Sandhuggorm

Sandhuggorm
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Kräldjur Reptilia
Underklass	Diapsider Diapsida
Ordning	Fjällbärande kräldjur Squamata
Underordning	Ormar Serpentes
Familj	Huggormar Viperidae
Underfamilj	Egentliga huggormar Viperinae
Släkte	Vipera
Art	Sandhuggorm V. ammodytes
Vetenskapligt namn
§ Vipera ammodytes
Auktor	Linné, 1758
Brun form av sandhuggorm. Märk noshornet!
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Sandhuggorm (Vipera ammodytes) är en huggorm som förekommer i sydöstra Europa och Mindre Asien. Den är giftig och beryktad som den farligaste huggormen i Europa, men det är sällsynt med mänskliga dödsfall så länge den som blivit biten får vård. Trots att dess trivialnamn är "sandhuggorm" så håller den företrädesvis till i klippiga habitat.

Kännetecken

Sandhuggormen kan nå en längd på upp till omkring 90 centimeter, men de flesta blir inte så långa utan är något mindre. Den är en kraftig orm med ett variabelt utseende, grundfärgen på kroppen kan vara ljust brunaktig till rödbrun eller gråaktig. På ryggen har den ett sicksackmönster. Huvudet är sett från ovan trekantigt och på nosen har ormen ett köttigt utskott, som ett kort horn. Den är känd för att vara den farligaste huggormen i Europa, detta på grund av sin längd, sina långa huggtänder (upp till 13 mm långa) och sitt starka gift.

Levnadssätt

Sandhuggormen är en marklevande, dagaktiv orm. Om den inte känner sig hotad är den vanligen inte aggressiv av sig. Dess byten är främst små däggdjur, som gnagare, men den kan också ta små fåglar och ödlor. Parningen sker på våren, april till maj, och fortplantningen är vivipar, det vill säga att honan föder levande ungar.

Referenser

• Schou, Per (red.) (2007) Djur: illustrerad guide till världens djurliv, Globe Förlaget. ISBN 0-7513-3427-8

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör sandhuggorm.
  Bilder & media