegrund för att gå över till Skuggan är hat mot Lews Therin. Innan Demandred byter sida och tar sitt nya namn är han känd som Barid Bel Medar, och ägnar sitt liv åt att nästan vara lika framgångsrik som Lews Therin i alla ämnen han angriper, vilket resulterar i en djupt rotad antipati. Den enda punkten vari han åtminstone lyckas vara Lews Therins jämlike, är som militär ledare.
    • Asmodean: Den man som först innehade namnet Joar Addam Nessosin var ett underbarn och hyllad kompositör som spelade flera instrument och som förutspåddes en lysande framtid, men till Joar Addams stora besvikelse lyckades han aldrig nå de höjder som kritikerna siat om. Detta var anledningen till hans övergång till Skuggan, ty han resonerade som så att med oändlig tid till sitt förfogande skulle han till sist uppnå det erkännande som hittills gäckat honom. När han gick över till Skuggan tog han sig namnet Asmodean. Han dödades i Caemlyn och ansvarig för hans död var Graendal.[17]
    • Lanfear: Lanfear, även känd som ”Nattens Dotter” på det gamla språket, var den starkaste av de kvinnliga förlorade, måhända också den näst starkaste efter Ishamael. Lanfear gjorde anspråk på Tel’aran’rhiod och andra personers drömmar som sin domän. Hon var en mycket vacker kvinna en av de mest attraktiva i sin tidsålder. Lanfear föddes som Mierin Eronaile och arbetade vid Collam Daan, det främsta centret för efterforskningar om kraften. Sedan hon blev indragen i en ter’angreal av Moiraine Damodred är Lanfear förmodad död, men återfödd som Cyndane.[18]
    • Graendal: Den mest dekadenta av de Förlorade var Graendal. Hon föddes som Kamarile Maradim Nindar och levde då ett helt annorlunda liv som en känd asket ämnad att bota mentalsjuka. Efter att den Svarte kunde röra vid världen genomgick hon en total förändring och blev en motsats till allt hon varit tidigare; asketism byttes ut mot hedonism och ett begär efter sensuella nöjen tog över som det viktigaste i livet.
    • Semirhage: Kvinnan som föddes till namnet Nemene Damendar Boann var en hyllad läkare och botade mycket skickligt kroppens sjukdomar med kraften. Hon var en sadist som ofta bifogade sina patienter onödig smärta när hon botade dem. När hennes perversion upptäcktes gick hon över till Skuggan och blev känd som Semirhage. Hon infiltrerade seanchan och tog en hög post i deras hierarki. Semirhage tillfångatogs av Rand och blev sedermera dödad av densamme med hjälp av lanseld.
    • Mesaana: Anledningen till att kvinnan med namnet Saine Tarasind svor trohet till Mörkrets Furste och blev ökänd som Mesaana, var att hon inte var bäst i sitt yrke: Hon tilläts inte att ta en plats vid forskningscentret Collam Daan. Mesaana nästlade in sig i Vita Tornet och figurerade som Aes Seadaien Danelle innan hon tappade förståndet efter att ha förlorat en kamp i kraften med Egwene al’Vere.
    • Moghedien: Moghedien, även känd som Spindeln, undvek, om möjligt, alltid öppen konfrontation. Hon föredrog att gillra fällor och från ett undanskymt hörn se offret hjälplöst snärja in sig. Innan hon gick över till den Svarte, hette hon Lillie Moral och var en investeringsrådgivare som ofta ignorerade sitt yrkes etiska riktlinjer.

Böckerna i serien samt böcker som har med serien att göra[redigera | redigera wikitext]

Robert Jordan bestämde sig slutligen att serien totalt skulle omfatta 12 böcker. Tidigare hade han trott sig kunna avsluta serien med betydligt färre böcker, men fick allteftersom revidera sina uppskattningar. När Brandon Sanderson efter Jordans död fortsatte att skriva den sista boken, blev den så lång att den delades upp i tre separata böcker, d.v.s. beroende på hur man räknar så består Sagan om Drakens återkomst av antingen 12 eller 14 böcker.

