Sankt Nikolai kyrka, Halmstad

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För andra betydelser, se Sankt Nicolai kyrka.
Sankt Nikolai kyrka
Kyrka
Sankt Nikolai kyrka
Sankt Nikolai kyrka
Land Sverige Sverige
Län Hallands län
Ort Halmstad
Stift Göteborgs stift
Församling Halmstads församling
Koordinater 56°40′23″N 12°51′21″Ö / 56.67306°N 12.85583°Ö / 56.67306; 12.85583
Invigd 1400-talet
Bebyggelse-
registret
21300000002139
Sankt Nikolai kyrka, interiör
Sankt Nikolai kyrka, interiör

Sankt Nikolai kyrka är en kyrkobyggnad i Halmstad i Göteborgs stift. Den är församlingskyrka i Halmstads församling.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

I samband med Halmstads flyttning från Övraby till den nuvarande platsen på 1320-talet måste även en kyrka ha ingått redan från början i den nya stadsplanen. Vid en undersökning 1964 påträffades i Stora Torgs sydvästra del (strax norr om nuvarande kyrkan) den norra hälften av en byggnad som till sin planform påminner om en kyrka. Den bestod av en rektangulär del, 10x5 meter, orienterad exakt i riktning öst-väst. I den västra delen fanns en innervägg som skapade ett smalt förrum. I öster fanns ett smalare, utskjutande parti som var 1,5 meter långt och 2,3 meter brett. Södra hälften av byggnaden finns ännu kvar under Kyrkogatan. Murarna bestod invändigt av tegel i munkförband och utvändigt av gråsten. Om detta verkligen varit en kyrkobyggnad, kanske den funnits redan innan staden flyttades hit.[1] Vid kyrkans restaurering 1938-1941 ska man ha iakttagit murrester strax väster om den nuvarande kyrkans västfasad. Om dessa hänger samman med den äldsta stadskyrkan är dock osäkert.[2]

Exakt när den nuvarande kyrkobyggnaden uppfördes vet man inte. Första gången den omtalas är 1432 då påven Eugenius IV utfärdar ett avlatsbrev för alla som besöker jungfru Marias kapell i S:t Nikolai kyrka. Medel fordrades då för kapellets underhåll vilket antyder att kyrkans historia bör gå tillbaka till 1300-talet. Att utläsa de äldsta faserna i kyrkans murverk är i dag en svår uppgift. Kyrkan har nämligen ombyggts ett flertal gånger. Så till exempel kan man konstatera att de i interiören dominerande runda mittpelarna är uppförda av tegel i större format men i så kallat renässansförband. Denna typ av murningsteknik inom det danska området kommer först under mitten av 1500-talet.

Kyrkan hade fram till 1870 ett utskjutande vapenhus och en sakristia, belägna mot torget i norr. Spår i murarna visar att sakristian legat som en tillbyggnad mot det norra sidoskeppet nära koret. Som brukligt i medeltida stadskyrkor fanns det i Halmstad kyrka ett flertal altare. Dessa omtalas i ett antal handskrifter från slutet av 1400-talet. Kyrkans huvudaltare var vigt till S:t Nikolai, de sjöfarandes skyddshelgon. Andra kända altare var S:t Olafs, S:ta Marias, S:t Eriks, S:t Jakobs, S:t Andreas, S:ta Barbaras och S:ta Gertruds. Det fanns även ett s.k kalentealtare i kyrkan. Placeringen av dessa altare inne i kyrkan är i dag inte kända. En välbevarad altarskiva av sten till påträffades vid restaureringen 1938-1941. Den ingår nu som en del av högaltaret.

Kyrkan undkom den stora branden 1619 och är därför en av de få byggnader förutom slottet och några andra byggnader, som finns kvar före detta år. Byggd i tegel som en treskeppig pseudobasilika. Yttermått 57 x 24 meter. Kyrkan är sedan 1872 inklädd i gult fasadtegel, men från början hade den en fasad bestående av rött stortegel, som omkring 1815 blev vitkalkad. Denna äldre fasad göms idag bakom det gula teglet.

Vid restaureringen på 1869-72 fick kyrkan sitt nuvarande yttre. Insidan fick sitt nuvarande utseende efter en omfattande restaurering 1938–1941. I samband med denna fick kyrkan en ny grund i betong som ersatte den tidigare förmultnade trägrunden, vilken bestått av bokstockar som vilat i grundvattnet. Arkitekten Ivar Tengbom, som ledde arbetet, ritade då också en orgelfasad med blindpipor till den nya orgeln.

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

Andra betydligt äldre inventarier är gravstenar i golvet och begravningsvapen utmed väggarna. I vapenhuset finns Hans van Stenwinkel den äldres gravsten. Greve Jöran Sperling, son till Hallands förste guvernör Caspar Otto Sperling, har sitt begravningsvapen vid torgingången. Jöran Sperling har skänkt kyrkans altaruppsats till minne av sin första fru Ingeborg Lilliehök, som avled 1675. Dess målningar är utförda åren 1715-16 av Johann Heinrich Wedekind från Tallinn (dåv. Reval). Den snidade predikstolen i renässansdekor, med förgyllda maskaroner och broskornament skänktes på 1630-talet av en borgmästare i staden vid namn Albrecht Pedersön Machum. I norra sidoskeppets västra del finns ett gravkor för släkten Gagge. Det vackert skurna korskranket är från 1630-talet.

