Hoppa till innehållet

Samuel Abraham Leijonhufvud

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Samuel Abraham Leijonhufvud
Oljemålning av Carl Peter Lehmann.
FöddSamuel Abraham Leijonhufvud[1]
8 november 1785[2]
Skepparslövs församling[1], Sverige
Död27 november 1843[2][1] (58 år)
Adolf Fredriks församling[1], Sverige
BegravdAdolf Fredriks kyrkogård[1]
Medborgare iSverige
Utbildad vidLunds universitet[1]
SysselsättningFörfattare, ämbetsman, politiker
Befattning
Hovrättsråd
Kammarjunkare
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1812–1841)
Lagman i Ångermanlands och Västerbottens lagsaga (1813–1814)[1]
Lagman i Skånska lagsagan (1814–1821)[1]
Hovrättspresident för Göta hovrätt (1826–1836)[1]
SläktingarCarl Edvard Leijonhufvud (syskon)
Utmärkelser
Riddare av Nordstjärneorden (1821)[1]
Kommendör av Nordstjärneorden (1829)[1]
Redigera Wikidata

Samuel Abraham Leijonhufvud, född 8 november 1785 i Skepparslövs församling, Kristianstads län, död 27 november 1843 i Adolf Fredriks församling, Stockholm[3], var en svensk friherre, ämbetsman och memoarförfattare. Han var måg till Gotthard von Rehausen.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Samuel Abraham Leijonhufvud föddes 1785 på Uddarp i Skepparslövs församling. Han var son till överstelöjtnanten Abraham Leijonhufvud och Sara Christina Löfvenskiöld. Leijonhufvud blev 1800 student vid Lunds universitet och avlade 18 maj 1803 hovrättsexamen i Lund. Han blev 27 oktober 1803 auskultant i Göta hovrätt, och i oktober 1807 extraordinarie kanslist i Justitierevisionen. Leijonhufvud fick 7 maj 1810 fullmakt som häradshövding och blev 5 februari 1812 kammarjunkare. Han blev i oktober 1812 adjungerad ledamot i Svea hovrätt och 7 september 1813 lagman i Ångermanlands och Västerbottens lagsaga, i Skånska lagsagan 14 juni 1814. Leijonhufvud blev 1815 tillförordnad revisionssekreterare och 30 juni 1820 tillförordnad landshövding i Kronobergs län. Han blev 20 mars 1821 hovrättsråd i hovrätten över Skåne och Blekinge 1821 och utnämndes 28 januari 1824 till riddare av Nordstjärneorden. Leijonhufvud blev 19 oktober 1826 president i Göta hovrätt och utnämndes 8 mars 1829 till kommendör av Nordstjärneorden. Han tog 23 april 1836 avsked från ämbetet som president och blev 1839 revisor över Stats-, banko- och riksgäldsverken. Leijonhufvud avled 1843 i Stockholm och begravdes på Adolf Fredriks kyrkogård.[4]

Han har efterlämnat "minnesanteckningar" vilka utgavs 1919 och har intresse genom sina omnämnanden av Esaias Tegnér, Leijonhufvuds informator och ungdomsvän.

Familj

[redigera | redigera wikitext]

Leijonhufvud gifte sig 25 februari 1830 i Stockholm med stiftsjungfrun Malvina Harriet von Rehausen (1805–1890), dotter till ministern friherren Gotthard von Rehausen och Harriet Lovisa Bulkeley. De fick tillsammans barnen Gustaf Leijonhufvud (1831–1866) och Knut Leijonhufvud (1836–1837).[4]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d e f g h i j k] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 4, Norstedts förlag, 1928, s. 569, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 11173, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Sveriges Dödbok 1830-2020, USB, Version 8, Sveriges Släktforskarförbund (2020)
  4. ^ [a b] Elgenstierna Gustaf, red (1928). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 4 Igelström-Lillietopp. Stockholm: Norstedt. sid. 569. Libris 10076751. https://runeberg.org/elgenst/4/0585.html 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Samuel_Abraham_Leijonhufvud&oldid=57737952”