Salts dik-dik

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Salts dik-dik
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Salts Dikdik.jpg
Salts dik-dik i Etiopien
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningPartåiga hovdjur
Artiodactyla
UnderordningIdisslare
Ruminantia
FamiljSlidhornsdjur
Bovidae
UnderfamiljGasellantiloper
Antilopinae
SläkteDik-dikantiloper
Madoqua
ArtSalts dik-dik
M. saltiana
Vetenskapligt namn
§ Madoqua saltiana
Auktorde Blainville, 1816
I skymningsljus
I skymningsljus
Hitta fler artiklar om djur med

Salts dik-dik (Madoqua saltiana) är en liten gasellantilop som hör till dik-dikantiloperna. Den lever i östra Afrika, i halvtorra till torra områden med skyddande buskvegetation. En indelning av arten i minst fem olika underarter är föreslagen. Dessa är M. s. saltiana, M. s. hararensis, M. s. lawrancei, M. s. phillipsi och M. s. swaynei. Den sistnämnda anses av en del zoologer vara en egen art.[1]

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Salts dik-dik är en gracilt byggd liten antilop med en längd på 52 till 67 centimeter, en vikt på 2 till 4 kilogram och en mankhöjd på 33 till 40 centimeter. Pälsen är rödbrunaktig till grågulaktig, i lite olika nyanser på olika delar av kroppen. Svansen är kort, 3,5 till 5,5 centimeter. Det är bara hanen som har horn, dessa är korta och raka och ringade, mest framträdande närmast basen. Honorna har fyra spenar för att dia ungarna.[2]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Salts dik-dik förekommer i Djibouti, Eritrea, Etiopien, Somalia och Sudan. En mindre population finns möjligen i nordöstra Kenya. Den sammanlagda populationen uppskattades 1999 uppgå till 485 600 individer och arten är inte listad som hotad av IUCN.[1]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Salts dik-dik lever vanligen i små familjegrupper som består av en hane och en hona och dessas avkomma. Djuren är främst aktiva under morgontimmarna och under de senare kvällstimmarna. Födan består olika växtdelar som blad, skott, knoppar, blommor och frukter. Honan får oftast bara en unge per dräktighet. De första två till tre veckorna efter födseln håller sig ungen gömd i vegetationen. Den diar till tre eller fyra månaders ålder. Vid 6 till 8 månader blir honorna könsmogna, medan hanarna blir könsmogna vid 8 till 9 månader.[2]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Madoqua saltianaIUCN:s rödlista, läst 1 januari 2010.
  2. ^ [a b] Animal Diversity Web