Samhällskostnadsstudier

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Samhällskostnadsstudier (på engelska benämns dessa ofta cost of illness eller economic cost studies), är beskrivande kostnadsanalyser. Den används ofta för att beskriva hur kostnaden för en viss sjukdom eller ett tillstånd förändrats över tid eller att belysa hur stor kostnad sjukdomen medför för samhället[1].

Historik[redigera | redigera wikitext]

I Sverige finns en historik av att studera just samhällskostnader[2], exempelvis i relation till trafiksäkerhet och folkhälsa[3].

Internationellt beskrevs och diskuterades cost of illness-metoden mycket från 1960-talet och framåt, med föregångare som exempelvis Dorothy P. Rice som beräknade den totala kostnaden för sjukdom i samhället[4]. En motsvarande svensk beräkning hittas exempelvis i professor Björn Lindgrens avhandling från 1981[5]. Senare blev trafiksäkerhet och olyckor nyckelområden där just samhällskostnadsstudier använts[6].

Perspektiv[redigera | redigera wikitext]

Liksom för hälsoekonomiska analyser så kan perspektivet skilja sig mellan olika beskrivande kostnadsstudier. Begreppet samhällskostnadsstudier indikerar att ett samhällsperspektiv bör eftersträvas, vilket innebär att både direkta och indirekta kostnader omfattas[7], medan de engelska begreppen är mer neutrala och exempelvis kan begränsas till enbart kostnader för hälso- och sjukvården. Direkta kostnader är kostnader för varor och tjänster, medan indirekta kostnader brukar beräknas som kostnader för förlorad produktivitet. Beroende på vilket perspektiv som används kan kostnaden för samma sjukdom eller tillstånd skilja sig kraftigt mellan studier.

Ytterligare en faktor som gör jämförbarheten mellan samhällskostnadsstudier är att dessa kan vara inriktade på att beskriva hela kostnaden för en patientgrupp (även kostnader som uppstår till följd av annan samtida sjukdom), eller genom olika metoder försöka urskilja kostnader som uppstår till följd av den specifika sjukdomen[8].

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Kritik har riktats mot samhällskostnadsstudier; utifrån de metodologiska frågeställningar som rör beräkning av indirekta kostnader och att kostnader för smärta och lidande generellt inte inkluderas (så kallade intangibles), och utifrån en mer teoretisk grund att uppgiften om en sådan samhällskostnad inte ger någon information om hur kostnaden skulle kunna minskas eller vilken insats som ska göras för att minska kostnaden[9]. Eftersom samhällskostnadsstudier inte jämför alternativa behandlingsalternativ inom ett befintligt ramverk kan metodologiska val påverka resultaten i hög grad, exempelvis i de beräkningar av alkoholens samhällskostnader som gjorts för Sverige[10]. Det finns dock många tillstånd (utöver missbruk och olyckor) för vilka jämförande studier anses oetiska och ibland omöjliga att genomföra, exempelvis har cost of illness-metodik också använts för att beskriva samhällskostnader för läkemedelsrelaterad sjuklighet[11].

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Oxman AD, Fretheim A, Lavis JN, Lewin S. SUPPORT Tools for evidence-informed health Policymaking (STP) 12: Finding and using research evidence about resource use and costs. Health Res Policy Syst 2009 Dec 16;7 Suppl 1:S12-4505-7-S1-S12.
  2. ^ Sara Olofsson 2008. Cost of illness, Teoretisk genomgång. Nationellt centrum för lärande från olyckor, NCO 2008:4.
  3. ^ Statens folkhälsoinstitut. Folkhälsopolitisk rapport 2010: Framtidens folkhälsa–allas ansvar. 2010. ISBN 978-91-7257-728-2
  4. ^ Rice DP. Estimating the cost of illness. Am J Public Health Nations Health 1967 Mar;57(3):424-440.
  5. ^ Lindgren B. Costs of illness in Sweden 1964-1975. Lund; 1981.
  6. ^ Hartunian NS, Smart CN, Thompson MS. The incidence and economic costs of cancer, motor vehicle injuries, coronary heart disease, and stroke: a comparative analysis. Am J Public Health 1980 Dec;70(12):1249-1260.
  7. ^ Segel JE. Cost-of-Illness Studies - A Primer. RTI International 2006 January:1-39.
  8. ^ Akobundu E, Ju J, Blatt L, Mullins CD. Cost-of-illness studies : a review of current methods. Pharmacoeconomics 2006;24(9):869-890.
  9. ^ Tarricone R. Cost-of-illness analysis. What room in health economics? Health Policy 2006 Jun;77(1):51-63.
  10. ^ Johansson, P., Jarl, J., Eriksson, A., Eriksson, M., Gerdtham, U.- G., Hemström, Ö., Hradilova Selin, K., Lenke, L., Ramstedt, M. & Room, R. (2006) The Social Costs of Alcohol in Sweden 2002 (SoRAD Rapportserie, nr 36). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD.
  11. ^ Gyllensten H. Economic impact of drug-related morbidity in Sweden - Estimated using experts’ opinion, medical records and self-reports. Doktorsavhandling 2014. Institutionen för medicin, Göteborgs universitet.