Hoppa till innehållet

Samuel Goudsmit

Från Wikipedia
Samuel Goudsmit
Samuel Goudsmit, 1940.
Född11 juli 1902[1][2][3]
Haag
Död4 december 1978[1][2][3] (76 år)
Reno, USA
Medborgare iKonungariket Nederländerna och USA
Utbildad vidUniversitetet i Leiden, filosofie doktor, [4][5]
SysselsättningFysiker
ArbetsgivareUniversity of Michigan
Northwestern University
Brookhaven National Laboratory
Universitetet i Leiden[6]
University of Nevada, Reno (1975–1978)[4]
Utmärkelser
Guggenheimstipendiet (1938)[5]
Max Planck-medaljen (1964)
National Medal of Science (1976)
Medlem av American Physical Society
Brittiska imperieorden
Redigera Wikidata

Samuel Abraham Goudsmit, född 11 juli 1902 i Haag, Nederländerna, död 4 december 1978 i Reno, Nevada, USA, var en holländsk-amerikansk fysiker fysiker, som tillsammans med George Uhlenbeck år 1925 formulerade teorin om att en partikel har ett inre rörelsemoment, så kallat spinn, vilket ledde till stora förändringar i atommodellen och kvantteorin.[7][8]

Goudsmit, tillsammans med Uhlenbeck, nominerades flera gånger till Nobelpriset i fysik för sin upptäckt av elektronspinn men tilldelades aldrig detta, trots starkt stöd från nomineringssiffrorna. II Rabi anmärkte att utelämnandet av Goudsmit och Uhlenbeck från Nobelprislistan "alltid kommer att vara ett mysterium för mig".[9]

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Goudsmit, som var av judisk härkomst, var son till Isaac Goudsmit, tillverkare av vattenklosetter, och Marianne Goudsmit-Gompers, som drev en hattbutik. År 1943 deporterades hans föräldrar till ett koncentrationsläger av de tyska ockupanterna av Nederländerna och mördades där.[10]

Visualisering av elektronspinn på en vägg i Leiden

Goudsmit gifte sig med Jaantje Logher år 1927.[11] Deras dotter, Esther Marianne Goudsmit, föddes år 1933 i Ann Arbor, Michigan. År 1964 tog hon en doktorsexamen i zoologi vid University of Michigan och blev 1972 professor i biologi vid Oakland University i Rochester, Michigan. Hon gick i pension år 1995.

Samuel och Jaantje skilde sig 1960, och samma år gifte sig Goudsmit med Irene Bejach.[12][11] Precis som Goudsmits föräldrar hade Irenes far, en tysk läkare och folkhälsovårdstjänsteman i Berlin, Curt Dietrich Bejach, mördats av nazisterna. Han omkom i koncentrationslägret Auschwitz.[13][14]

Utbildning och karriär

[redigera | redigera wikitext]

Goudsmit studerade fysik vid universitetet i Leiden under Paul Ehrenfest,[15] där han doktorerade 1927.[16] Efter att ha doktorerat tjänstgjorde Goudsmit som professor vid University of Michigan mellan 1927 och 1946. År 1930 författade han tillsammans med Linus Pauling en text med titeln The Structure of Line Spectra.

Under andra världskriget arbetade han vid Massachusetts Institute of Technology.[17] Som vetenskaplig chef för Alsos-uppdraget nådde han framgångsrikt en tysk grupp kärnfysiker kring Werner Heisenberg och Otto Hahn i Hechingen (dåvarande franska zonen) före den franske fysikern Yves Rocard, som tidigare hade lyckats rekrytera tyska forskare att komma till Frankrike. Han tilldelades Presidential Medal of Freedom för sitt arbete som en del av Alsos-uppdraget.[18]

Alsos Members

Alsos, en del av Manhattanprojektet, utformades för att bedöma framstegen i det nazistiska atombombsprojektet. I boken Alsos, som publicerades 1947, drar Goudsmit slutsatsen att tyskarna inte kom i närheten av att skapa ett vapen. Han tillskrev detta vetenskapens oförmåga att fungera under en totalitär stat och nazistiska forskares bristande förståelse för hur man konstruerar en atombomb. Båda dessa slutsatser har ifrågasatts av senare historiker och motsagts av det faktum att den totalitära sovjetstaten tillverkade bomben kort efter bokens lansering.[19] Detta uttalande förbiser dock fysikern Klaus Fuchs handlingar som skickade "många underrättelserapporter direkt från Los Alamos".

Samuel Goudsmit och Wolfgang Pauli i Uruguay, 1942, Rio Negro Hydro-anläggningen, när nazisternas tyska ingenjörer deporterades.

Efter kriget var han kortvarigt professor vid Northwestern University, och från 1948 till 1970 seniorforskare vid Brookhaven National Laboratory, där han var chef för fysikavdelningen 1952–1960. Han blev under tiden välkänd som chefredaktör för den ledande fysiktidskriften Physical Review, utgiven av American Physical Society. I juli 1958 startade han tidskriften Physical Review Letters,[20] som erbjuder korta anteckningar med åtföljande korta fördröjningar.[21] När han gick i pension som redaktör 1974 flyttade Goudsmit till fakulteten vid University of Nevada, Reno, där han stannade till sin död fyra år senare.