Såväl The Gathering Storm som Towers of Midnight (den tredje sista och näst sista delen) färdigställdes efter Jordans död och slutfördes istället av Sanderson, som baserade historien på anteckningar och inspelningar gjorda av Jordan. Den sista delen, A Memory of Light,[19] skulle ursprungligen släppas mars 2012, men gavs slutligen ut i januari 2013. [20] Varje engelsk bok fram till och med den elfte, d.v.s. Knife of Dreams, översattes till två svenska böcker. Senare tog dock bokförlaget Natur & Kultur beslutet att inte fortsätta översättningen av de efterföljande böckerna, vilket gör att det totala antalet svenska böcker i serien förväntas uppgå till 22 stycken, med de tre engelska som avslutning av berättelsen.[21]

Engelska originalets titel Första utgivning
på engelska (år)
Engelsk
numrering
Svensk titel Första utgivning
på svenska (år)
Svensk
numrering
Kommentar
The Eye of the World 1990 1 Farornas väg 1992 1
Tidens hjul 1993 2
The Great Hunt 1990 2 Valeres horn 1994 3
Tomans huvud 1995 4
The Dragon Reborn 1991 3 Drakens flykt 1995 5
Tears klippa 1996 6
The Shadow Rising 1992 4 Skuggan växer 1996 7
Tornets fall 1997 8
The Fires of Heaven 1993 5 Klanernas uppbrott 1997 9
Stormen vaknar 1998 10
Lord of Chaos 1994 6 Fursten av Kaos 1998 11
Svarta tornet 1999 12
A Crown of Swords 1996 7 Vindarnas skål 1999 13
En krona av svärd 2000 14
The Path of Daggers 1998 8 Knivarnas väg 2000 15
Järnets tid 2001 16
Winter’s Heart 2000 9 Vinterns hjärta 2001 17
De nio månarnas dotter 2002 18
Crossroads of Twilight 2003 10 Dunklets korsväg 2003 19
De dödas stad 2004 20
Knife of Dreams 2005 11 Tar Valons fånge 2006 21
Fällan 2006 22
The Gathering Storm 2009 12 inte översatta till svenska än
Towers of Midnight 2010 13
A Memory of Light 2013 14
New Spring 2004 Begynnelsen 2004 En roman vars handling äger rum innan The Eye of the World utspelar sig.
The World of Robert Jordan’s
The Wheel of Time
1997 En bok med kartor, historia, bilder m.m., som förklarar världen i Sagan om Drakens återkomst.

Annan media[redigera | redigera wikitext]

Film och TV[redigera | redigera wikitext]

År 2000 berättade Jordan att NBC hade köpt rättigheterna till att göra en miniserie baserad på den första boken.[22] Den 12 augusti 2008 rapporterade Variety att Universal Pictures hade köpt rättigheterna till att filmatisera böckerna, och att de planerade att börja med en film baserad på den första boken.[23] 2015 sändes ett pilotavsnitt av en TV-serie baserat på boken, utan någon publicitet.[24]

Slutligen den 19 november 2021 hade en TV-serie baserad på första boken premiär på Amazon Prime Video.[24] Första säsongen blev den näst mest strömmade någonsin på videotjänsten.[25] En andra säsong bekräftades redan innan serien hade haft premiär.[24]

Winter Dragon[redigera | redigera wikitext]

