Saltsjöbanan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Saltsjöbanan
Saltsjöbanan kollage.jpg
Allmänt
Plats Stockholm
Sträcka Slussen - Saltsjöbaden/Solsidan
Organisation
Invigd 1 juli 1893
Ägare Järnvägs AB Stockholm-Saltsjön 1893–1966
Saltsjöbadens köping 1967-1968
SL 1969–
Banoperatör SL
Trafikoperatör Veolia Transport -2012
Arriva Sverige AB 2012-
Tekniska fakta
Längd 18,6 kilometer
Antal spår Enkelspår 16,1 kilometer
Dubbelspår 2,5 kilometer
Spårvidd 1 435 millimeter
Största lutning 16,7 
Minsta kurvradie 300
ATC Nej
Fjärrblockering 1938–
Hastighet 70 km/h
Elektrifierad Stadsgården-Saltsjöbaden 1913-05-23
Igelboda-Solsidan 1914-08-10
Matning 1500 V DC 1913-1976
750 V DC 1976-
(kontaktledning)
Källor [1]

Saltsjöbanan (ursprungligen Stockholm-Saltsjöns Järnväg - SSnJ) är en cirka 18,6 kilometer lång[7] järnväg som går mellan Slussen i Stockholm och Saltsjöbaden i Nacka. Banan har 18 stationer och hållplatser och trafikeras av lokaltåg på linje 25 och 26 för Storstockholms Lokaltrafik. En vanlig vintervardag görs 19 000 resor med Saltsjöbanan.[8]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Från invigningen med ett lokomotiv från AB Atlas, 1 juli 1893.

Banan invigdes den 1 juli 1893. Banan tillkom i samband med byggandet av Saltsjöbaden. K. A. Wallenberg ville göra Saltsjöbaden till en exklusiv badort. Innan Stadsgårdstunneln var färdig transporterades de första järnvägsvagnarna på pråm från Atlas fabrikerKungsholmen till Dalaröbryggan och fördes upp på järnvägsspåret. Saltsjöbanan var nödvändig för att skapa enkla kommunikationer till och från Stockholm. Banan byggdes med 1 435 mm brett normalspår som även används på stambanorna. 1913 öppnades även grenbanan Igelboda-Solsidan.

Fram till 1913 bedrevs trafiken med ångtåg, därefter elektrifierades banan, bland de första i Sverige. Den hade en i Sverige ovanlig spänning, 1 500 V likström, även om den blev vanlig i andra länder. På 1970-talet ändrades spänningen till 750 V (samma som tunnelbanan) i och med införandet av nya tåg av tunnelbanemodell.

Från början drevs banan av Järnvägs AB Stockholm-Saltsjön, med familjen Wallenberg i spetsen. Banan var redan från start mycket lönsam, bland annat genom den godstrafik som Wallenbergfamiljens företag i Nacka genererade, till exempel Atlas Diesel, de Lavals Ångturbin med flera.

Banan slutade ursprungligen några hundra meter öster om Slussen där ett stationshus restes 1914 (numera känt som Sjömansinstitutets hus). I samband med utbyggnaden av den nuvarande Slussen-anläggningen godkände stadsfullmäktige 1935 en överenskommelse mellan staden och Saltsjöbanan om en förlängning av banan in till markplanet under Slussen,[9] och 1936 flyttades slutstationen till sitt nuvarande läge.

År 1964 träffades den så kallade Hörjelöverenskommelsen om samordning av all lokal kollektivtrafik i Stockholms län, och från 1969 tog landstinget via det nya bolaget SL över driften.

Ursprungligen fanns spårförbindelse med stambanan vid Slussen i form av ett hamnspår. Bilismen krävde mer plats, så den ersattes med ett spår (Industrispåret Södra station–Hammarbyhamnen–Stadsgården) via Hammarbyhamnen och Skansbangården till Stockholms S. Denna förbindelse har dock inte använts på många år och är delvis överasfalterad. Den är inte framkomlig utan omfattande röjning av hinder. I praktiken är Saltsjöbanan således numera isolerad från övriga spårsystem och fordonstransporter till och från banan sker på vägnätet med hjälp av en specialiserad trailer kallad vagnbjörn.