Arbeten

[redigera | redigera wikitext]

Utmärkelser och priser

[redigera | redigera wikitext]

Goudsmit blev korresponderande medlem av Kungliga Nederländska vetenskapsakademin 1939, men avgick året därpå. Han återintogs 1950.[22] Han valdes in i United States National Academy of Sciences 1947,[23] i American Philosophical Society 1952[24] och i American Academy of Arts and Sciences 1964.[25]

Asteroiden 9688 Goudsmit är uppkallad efter honom.[26]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Samuel Abraham Goudsmit, 31 juli 2026.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. 1 2 Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Samuel-Abraham-Goudsmittopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 SNAC, SNAC Ark-ID: w6sq91sb, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. 1 2 Biografisch Portaal, Biografisch Portaal-nummer: 80519974, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. 1 2 University of Nevada, Reno, General Catalog 1978 - 1979, 1978.[källa från Wikidata]
  5. 1 2 Guggenheim Fellows-databasen, Guggenheim fellow-ID: samuel-a-goudsmit.[källa från Wikidata]
  6. ↑ Samuel Goudsmit & George Uhlenbeck, Ersetzung der Hypothese vom unmechanischen Zwang durch eine Forderung bezüglich des inneren Verhaltens jedes einzelnen Elektrons, vol. 13, 47, Naturwissenschaften, november 1925, s. 953-954, 10.1007/BF01558878.[källa från Wikidata]
  7. ↑ G.E. Uhlenbeck and S. Goudsmit, Naturwissenschaften 13(47) (1925) 953.
  8. ↑ Goldhaber, Maurice (April 1979). ”Obituary: Samuel A. Goudsmit”. Physics Today 32 (4): sid. 71–72. doi:10.1063/1.2995511. Bibcode: 1979PhT....32d..71G.
  9. ↑ Sullivan, George E. (2 november 1988). ”George E. Uhlenbeck Dies at 87; Co-Discoverer of Electron's Spin”. The New York Times. https://www.nytimes.com/1988/11/02/obituaries/george-e-uhlenbeck-dies-at-87-co-discoverer-of-electron-s-spin.html.
  10. ↑ Benjamin Bederson, 2008, Samuel Abraham Goudsmit 1902 — 1978, Biographical Memoir, National Academy of Sciences, Washington D.C.
  11. 1 2 ”Goudsmit, Samuel A. (Samuel Abraham), 1902-1978”. AIP.org. American Institute of Physics, Physics History Network. Arkiverad från originalet den 26 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210126002959/https://history.aip.org/phn/11512005.html. Läst 9 augusti 2026.
  12. ↑ ”Biography of Document Creator Samuel Abraham Goudsmit, Samuel and Irene Goudsmit Collection, United States Holocaust Memorial Museum (Document Accession Number: 1995.A.0300 Duplicate 1, RG Number: RG-10.228”. USHMM.org. United States Holocaust Memorial Museum. https://collections.ushmm.org/search/catalog/irn510561.
  13. ↑ ”Biographical Note, Curt Bejach Collection, Leo Baeck Institute, Center for Jewish History (Collection Identifier: AR 10876)”. CJH.org. Leo Baeck Institute, Center for Jewish History. https://archives.cjh.org/repositories/5/resources/7560.
  14. ↑ Wolfisz, Francine (3 december 2020). ”'We are one family': Sir David Attenborough recalls Jewish refugee 'sisters'”. Jewish News (London, United Kingdom: Jewish News, The Times of Israel). https://jewishnews.timesofisrael.com/we-are-one-family-sir-david-attenborough-recalls-jewish-refugee-sisters/.
  15. ↑ Samuel Goudsmit på Mathematics Genealogy Project
  16. ↑ Samuel Goudsmit (1927). ”Atoommodel en structuur der spectra”. Atoommodel en structuur der spectra. http://ilorentz.org/history/proefschriften/sources/Goudsmit_1927.pdf.
  17. ↑ Asimov. Asimov's Biographical Encyclopedia of Science and Technology (2nd revised).
  18. ↑ Concise Dictionary of Scientists. Chambers. 1990. Sid. 171. ISBN 0550160329.
  19. ↑ Koeth, Tim (May 2019). ”Tracking the journey of a uranium cube”. Physics Today 72 (5): sid. 36–43. doi:10.1063/PT.3.4202. Bibcode: 2019PhT....72e..36K.
  20. ↑ ”Samuel A. Goudsmit Papers, 1921-1979”. Samuel A. Goudsmit Papers, 1921-1979. http://www.aip.org/history/nbl/collections/goudsmit/colls/box49/box49f28.html.
  21. ↑ The Laser Inventor. Springer Biographies. 2018. doi:10.1007/978-3-319-61940-8. ISBN 978-3-319-61939-2.
  22. ↑ ”S.A. Goudsmit (1902 - 1978)”. S.A. Goudsmit (1902 - 1978). Royal Netherlands Academy of Arts and Sciences. http://www.dwc.knaw.nl/biografie/pmknaw/?pagetype=authorDetail&aId=PE00000481.
  23. ↑ ”Samuel Goudsmit”. www.nasonline.org. https://www.nasonline.org/directory-entry/samuel-goudsmit-wdpniv/.
  24. ↑ ”APS Member History”. search.amphilsoc.org. https://search.amphilsoc.org/memhist/search?creator=Samuel+Goudsmit&title=&subject=&subdiv=&mem=&year=&year-max=&dead=&keyword=&smode=advanced.
  25. ↑ ”Samuel Abraham Goudsmit” (på engelska). American Academy of Arts & Sciences. https://www.amacad.org/person/samuel-abraham-goudsmit.
  26. ↑ ”Minor Planet Center 9688 Goudsmit” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=9688. Läst 8 juni 2023.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Arkivsamlingar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Samuel_Goudsmit&oldid=59661498”