Den 9 februari 2015 sändes ett pilotavsnitt vid namn "Winter Dragon", baserat på den första bokens prolog, på TV-kanalen FXX.[26][27] Huvudrollerna Lews Therin Telamon och Ishamael spelades av Max Ryan respektive Billy Zane, medan Seda James var exekutiv producent, redigerare och regissör.[26][28] Avsnittet producerades av Red Eagle Entertainment och filmades på en enda dag; produktionen färdigställdes den 4 februari 2015. Avsnittet producerades för att få behålla rättigheterna till att göra en TV-serie av bokserien, då de annars skulle ha löpt ut den 11 februari 2015. Red Eagles VD, Rick Selvage, sade att de "inom kort" skulle göra flera tillkännagivanden, och att produktionen av pilotavsnittet skulle leda till en hel serie med högre budget. Enligt Wired var det dock oklart huruvida Red Eagle verkligen hade tillstånd att producera avsnittet, och enligt Harriet McDougal Rigney, som är Jordans änka och var hans redaktör, skulle TV-rättigheterna fortfarande gå ut den 11 februari 2015.[26]

Enligt McDougal Rigney hade avsnittet gjorts helt utan hennes kännedom; hon sade att hon skulle göra allt hon kan för att förhindra att en liknande situation uppstår igen.[26] Den 13 februari 2015 rapporterade The Hollywood Reporter att Red Eagle den 12 februari hade åtalat McDougal Rigney för förtal: enligt dem hade hon "vänt folket mot Red Eagle och de filmer eller serier som de skulle kunna tänkas låta produceras". De hävdade också att McDougal Rigney har varit i kontakt med Sony sedan i juli 2014 och planerat en Sagan om Drakens återkomst-serie trots att rättigheterna då tillhörde Red Eagle och Universal.[29] I mars 2015 begärde McDougal Rigney att stämningen skulle avfärdas som otillräcklig, och den 2 juli 2015 lämnade Red Eagle in en ansökan om att avfärda stämningen för att fortsätta diskussionen om uppgörelse utanför domstol.[30]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Brandon Sanderson’s Blog: Another Long and Rambling Post on Future Books Arkiverad 15 november 2010 hämtat från the Wayback Machine. (engelska). Läst den 8 november 2010.
  2. ^ Encyclopaedia Wheel of Time Arkiverad 14 december 2021 hämtat från the Wayback Machine.. Lista över karaktärerna i Sagan om Drakens återkomst (se underkategori: Characters, Aliases & Nicknames) (engelska). Läst den 8 november 2010.
  3. ^ The Wheel of Time FAQ 3.01: Judeo-Christian and Biblical Parallels (engelska). Läst den 8 november 2010.
  4. ^ The Wheel of Time FAQ 3.03: Greek and Roman Mythology (engelska). Läst den 8 november 2010.
  5. ^ [a b c] The Wheel of Time FAQ 3.11: On similarities between The Wheel of Time and other SF (including Dune) (engelska). Läst den 8 november 2010.
  6. ^ The Wheel of Time FAQ 3.06: The Fisher King (engelska). Läst den 8 november 2010.
  7. ^ The Wheel of Time FAQ 3.05: Arthurian Legend (engelska). Läst den 8 november 2010.
  8. ^ ”The characters in the books are the source of many of our myths and legends and we are the source of many of theirs. You can look two ways along a wheel.”— Robert Jordan, America Online-chatt den 28 juni 1996
  9. ^ ”Time is a wheel. If you look in one direction, you are looking at the past. If you just turn around and look in the other direction, you are looking at the future. The books are set in our future and in our past, depending on which way you look...” — Robert Jordan, America Online-konferens den 20 oktober 1994
  10. ^ [a b c d e] Jordan: Farornas väg, kapitel 4
  11. ^ Jordan: Skuggan växer, kapitel 20
  12. ^ Jordan: Skuggan växer, kapitel 11
  13. ^ Jordan: Skuggan växer, kapitel 24
  14. ^ The Wheel of Time FAQ 1.2.3: Who is Moridin? Why do we think that he is the Watcher and the Wanderer? (engelska). Läst den 8 november 2010.
