Samfundet SHT

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Samfundet SHT är ett parodiskt-studentikost ordenssällskap med ursprung i Uppsalas akademiska studentliv. Det instiftades ursprungligen 1844 främst av studenter vid Göteborgs nation. Den första verksamheten avklingade efter något år, men efter några års uppehåll återupplivades ordenssällskapet år 1850 på initiativ av Carl Magnus Appelberg (1826–1896), sedermera läkare i Kisa. Under hans ledning utvecklades samfundet. Det nuvarande namnet, Samfundet SHT, antogs kring årsskiftet 1851/52.

Idag är samfundet troligen Uppsalas äldsta fortlevande akademiska ordenssällskap, något vilket dock är svårt att med säkerhet fastställa då vissa av stadens andra sällskap hemlighåller såväl sin existens som sin historia. Orden har loger på ett flertal orter i Sverige. Verksamheten skall "främja den sanna ynglingaglädjen" och består till stor del i att ordna sammankomster för medlemmarna där humoristiska tal, dikter, studentikosa uppträdanden och spex utgör en betydande del. I stort verkar samfundet fortfarande efter Carl Magnus Appelbergs idéer om ett i både skämt och allvar sammanslutet vänförbund.

Då man blir upptagen som ledamot i samfundet antar man ett humoristiskt ordensnamn, under vilket man sedan omnämns. Namnet syftar ofta, men inte alltid, på personens utbildning, yrkesmässiga verksamhet eller någon kännetecknande egenskap.

Ursprung[redigera | redigera wikitext]

Det ursprungliga ordenssällskapet instiftades den 29 mars 1844 av Julius von Sydow i samband med en så kallad "väckning" av en studentkamrat i Uppsala. Den första mer organiserade sammankomsten i ordenssällskapet arrangerades hos traktören Sundberg den 12 april i samband med von Sydows namnsdag. Antalet ordensbröder uppgick ursprungligen till nio (varav en korresponderande ledamot) men utökades under höstterminen samma år till elva. Ursprung som nämnts som inspirationskälla till ordenssällskapet är Carl Michael Bellmans "Bacchi Orden" (Källa: NE uppslagsord S.H.T).

Carl Magnus Appelberg, grundaren av det moderna och ännu fortlevande Samfundet SHT

Den siste recipienten bland de elva medlemmarna i det ursprungliga ordenssällskapet var Carl Magnus Appelberg. Även han lämnade Uppsala 1845, men återvände året därpå för fortsatta studier. Efter några år som bland annat sexmästare i Göteborgs nation kände Appelberg ett behov av att återuppliva det insomnade ordenssällskapet vilket skedde hösten 1850.

Åren 1851–1858 bedrev Appelberg periodvis medicinstudier i Stockholm och med början hösten 1851 såg han till att ordenssällskapet fick verksamhet även där, först i form av en filialavdelning verksam fram till 1853 samt från 1856 i form av Samfundet SHT:s första filialloge, vilken 1860 omorganiserades till Stora Filial-logen Carl Michael. Därmed hade den spridning av Samfundet SHT över Sverige påbörjats, vilken till i dagsläget resulterat i totalt tio olika loger från Luleå i norr till Lund i söder. Appelberg själv stod, utöver Stockholmslogen, även som grundare av filiallogen i Linköping.

Loger[redigera | redigera wikitext]

Utöver de tio logerna har Samfundet SHT ett stort antal så kallade "Här-Mästar-Dömen", "Generalkonsulat" och "Förposter".

Stormästare[redigera | redigera wikitext]

Kända ledamöter[redigera | redigera wikitext]

Från starten 1844 har SHT haft fler än 11 000 ledamöter. Bland kända sådana kan – utöver sådana nämnda i stormästarlängden ovan – nämnas många svenska kulturpersonligheter, däribland författare, konstnärer, musiker och vetenskapsmän såsom Viktor Rydberg, Gunnar Wennerberg, Carl Larsson, Erik Axel Karlfeldt, Albert Engström, Hugo Alfvén, Fritiof Nilsson Piraten, Ulf Peder Olrog, S Ola Thulin, Bertil Andersén, Harry Martinson, Ruben Josefson, Anders Zorn, Karl Warburg, Thore M. Fries, Rutger Sernander, Arvid Högbom, Bo Setterlind, Lasse Eriksson, Carl Staaff, Wilhelm Stenhammar och Stig Ossian Ericson.[1]

Den ovannämnde stormästaren Carl Rupert Nyblom - skald, professor i estetik och ledamot av Svenska akademien - har i sina memoarer beskrivit det inflytande hans upptagande i SHT hade:

Denna tilldragelse, att C.R. [Nyblom själv] kom in i detta lefnadsglada studentsällskap, hade en afgörande inflytelse på hans lynne. All hans stagnelianism var snart förjagad. Poesi, sång och lustigheter med glada och goda kamrater jämte den osläckliga humor, som där i alla former spenderades, hade snart den verkan, att han alldeles omskaptes.
— Carl Rupert Nyblom, En sjuttioårings minnen (1908)

Publikationer[redigera | redigera wikitext]

Ett urval av de tal, dikter och andra konstnärliga alster som framförs i SHT:s olika loger utges sedan 1852 årligen i skriftserien Tal och kväden.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Samfundet S.H.T. (1913). Generalregister öfver Samfundet S.H.T.:s ledamöter 1844-1912.. Stockholm. Libris 3048535 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Tal och kväden i Samfundet S.H.T., [Samf.], [Uppsala], 1852-