Saltsjöbanans långa viadukt vid Tegelviken var från början kortare och hade en mera sydlig sträckning över Folkungagatan. Nuvarande viadukt kom till i slutet på 1970-talet samtidigt med Londonviaduktens nya sträckning. Tre av de ursprungliga bropelarna finns fortfarande kvar vid Folkungagatan.

Entreprenör för trafiken var Veolia Transport fram till 2012 när Arriva Sverige AB fick det senaste avtalet som gäller fram till i augusti 2020 med en möjlig förlängning till 2024.[10].

Banan[redigera | redigera wikitext]

Tunnlar[redigera | redigera wikitext]

Längs Saltsjöbanan finns tre tunnlar, dessa är (räknade från Stockholm):

Trafikering[redigera | redigera wikitext]

Linje Sträcka Restid Längd Stationer
L25 SlussenSaltsjöbaden 30 min 16 km 14
L26 IgelbodaSolsidan 6 min 3 km 5
Totalt: 18,6 km 18

Saltsjöbanan ingår i SL:s spårtrafiksystem och trafikeras av två olika linjer, från klockan 05 på morgonen till klockan 01 på natten. En längre linje går mellan Slussen och Saltsjöbaden, och en kortare går mellan Igelboda och Solsidan. Byte mellan de två linjerna sker över plattform vid Igelboda. Tågen stannar normalt vid alla mellanliggande stationer och går i regelbunden 20-minuterstrafik under dagtid på vardagar och vanligtvis även på kvällar och helger. I rusningstrafik går tågen i oregelbunden 15-20 minuterstrafik och vissa tåg är expresståg som endast stannar i Saltsjö-Järla mellan Fisksätra och Slussen.[12]

Bandelarna är cirka 16 respektive 3 kilometer långa. Banan är till största delen enkelspårig vilket begränsar möjligheterna att köra tätare trafik.[13]

Fordon[redigera | redigera wikitext]

Vagninteriör, 2013.

Reguljär trafik[redigera | redigera wikitext]

De vagnar som används på Saltsjöbanan i dag är tvåvagns motorvagnssätt från 1975–1976 av typerna C10 - C11, baserade på typ C8 som gick i Stockholms tunnelbana, men anpassade för Saltsjöbanan. Bland annat slopades det mellersta dörrparet och ersattes med fönster och sittplatser. Utvändigt tillkom "kjolen" som en breddning mellan vagn och perrong.

Varje motorvagn består av två fast ihopkopplade vagnar, varav den ena med drivkraft (440 kW) och den andra utan drivning. Varje vagn har 72 sittplatser, och är 17,6 meter lång. Man kör tågsätt upp till sex vagnar hopkopplade (105 meter). Två av motorvagnsparen är ombyggda från tunnelbanevagn C8. En kort tid fanns även två motorvagnar litt C16, ombyggda från tunnelbanevagnar litt C6, som kunde användas ensamma eller i tåg med udda antal vagnar.

Motorvagn 15[redigera | redigera wikitext]

År 1976 byttes hela Saltsjöbanans vagnpark till de nuvarande vagnarna. En av de gamla vagnarna, kallad Motorvagn 15, skrotades dock inte. Vagnen tillverkades av ASEA 1913 och gick i reguljär trafik fram till 1976. Idag är den renoverad och går att hyra till olika evenemang.

Nutida bilder[redigera | redigera wikitext]

Banan och stationer[redigera | redigera wikitext]

Interiör och detaljer[redigera | redigera wikitext]

Planerad upprustning[redigera | redigera wikitext]

I september 2013 beslutade Stockholms Läns Landsting att satsa 1,257 miljarder kronor på upprustning av Saltsjöbanan fram till 2021 och därmed förlänga banans livstid med 40-60 år.