Ivar Tengbom har gjort små smidesfigurer i art décostil som avgränsning till koret. En av Sveriges förnämsta serie glasmålningar är de åtta stora kyrkfönsterna i koromgången, som följer evangeliet från Gamla testamentet till nutid. De tillverkades av Einar Forseth från 1955 till 1978. Halmstadgruppens Erik Olson har gjort de mindre runda glasmålningarna i kyrkans korsarm, där den ena har advent som motiv och den andra yttersta domen. Einar Forseth har även gjort en större glasmålning i kyrkans dop- och vigselkapell, som kom på plats 1953. Votivskeppet Christine, skänkt till kyrkan 1972. Skulpturer på orgelfasad och läktarbröst, series pastorum, tillverkat av Erik Nilsson, Harplinge.

Orglar[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan hade tidigt en orgel, troligen redan under medeltiden. År 1593 omtalas att kyrkan fick ett nytt orgelverk. Troligtvis fick man insätta en ny orgel efter den stora branden 1619. Året 1667 finns uppgifter om att man åter anskaffat en ny orgel till kyrkan, byggd av Frietzch. I samband med detta byggdes den första läktaren i kyrkans västra del. Tidigare hade orgeln stått på en läktare framme i nordöstra delen. 1801 var det åter dags att inviga en ny orgel. Denna var byggd av Lars Strömblad. 1872 behövdes orgeln renoveras men man beslöt då att införskaffa en helt ny, vilken byggdes av Erik Adolf Setterqvist. Denna orgel byggdes om 1896 av Åkerman & Lund och användes fram till 1938.

År 2003 byggdes en ny orgel av den nederländska firman Pels & van Leeuwen i s'Hertogenbosch i ett nytt orgelhus med integrerad fasad, varvid Tengboms fasad togs ned utan tillstånd från antikvariska myndigheter. Sedan dess har strid stått om den fasaden ska behållas eller Tengboms fasad återuppsättas framför en ombyggd orgel. Församlingen har accepterat Tengbomfasaden efter domstolsutslag, men har flera internationella orgelprofiler mot sig och har haft problem att finna en orgelbyggare som vill utföra ombyggnaden. Fler än 770 organister och orgelkännare har protesterat mot att Tengboms-fasaden ställs framför den nya orgeln.[3][4][5]

Kyrkklockor[redigera | redigera wikitext]

Kyrkklockan i tornet.

Omkring år 1530 ägde kyrkan åtminstone två klockor. Det året överläts klockan i S:t Jörgens kapell till Halmstad och kan ha hängts upp i Nikolaikyrkan. År 1563 fördes Övraby kyrkas klocka till staden. Sannolikt användes även den i Nikolaikyrkan då man i kyrkans räkenskaper i början av 1600-talet noterde att kyrkan ägde fyra klockor. I samband med stadsbranden 1619 störtade klockorna ner och skadades. De fördes till Helsingör och göts om.

Kyrkan äger i dag fyra klockor. Storklockan, som väger 2530 kg, göts 1940 av K G Bergholtz i Stockholm. Mellanklockan, som väger 1125 kg, göts i Jönköping 1843. Den innehåller malm från en tidigare klocka, även den var omgjuten. Densamma ska enligt muntlig tradition innehålla malm från Övraby kyrkas medeltidsklocka, som år 1563 fördes ner till Halmstad. Lillklockan, som väger 1020 kg, göts 1939 av K G Bergholtz i Stockholm. Den fjärde klockan är från 1667 och väger 500 kg. Den var fram till 1940 kyrkans lillklocka. Planerat var att den skulle smältas ner och omgjutas. Folket motsatte sig detta, pengar insamlades till ny klocka och den gamla lillklockan från 1667 återfinns nu i kyrkans vapenhus.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Jan-Erik Augustsson: Medeltidens Halmstad. Årsboken Halland 1978.
  2. ^ Jan-Erik Augustsson: Hamlstad. Medeltidsstaden 20. Göteborg 1980.
  3. ^ http://www.raa.se/publicerat/orgelforum_nr_4_20074.pdf Läst 22 november 2010.
  4. ^ http://www.halmstadorgel.se/ Protestlista, läst 2 december 2013.
  5. ^ http://hallandsposten.se/nyheter/halmstad/1.71200-ingen-vill-bygga-om-orgeln-i-sankt-nikolai Läst 22 november 2010.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • S:t Nikolai kyrka i Halmstad, Ludvig Kollberg 1996, ISBN 91-973034-0-2
  • Föreningen Gamla Halmstads Årsbok 2001, Sjuttioåttonde årgången
  • Sandgren Cecilia: Orglar i S:t Nikolai förr och nu. S:t Nikolai kyrka i Halmstad, Ludvig Kollberg 1996.

Föreningen Gamla Halmstads årsbok 2002, som innehåller uppdaterad artikel om S: t Nikolai kyrkas orglar, skriven av Peter Lundqvist.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]