Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap är en beteckning på de vetenskapliga ämnen som studerar samhället ur olika aspekter. Gränsen mellan samhällsvetenskap och humaniora är diffus.

Indelning

Antropologi

Huvudartikel: Antropologi

Antropologi är läran om människosläktet och människan som gruppvarelse. En vanlig uppdelning inom ämnet är att skilja mellan fysisk antropologi å ena sidan och socialantropologi/kulturantropologi å den andra. Inom fysisk antropologi studeras människans utvecklingshistoria och genetiska variation. Inom socialantropologi/kulturantropologi studeras kultur- och samhällstyper och människan som kultur- och samhällsvarelse. Disciplinen växte fram under 1800-talet parallellt med den fysiska antropologin. Antropologer använder vanligen ordet kultur i en mycket vid mening, innefattande såväl tankesystem som materiell kultur och beteendemönster.

Ekonomi

Huvudartiklar: Nationalekonomi och företagsekonomi

Pedagogik

Huvudartikel: Pedagogik

Geografi

Huvudartikel: Geografi

Geografi är den vetenskap som beskriver jordytan och dess karaktäristika liksom hur mänsklig aktivitet påverkar och påverkas av jorden. Geografi kan indelas i två undergrenar, naturgeografi och kulturgeografi (ibland även kallat samhällsgeografi). Båda grenarna är tvärvetenskapliga.

Historia

Huvudartikel: Historia

Juridik

Huvudartikel: Juridik

Lingvistik

Huvudartikel: Lingvistik

Ferdinand de Saussure, känd som den moderna lingvistikens fader

Lingvistik är en vetenskap som undersöker de kognitiva och sociala aspekterna av mänskligt språk.

Statsvetenskap

Huvudartikel: Statsvetenskap

Statsvetenskap är en vetenskap som studerar politik i bred bemärkselse, exempelvis politiska statsskick och institutioner, politiska ledare, politiska värderingar och politiskt beteende. Det finns flera subdiscipliner inom statsvetenskapen, exempelvis politisk teori och filosofi, internationella relationer och valteori.

Sociologi

Huvudartikel: Sociologi

Émile Durkheim räknas som en av sociologins grundare.

Sociology är det systematiska studiet av samhället och social handling. Sociologin etablerades som vetenskap av Auguste Comte (1798–1857) 1838. Comte försökte att integrera historia, psykologi och ekonomi och på så sätt skapa en bättre förståelse för samhället.

Sociologins utveckling kan också ses som en akademisk responst till modernismens utmaningar och problem, såsom industrialisering, urbanisering, sekularisering och rationalisering. Eftersom sociologi är ett sådant brett akademiskt område kan det vara svårt att definiera, även för professionella sociologer.

Utbildning

De flesta universitet tillhandahåller kurser och utbildningsprogram inom det samhällsvetenskapliga området. Bachelor är en examen som är särskilt utformad för samhällsvetenskap.

Samhällsvetenskapliga ämnen

• Biblioteks- och informationsvetenskap
• Demografi
• Ekonomisk historia
• Företagsekonomi
  • Finansiering
  • Management
  • Marknadsföring
  • Redovisning
  • Organisationsteori
• Genusvetenskap
• Informatik
  • Systemvetenskap
• Juridik
• Kulturgeografi
  • Ekonomisk geografi
• Medie- och kommunikationsvetenskap
• Nationalekonomi
  • Mikroekonomi
  • Makroekonomi
  • Internationell ekonomi
• Psykologi
  • Klinisk psykologi
  • Kognitiv psykologi
  • Socialpsykologi
  • Neuropsykologi
  • Evolutionspsykologi
• Socialantropologi
• Sociologi
  • Kriminologi
  • Genusvetenskap
• Statsvetenskap
  • Politisk teori
  • Komparativ politik
  • Internationella relationer
  • Freds- och konfliktkunskap

Centrala begrepp

Till några av de mest centrala begreppen inom samhällsvetenskapen hör utbud och efterfrågan, transaktionskostnad, nytta, marginalnytta, marginalkostnad, pris, produktivitet, komparativa fördelar, specialisering, jämvikt, funktionalism, strukturalism, externalitet, kollektiv nyttighet, fripassagerare, altruism, konkurrens, kollektivt handlande, ojämlikhet, egendom, fördelning, social klass, stratifiering, status, rationalitet, formalisering, byråkratisering, reglering, institution, organisation, socialisation, social norm, kultur, värderingar, etnicitet, nation, ingrupp och utgrupp, identitet, genus, social konstruktion, ideologi, stat, gräns, konflikt, aggression, våld, migration, makt, oligarki, demokrati, språk, population, evolution, åldersfördelning och släktskap.

Se även

• Naturvetenskap
• Statistik
• Filosofi
• Lingvistik
• Humanekologi
• Källkritik

Externa länkar

• Social Vetenskap.se, portal för svensk forskning i socialt arbete