  15. ^ [a b] The Wheel of Time FAQ 1.2.1: Who Are Aran’gar and Osan’gar? (engelska). Läst den 8 november 2010.
  16. ^ Robert Jordan Chat (December 12, 2000) (engelska). Läst den 19 november 2010.
  17. ^ Sanderson: Towers of Midnight, s. 852
  18. ^ The Wheel of Time FAQ 1.2.4: Who is Cyndane, and where did she come from? (engelska). Läst den 8 november 2010.
  19. ^ Brandon Sanderson’s Blog: A Memory of Light Progress Bar FAQ Arkiverad 5 februari 2010 hämtat från the Wayback Machine. (engelska). Läst den 8 november 2010.
  20. ^ Release Date for A Memory of Light Arkiverad 1 juli 2017 hämtat från the Wayback Machine. (engelska). Läst den 17 februari 2012.
  21. ^ Nygård, Maria (26 oktober 2009). ”Utgivningen av Sagan om Drakens återkomst avbryts”. Catahya. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141023235358/http://www.catahya.net/nyhet.asp?id=3130. Läst 18 oktober 2014. 
  22. ^ Jordan, Robert (12 december 2000). ”Robert Jordan chats about his 'Wheel of Time' series” (på engelska). CNN. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141026151137/http://www.cnn.com/chat/transcripts/2000/12/12/jordan/. Läst 10 februari 2015. 
  23. ^ Thielman, Sam (12 augusti 2008). ”Universal spinning ‘Wheel of Time’” (på engelska). Variety. Arkiverad från originalet den 10 maj 2013. https://web.archive.org/web/20130510115536/http://variety.com/2008/film/news/universal-spinning-wheel-of-time-1117990464/. Läst 10 februari 2015. 
  24. ^ [a b c] Francisco, Eric. ”"A Gigantic Undertaking": How 'Wheel of Time' finally came to Amazon after 20 years” (på engelska). Inverse. https://www.inverse.com/entertainment/the-wheel-of-time-book-changes-season-2. Läst 16 januari 2022. 
  25. ^ Zorrilla, Mónica Marie (21 december 2021). ”TV Ratings: ‘The Wheel of Time’ Is Amazon’s Most-Watched Original Series Since ‘Hunters’”. Variety. https://variety.com/2021/tv/news/wheel-of-time-amazon-hunters-1235141456/. Läst 16 januari 2022. 
  26. ^ [a b c d] McFarland, K.M. (9 februari 2015). ”The Real Reason That Crazy Wheel of Time Pilot Was So Awful” (på engelska). Wired. Arkiverad från originalet den 11 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150511231756/http://www.wired.com/2015/02/wheel-of-time-tv-pilot/. Läst 10 februari 2015. 
  27. ^ Nicole (8 februari 2015). ”Secret Wheel of Time Pilot Tonight?” (på engelska). IO9. Arkiverad från originalet den 23 april 2015. https://web.archive.org/web/20150423205428/http://observationdeck.io9.com/secret-wheel-of-time-pilot-tonight-1684599708. Läst 10 februari 2015. 
  28. ^ Nicole (9 februari 2015). ”Winter Dragon: The Wheel of Time Pilot. Maybe?” (på engelska). IO9. Arkiverad från originalet den 8 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150708001628/http://observationdeck.kinja.com/the-wheel-of-time-secret-pilot-1684685865. Läst 10 februari 2015. 
  29. ^ Gardner, Eriq (13 februari 2015). ”FXX Pilot Airing at 1:30 a.m. Leads to Eye-Opening Slander Lawsuit” (på engelska). The Hollywood Reporter. Arkiverad från originalet den 26 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150326125955/http://www.hollywoodreporter.com/thr-esq/fxx-pilot-airing-at-130-773110. Läst 14 februari 2015. 
  30. ^ Gardner, Eriq (7 juli 2015). ”'Wheel of Time' Lawsuit Withdrawn Amid Settlement Discussions” (på engelska). The Hollywood Reporter. Arkiverad från originalet den 8 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150708002438/http://www.hollywoodreporter.com/thr-esq/wheel-time-lawsuit-withdrawn-settlement-807079. Läst 8 juli 2015. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]