Sankt Nikolai kyrka, Halmstad

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För andra betydelser, se Sankt Nicolai kyrka.
Sankt Nikolai kyrka
Kyrka
Sankt Nikolai kyrka
Sankt Nikolai kyrka
Land Sverige Sverige
Län Hallands län
Ort Halmstad
Stift Göteborgs stift
Församling Halmstads församling
Koordinater 56°40′23″N 12°51′21″Ö / 56.67306°N 12.85583°Ö / 56.67306; 12.85583
Invigd 1400-talet
Bebyggelse-
registret
21300000002139
Sankt Nikolai kyrka, interiör
Sankt Nikolai kyrka, interiör

Sankt Nikolai kyrka, tidigare även Halmstads kyrka, är en kyrkobyggnad av katedraltyp, som sedan 2016 tillhör Halmstads församling (1962-2016 S:t Nikolai församling, tidigare Halmstads församling (före 1962)) i Göteborgs stift. Den ligger i centrala Halmstad.

Historia[redigera | redigera wikitext]

I samband med Halmstads flyttning från Övraby till dess nuvarande plats på 1320-talet, måste även en kyrka ha ingått redan från början i den nya stadsplanen. Vid en undersökning 1964 påträffades i Stora Torgs sydvästra del (strax norr om dagens kyrka) den norra hälften av en byggnad som till sin planform påminner om en kyrka. Den bestod av en rektangulär del, 10x5 meter, orienterad exakt i riktning öst-väst. I den västra delen fanns en innervägg som skapade ett smalt förrum. I öster ett smalare, utskjutande parti som var 1,5 meter långt och 2,3 meter brett. Södra hälften av byggnaden finns ännu kvar under Kyrkogatan. Murarna bestod invändigt av tegel i munkförband och utvändigt av gråsten. Om detta verkligen varit en kyrkobyggnad, kanske den funnits redan innan staden flyttades hit.[1] Vid kyrkans restaurering 1938-1941 ska man ha iakttagit murrester strax väster om den nuvarande kyrkans västfasad. Om dessa har samband med den äldsta stadskyrkan är dock osäkert.[2]

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Exakt när den nuvarande kyrkobyggnaden uppfördes är obekant. Den omtalas första gången 1432, då påven Eugenius IV utfärdar ett avlatsbrev för alla som besöker jungfru Marias kapell i S:t Nikolai kyrka. Medel fordrades då för kapellets underhåll, vilket antyder att kyrkans historia bör gå tillbaka till 1300-talet. Att utläsa de äldsta faserna i kyrkans murverk är i dag en svår uppgift. Kyrkan har nämligen ombyggts ett flertal gånger. Så till exempel kan man konstatera att de i interiören dominerande runda mittpelarna är uppförda av tegel i större format, men i så kallat renässansförband. Denna typ av murningsteknik inom det danska området förekommer först under mitten av 1500-talet.

Kyrkan hade fram till 1870 ett utskjutande vapenhus och en sakristia, belägna mot torget i norr. Spår i murarna visar att sakristian legat som en tillbyggnad mot det norra sidoskeppet nära koret. Som brukligt var i medeltida stadskyrkor, fanns det i Halmstads kyrka ett flertal altare. Dessa omtalas i flera handskrifter från slutet av 1400-talet. Kyrkans huvudaltare var vigt till S:t Nikolai, de sjöfarandes skyddshelgon. Andra kända altare var S:t Olafs, S:ta Marias, S:t Eriks, S:t Jakobs, S:t Andreas, S:ta Barbaras och S:ta Gertruds. Det fanns även ett kalentealtare i kyrkan. Hur dessa altare var placerade inne i kyrkan är i dag inte känt. En välbevarad altarskiva av sten påträffades vid restaureringen 1938-1941. Den ingår nu som en del av högaltaret.

Byggnaden undkom den stora branden 1619 och är därför en av ett fåtal, förutom slottet och några andra, som bevarats. Den är uppförd i tegel som en treskeppig hallkyrka med kraftiga rundpelare och förhöjd mittskjepp. Byggnaden har yttermåtten 57 x 24 meter. Kyrkan restaurerades efter branden av Hans van Steenwinckel den yngre. Vid en påföljande restaurering i mitten av 1700-talet bröt man ner valven över mittskeppet och uppförde ett lägre, halvrunt trävalv.

Vid restaureringen på 1869-1872 fick kyrkan sin nuvarande yttre dräkt inklädd i gult fasadtegel. Tidigare hade den en fasad av rött stortegel, som omkring 1815 vitkalkades. Denna äldre fasad göms idag bakom det gula teglet.