Saltsjöbanan kommer att få ATC och nya mötesstationer i Slussen, Fisksätra och Tattby. Syftet är att kunna utöka trafiken från 20 minuter i dagsläget till 12 minuters trafik. En allmän upprustning av banan kommer att göras, med bland annat ny kontaktledningsanläggning. Huvuddelen av upprustning kommer att göras under sommaravstängningar 2015, 2016 och 2017. Från 2015 till 2021 kommer Saltsjöbanans tåg att vända i Henriksdal, under ombyggnaden av Slussen.

Tvärbanan kommer under år 2016 att förlängas till Sickla, där en bytespunkt anläggs. Det blir dock ingen spåranslutning mellan Tvärbanan och Saltsjöbanan.

Tidigare utbyggnadsplaner[redigera | redigera wikitext]

En utbyggnad av Tvärbanan från Sickla udde till Slussen diskuterades länge under namnet Tvärbana Ost. Den ursprungliga tanken var att Tvärbanan och Saltsjöbanan skulle kopplas samman vid Sickla udde och få en gemensam infart till Slussen via flera nya tunnlar, dels en cirka 1 100 meter lång tunnel under Fåfängan, Danvikskanalen och Henriksdalsberget, dels en cirka 1 200 meter lång tunnel för att ersätta Stadsgårdstunneln.[14][död länk] Saltsjöbanan skulle då också byggas om till snabbspårvägsstandard för att kunna trafikeras av samma vagntyp som Tvärbanan (huvudsakliga skillnaden är lägre perronghöjd). Ett förslag om en ny 26 meter hög högbro över Danvikskanalen avvisades av Stockholms stad av omgivningsestetiska skäl. Från Lugnet till Tegelviken skulle Tvärbanan och Saltsjöbanan att ledas på en gemensam, nybyggd dubbelspårig spårväg längs nuvarande Värmdövägen, inklusive en nybyggd bro över eller tunnel under Danvikskanalen. En ny hållplats vid Danvikstorg skulle ersätta nuvarande Henriksdals station.[källa behövs] Hela projektet Danvikslösen är sedan 2011 skjutet på framtiden på grund av den höga kostnaden[15]

Långt framskridna planer fanns på att ge Saltsjöbanan en ny infart till Stockholms innerstad. Denna har planerats att vara gemensam med Tvärbanan, då de två banorna skall knytas samman. Det förslag man nu arbetar vidare med omfattar en omläggning till en sträckning runt Henriksdalsberget samt en tunnel under Danvikskanalen för att undvika broöppningar. Stadsgårdstunneln kommer att ersättas av en ny, längre tunnel och en ny gemensam slutstation skall anläggas i berget intill Slussens tunnelbanestation.[16] Det innebar dubbelspår Slussen-Nacka. I samband med detta planerades Saltsjöbanan byggas om till snabbspårväg av samma standard som Tvärbanan för att skapa bättre förutsättningar för gemensamma hållplatser och möjliggöra integrerade trafiklösningar. Det innebär en betydande säkning av plattformarna. Dubbelspåret skulle möjliggöra 10-minuterstrafik mot dagens 20-minuterstrafik. [17]

I början på 2009 tog SL ett inriktningsbeslut på att genomföra projektet med planerad byggstart första halvåret 2012. I början av 2011 togs beslutet av SL att projektet läggs på is tills vidare då kostnaderna numera beräknas överstiga 5 miljarder kronor.

Saltsjöbadsolyckan 2013[redigera | redigera wikitext]

Tidigt på morgonen den 15 januari 2013 kraschade ett fyravagnarståg in i ett bostadshus efter plattformen vid Saltsjöbadens station. Den första vagnen, en C10, trängde in i huset. Nästa vagn, en C11, var också mycket skadad men stannade utanför huset, medan de två sista vagnarna fick mindre skador. På tåget befann sig en städerska som vid kraschen klämdes fast och fick svåra skador.[18] Vagnhallen ligger i Neglingedepån 1,6 kilometer från olycksplatsen och avståndet från stoppbocken till det träffade huset är cirka 30 meter. I september 2013 var en ny stoppbock av betong installerad på platsen och bostadshuset reparerat vilket möjliggjorde för tågtrafiken att kunna köra till Saltsjöbadens station igen.

