Saltsjöbadens köping

Saltsjöbadens köping
Före detta kommun
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapSödermanland
LänStockholms län
Kommun, nuNacka kommun
CentralortSaltsjöbaden
Inrättad1 januari 1909
Upphörd31 december 1970
Uppgått iNacka kommun
Befolkning, areal
Areal12 kvadratkilometer ()
Läge
Koordinater59°16′49″N 18°17′33″Ö / 59.280363055556°N 18.292398055556°Ö / 59.280363055556; 18.292398055556
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
TingslagSödertörns domsagas tingslag (–)
Svartlösa och Öknebo tingslag ()
Svartlösa tingslag (–)
Koder och länkar
Kommunkod0164 (–)
0264 (–)
Redigera Wikidata

Saltsjöbadens köping var en tidigare kommun (köping) i Stockholms län.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Den 1 januari 1909 (enligt beslut den 22 maj 1908) utbröts vissa delar av hemmanen Neglinge nr 1, 2 och 3 samt Skogsö i Nacka socken och Nacka landskommun i Svartlösa härad ut ur landskommunen för att bilda en köping, benämnd Saltsjöbaden.[1] Den nya köpingen hade 2 111 invånare den 31 december 1909.[2]

1 januari 1950 (enligt beslut den 25 februari 1949) överfördes till köpingen från Tyresö landskommun fastigheterna Aljö n:r 1 och 2 (omfattande Älgö) samt Gåsön nummer 1, omfattande en areal av 3,01 km², varav allt land, och med 81 invånare.[3]

Den 1 januari 1971 upphörde köpingen då den uppgick i den nybildade Nacka kommun.[4]

Judiciell tillhörighet[redigera | redigera wikitext]

I judiciellt hänseende tillhörde köpingen Södertörns domsaga; till 1916 i Svartlösa tingslag, till 1930 i Svartlösa och Öknebo tingslag och från 1930 i Södertörns domsagas tingslag.

Kyrklig tillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Köpingen hörde i kyrkligt hänseende först till Nacka församling. Den 1 maj 1913 (enligt beslut den 4 april 1913) utbröts köpingens område ur Nacka församling för att bilda Saltsjöbadens församling.[5][1]

Köpingsvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av silver en svart treudd, omslingrad av en störtande röd fisk med beväring av guld, därest sådan skall komma till användning.

Vapnet fastställdes för köpingen 1944 och förlorade sin giltighet när den upplöstes. Vapnet används ännu av företag och privatpersoner, till exempel som bildekaler.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Saltsjöbadens köping omfattade den 1 januari 1911 en areal av 8,90 km², varav 8,40 km² land,[1] och den 1 januari 1952 en areal av 11,91 km², varav 11,41 km² land.[3] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1955 omfattade köpingen den 1 januari 1961 en areal av 12,50 km², varav 12,00 km² land.[6]

Tätorter i köpingen 1960[redigera | redigera wikitext]

I Saltsjöbadens köping fanns tätorten Saltsjöbaden, som hade 5 302 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i köpingen var då 100,0 procent.[7]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Saltsjöbadens köping 1910–1970[8][9][10][11]
ÅrFolkmängd
1910
  
2 286
1915
  
2 597
1920
  
2 882
1925
  
3 126
1930
  
3 225
1935
  
3 304
1940
  
3 391
1945
  
3 750
1950
  
4 579
1955
  
5 041
1960
  
5 302
1965
  
6 242
1970
  
7 061
Anm: För åren 1915 och 1925: kyrkobokförd befolkning den 31 december enligt administrativa indelningen den 1 januari följande år.
För åren 1910, 1920 samt 1930-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952.
1955 avser den kyrkobokförda befolkningen den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1960 & 1965 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1970 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november 1970 i det område som köpingen omfattade när den upplöstes 1 januari 1971.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i valen 1938-1966[redigera | redigera wikitext]

ValårVSSPÖVRFPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
193811149
1149
25
24
1942111310
11310
25
23
1946111148
1148
25
22
19501078
1078
2585,0
22
19541069
1069
2583,6
23
19589412
9412
2585,6
22
19629610
9610
2585,2
214
19668611
8611
2586,8
178
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1910, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1914. sid. 7 & 9. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1910_1.pdf. Läst 24 december 2017 
  2. ^ ( PDF) Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1909. Bidrag till Sveriges officiella statistik - a) Befolkningsstatistik. Ny följd. LI.. Stockholm: Statistiska centralbyrån; Kungl. Boktryckeriet. P.A. Norstedt & söner. 1911. sid. 2 & 17. https://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20A%20Befolkning%201851-1910/Befolkning-A-1909.pdf. Läst 24 december 2017 
  3. ^ [a b] ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 6 & 8. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 4 december 2017  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  5. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  6. ^ ( PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 3. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 4 december 2017 
  7. ^ ( PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 2. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 4 december 2017  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 30 december 2017. https://web.archive.org/web/20171230122632/http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/historisk-statistik/digitaliserat---statistik-efter-serie/. Läst 26 december 2017. 
  9. ^ ( PDF) Folkmängd 31 dec 1950–1975 i län, kommuner och församlingar enligt kommunindelningen 1 jan 1976. Sveriges officiella statistik. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. https://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%c3%a4ngd%201950-1975%20l%c3%a4n,%20kommuner%20och%20f%c3%b6rsamlingar%20(SOS)/Befolkning-Folkmangd-1950-1975-lan-kommuner-forsamlingar.pdf. Läst 26 december 2017 
  10. ^ ”Folkräkningen 1910–1960”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822113519/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folkrakningen-1910-1960/. Läst 26 december 2017. 
  11. ^ ”Folk- och bostadsräkningen 1965–1990”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822145518/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folk--och-bostadsrakningen-1965-1990/. Läst 26 december 2017.