Samhällskritik

Kommunistiska manifestet är en av de största samhällskritiska texterna.

Samhällskritik analyserar (problematiska) sociala strukturer och riktar praktiska lösningar av särskilda mått, radikala reformer eller till och med revolutionärt.

Samhällskritikens startpunkt kan vara väldigt olika, och de olika formerna av socialism (marxism, anarkism, o.s.v.) har inte ensamrätt på samhällskritik. Startpunkten kan vara en minoritets erfarenheter (till exempel Homosexuellas), inom samhället generellt. Det kan till och med vara en grupp inom en progressiv samhällsrörelse, som tycker att rörelsen inte lever upp till dess progressiva agenda. Kvinnor inom Nya vänstern var ofta missnöjda med sina manliga motsvarigheter, och många engagerade sig i andra vågens feminism. Med (eller efter) postmodernismen ses en stor förenlig teori som en omöjlighet. Det exkluderar dock inte möjligheterna eller behoven av dialog. Dock ser de flesta samhällskritiker kritiken mot kapitalismen som centralt inom samhällskritiken.

Akademiska former av samhällskritik

Tvisterna mellan den kritiska rationalismen (till exempel Karl Popper och Frankfurtskolan) exemplifierar det principiella problemet huruvida forskningen inom samhällsvetenskap ska låtsas vara neutral, objektiv eller medvetet anpassat till en nödvändig hantverkares synvinkel.

Verk om samhällskritik kan tillhöra ämnen som social filosofi, politisk ekonomi, sociologi, social psykologi, psykoanalys, men även kulturella studier och andra discipliner eller avvisa akademiska former av diskurs.

Samhällskritik i litteratur och musik

Samhällskritik kan också uttryckas skönlitterärt, till exempel i en revolutionär roman som Järnhälen (1908, The Iron Heel) av Jack London, eller en dystopiska romaner som Aldous Huxleys Du sköna nya värld (1932, Brave New World) eller George Orwells 1984 (1949, Nineteen Eighty-Four). Det kan också till exempel uttryckas i barnlitteratur och filmer.

Skönlitteratur kan ha en väldigt betydelsefull social verkan. Ett exempel är romanen Onkel Toms stuga (Uncle Tom's Cabin) från 1852 av Harriet Beecher Stowe, som främjade abolitionism i USA, och romanen Ramona från 1885 av Helen Hunt Jackson, som bringade fram ändringar i lagar kring USA:s ursprungsbefolkning. På samma sätt hjälpte romanen Vildmarken från 1906 av Upton Sinclair till, att skapa nya lagar relaterade till allmän sjukvård och mathantering, och romanen A Child of the Jago från 1896 av Arthur Morrison, gjorde så att England ändrade sina bostadslagar.

Ett annat exempel är romanen Det går an från 1839 av Carl Jonas Love Almqvist. Perioden då romanen tillkom präglades av den litterära romantikens slut realismens början. Detta påverkade Almqvist. Boken var ett inlägg i kvinno- och äktenskapsdebatten och kritiserade bland annat det borgerliga äktenskapet. Konsekvenserna för författaren var att han blev både utstött och till slut tvingades emigrera till Amerika.

Verk i urval

Klassiska verk

Bland de klassiska samhällskritiska verken finns bland andra:

• Étienne de La Boétie: Discourse on Voluntary Servitude (cirka 1560)
• Immanuel Kant: "On the question, what is enlightenment?" (1784)
• Mary Wollstonecraft: Till försvar för kvinnans rättigheter, (1792)
• Karl Marx och Friedrich Engels, Kommunistiska manifestet (1848)
• Karl Marx: Das Kapital (1867)
• Mikhail Bakunin: Statism and Anarchy (1873)
• Walter Benjamin: Critique of Violence (1921)
• Georg Lukács: History and Class Consciousness (1923)
• Virginia Woolf: Ett eget rum (1929)
• Sigmund Freud: Das Unbehagen in der Kultur (1930)
• Henry Miller: The Air-Conditioned Nightmare (1945)
• Max Horkheimer/Theodor W. Adorno: Philosophische Fragmente (1947)
• Simone de Beauvoir: Det andra könet (1949)
• Aimé Césaire, Discourse on colonialism (1950)
• Frantz Fanon: Jordens fördömda (1961)
• Rachel Carson: Tyst vår (1962)
• Herbert Marcuse: One-Dimensional Man (1964)
• Guy Debord: La Société du spectacle (1967)
• Harry Braverman: Labor and Monopoly Capital: The Degradation of Work in the Twentieth Century (1974)
• Michel Foucault: Surveiller et punir: Naissance de la prison (1975)
• Cornelius Castoriadis: The Imaginary Institution of Society (1975)
• Joseph Weizenbaum: Computer Power and Human Reason (1976)
• Howard Zinn: A People's History of the United States (1980)

Moderna författare

Några av de moderna samhällskritiska författarna är:

• Judith Butler, Gender Trouble (1989)
• Raewyn Connell, Masculinities (1995)
• Noam Chomsky: Manufacturing Consent (1988), Profit over people (2000)
• Simon Head: The New Ruthless Economy. Work and Power in the Digital Age, Oxford UP 2005
• Gilbert Rist, The History of Development: From Western Origins to Global Faith, Expanded Edition, London: Zed Books, 2003

Se även

• Anarkism
• Civilisationskritik
• Feminism
• Imperialism
• Kapitalism
• Kommunism
• Nationalism

Referenser

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 3 september 2007.

• Patricia D. Netzley (1999), Social Protest Literature. An Encyclopedia of Works, Characters, Authors and Themes, Santa Barbara, Denver, Oxford: ABC-Clio, 1999