Bilder från olyckan[redigera | redigera wikitext]

Fotografierna är tagna den 17 januari 2013, alltså två dagar efter olyckan. Fler bilder finns på commons:Saltsjöbadsolyckan.

Historiska bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Historiskt om Svenska Järnvägar Elektrifiering och elektrisk drift
  2. ^ ”Statens Jernvägstrafik 1893” (PDF). BiSOS L. Statistiska centralbyrån. sid. 9 och 88. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS_L/1893/Statens%20jarnvagstrafik%20L%20Historisk%20statistik%201800-talet%201893.pdf. Läst 2013-01-26. 
  3. ^ ”Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens S) Allmänna arbeten 1893” (PDF). BiSOS. Statistiska centralbyrån. sid. 49. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20S/Allmanna%20arbeten%20S%20Historisk%20statistik%201800-talet%201893.pdf. Läst 2013-01-24. 
  4. ^ Postvagnen 2011-03-01 För 6 år sedan...
  5. ^ ”Villasamhällen vid järnvägen”. Nacka kommun. http://infobank.nacka.se/Ext/Bo_Bygga/planer_program/kulturmiljoprogram_vid_jarnvagen.pdf. Läst 2013-01-26. 
  6. ^ ”Stockholm Saltsjöbanan–Igelboda–Saltsjöbaden Bandel 334”. BANVAKT.se. http://banvakt.se/stockholm-saltsjobanan-igelboda-saltsjobaden/. Läst 2013-01-24. 
  7. ^ ”Saltsjöbanan - först med det mesta”. Veolia Transport. 2007-11-29. http://www.veolia-transport.se/tmpl/ExtensionPage____27135.aspx?epslanguage=ML. Läst 2008-02-16. 
  8. ^ ”Fakta om SL och länet år 2011” (pdf). Storstockholms Lokaltrafik. 2012-08-14. http://sl.se/Global/Pdf/Rapporter/Fakta%20om%20SL%20och%20länet%202011.pdf. Läst 28 september 2012. 
  9. ^ Larsson, Yngve (1977). Mitt liv i Stadshuset – Andra delen: I tjänst hos denna stolta stad (1920–1954). Stockholm: Stockholms kommunalförvaltning. sid. 493 f.. Libris 7751622. ISBN 91-85676-00-4  (PDF)
  10. ^ Arriva Sverige tar hem SL:s trafikupphandling”. Infrastrukturnyheter.se. 2011-11-23. http://www.infrastrukturnyheter.se/2011/11/arriva-sverige-tar-hem-sls-trafikupphandling. Läst 2012-12-18. 
  11. ^ Uppgift enligt www.jarnvag.net
  12. ^ ”Tidtabell för Saltjsöbanan”. Storstockholms Lokaltrafik. http://sl.se/ficktid/vinter/V2526.pdf. Läst 2008-02-16. [död länk]
  13. ^ ”Banguide - Slussen-Igelboda-Saltsjöbaden / Solsidan”. Järnväg.net. http://www.jarnvag.net/index.php/banguide/banor-svealand/slussen-saltsjobaden. Läst 2010-06-12. 
  14. ^ Planbeskrivning S-Dp 2004-20312-54 av den 2005-05-02
  15. ^ Folkpartiet i Nacka: Förläng tvärbanan!
  16. ^ stockholm.se - Planbeskrivning S-Dp 2004-20312-54 av den 2005-05-02
  17. ^ ”Inriktningsbeslut - Tvärbana Ost (se ärende 15)”. Storstockholms Lokaltrafik. 2009-02-17. http://www.sl.se/templates/Page.aspx?id=13953. Läst 2009-08-07. [död länk]
  18. ^ dn.se - Tåg rände in i bostadshus – en skadad, 2013-01-15

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]