Sahelsparv

Från Wikipedia
Sahelsparv
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljSparvfinkar
Passeridae
SläkteGymnoris
ArtSahelsparv
G. dentata
Vetenskapligt namn
§ Gymnoris dentata
Auktor(Sundevall, 1850)
Synonymer
  • Petronia dentata
  • Buskstensparv

Sahelsparv[2] (Gymnoris dentata) är en huvudsakligen afrikansk fågel i familjen sparvfinkar inom ordningen tättingar.[3]

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Sahelsparv är en rätt liten (13 cm) sparv med lång, konisk näbb och kort stjärt.[4] Den är mindre och brunare än savannsparven som den annars liknar. Den adulta hanen har en tydligt ljus strupe och ett rostfärgad streck från ögat till bakom örontäckarna. Den för släktet typiska gula fläcken på strupen är ofta dold. Honan är rätt karaktärslös förutom det långa och beigefärgade ögonbrynsstrecket, bredare än hos hona gråsparv och har även ljusare strupe än denna.[5]

Läten[redigera | redigera wikitext]

Sahelsparvens sång är en räcka upprepade fraser som triup-triup-triup. Snabba serier med sparvtjatter påminner om afrikansk piplärka.[5]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Arten förekommer i ett band strax söder om Sahara, från södra Mauretanien til Guinea och vidare österut till södra Sudan, Sydsudan, Eritrea och västra Etiopien. Den häckar även i västra Jemen på sydvästra Arabiska halvön.[6] Den behandlas vanligen som monotypisk, men vissa delar in den i två underarter där taxonet buchanani förekommer i södra Niger från Zinderprovinsen till Tchadsjön och nominatformen i övriga utbredningsområdet.[4]

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Tidigare inkluderades släktet Gymnoris i Petronia, men DNA-studier[7] visar dock att arterna i Gymnoris är systergrupp till sparvfinkarna i Passer, medan stensparven (Petronia petronia) står närmare snöfinkarna i Montifringilla.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Arten bebor olika sorters skogslandskap och savann, men även jordbruksområden och sparsamt bevuxna kullar.[5] Den livnär sig av små frön och insekter som den söker efter både på marken och i trädens lövverk.[4] Fågeln häckar mellan november och mars i större delen av utbredningsområdet.[4] Det skålformade boet placeras i ett trädhål eller skreva. Den är en stannfågel, men kan sprida sig vida kring efter häckningssäsongen.[4]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling som inte tros vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ovanlig till lokalt ganska vanlig i västra delen av utbredningsområdet, frekvent förekommande till vanlig i öster och lokalt mycket vanlig i Eritrea.[4]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågeln har tidigare kallats buskstensparv, men blev tilldelat ett nytt svenskt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté 2022 med motiveringen "dels för att bättre återspegla släktskapet, dels att de inte är särskilt bundna till steniga miljöer".[8] Namnet sahelsparv kommer "efter utbredningsområdet som huvudsakligen omfattar Sahelzonen söder om Sahara".[8] eller buskstensparv

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Gymnoris dentata Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 20 december 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2016. IOC World Bird List (v 6.4). doi : 10.14344/IOC.ML.6.4.
  4. ^ [a b c d e f] Summers-Smith, D. (2018). Sahel Bush-sparrow (Gymnoris dentata). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/60954 7 februari 2018).
  5. ^ [a b c] Redman, Nigel; Terry Stevenson & John Fanshawe (2009) Birds of the Horn of Africa, Christopher Helm, London.
  6. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
  7. ^ Price, T.D., D.M. Hooper, C.D. Buchanan, U.S. Johansson, D.T. Tietze, P. Alström, U. Olsson, M. Ghosh-Harihar, F. Ishtiaq, S.K. Gupta, J. Martens, B. Harr, P. Singh, and D. Mohan (2014), Niche filling slows the diversification of Himalayan songbirds, Nature 509, 222-225.
  8. ^ [a b] Erling, J., Lagerqvist, M., Asplund, G., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2022). ”Förändringar i Tk:s lista”. Vår fågelvärld (1). https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2022/02/Rapport12-2022.pdf. Läst 14 februari 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]