Dagens interiör tillkom efter en omfattande restaurering 1938–1941 med syfte att förstärka den medeltida karaktären. Då blottlades ytorna av rött tegel på arkadpelare och arkadbågar och byggnaden fick även en ny grund i betong, vilken ersatte den tidigare förmultnade trägrunden av stockar i bokträ, vilande i grundvattnet. Arkitekten Ivar Tengbom, som ledde arbetet, ritade då också en orgelfasad med blindpipor till den nya orgeln. Man påträffade även rester av 1400-talsmålningar, vars fragment finns i koromgångens nordöstra del.[3]

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

Andra betydligt äldre inventarier är gravstenar i golvet och begravningsvapen utmed väggarna. I vapenhuset finns Hans van Stenwinkel den äldres gravsten. Greve Jöran Sperling, son till Hallands förste guvernör Caspar Otto Sperling, har sitt begravningsvapen vid torgingången.

  • Jöran Sperling har skänkt kyrkans altaruppsats till minne av sin första fru Ingeborg Lilliehök, som avled 1675. Dess målningar är utförda åren 1715-1716 av Johann Heinrich Wedekind från Tallinn.
  • Den snidade predikstolen i renässansdekor, med förgyllda maskaroner och broskornament skänktes på 1630-talet av en borgmästar Albrecht Pedersön Machum.
  • I norra sidoskeppets västra del finns ett gravkor för släkten Gagge. Det vackert skurna korskranket är från 1630-talet.
  • Ivar Tengbom har utfört små smidesfigurer i art décostil som avgränsning till koret.
  • En av Sveriges förnämsta serie glasmålningar är de åtta stora kyrkfönstren i koromgången, som följer evangeliet från Gamla testamentet till nutid. De tillverkades av Einar Forseth under 1955—1978.
  • Halmstadgruppens Erik Olson har utfört de mindre runda glasmålningarna i kyrkans korsarm, där den ena har advent som motiv och den andra yttersta domen.
  • Einar Forseth har även utfört en större glasmålning i kyrkans dop- och vigselkapell, som kom på plats 1953.
  • Votivskeppet Christine, skänktes till kyrkan 1972.
  • Skulpturer på orgelfasad och läktarbröstning, series pastorum, är tillverkade av Erik Nilsson, Harplinge.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Orglar[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan hade tidigt en orgel, troligen redan under medeltiden. År 1593 omtalas att kyrkan fick ett nytt orgelverk. Troligtvis fick man insätta en ny orgel efter den stora branden 1619.

  • Året 1667 finns uppgifter om att man åter anskaffat en ny orgel till kyrkan, byggd av Hans Christian Frietzch, Köpenhamn med 24 stämmor. I samband med detta byggdes den första läktaren i kyrkans västra del. Tidigare hade orgeln stått på en läktare framme i nordöstra delen.
  • 1801 var det åter dags att inviga en ny orgel. Denna var byggd av Lars Strömblad.
  • 1872 behövdes orgeln renoveras, men man beslöt då att införskaffa en helt ny, vilken byggdes av Erik Adolf Setterquist, Örebro med 32 stämmor.
  • Denna orgel byggdes om 1896 av Åkerman & Lund, Sundbyberg med 33 stämmor och användes fram till 1938.
  • 1941 byggde Bo Wedrup, Uppsala en orgel med 52 stämmor.
  • 1958 byggde Olof Hammarberg, Göteborg en elektrisk orgel.
Huvudverk I Svällverk II Öververk III Pedal Koppel
Gedacktpommer 16' Rörflöjt 8' Gedakt 8' Principal 16' I/P
Principal 8' Fugara 8' Gedaktpommer 4' Subbas 16' II/P
Gemshorn 8' Principal 4' Rörflöjt 4' Oktava 8' III/P
Oktava 4' Spetsflöjt 4' Principal 2' Gedakt 8' II/I
Nachthorn 4' Nasard 2 2/3' Gedaktflöjt 2' Oktava 4' III/I
Kvinta 2 2/3' Blockflöjt 2' Nasat 1 1/3' Nachthorn 2' III/II
Oktava 2' Kvintadena 2' Sesquialtera II chor Aliqout III chor
Mixtur IV chor Ters 1 3/5' Scharf II chor Mixtur III chor
Cymbel II chor Sivflöjt 1' Regal 8' Trumpet 16'
Trumpet 8' Mixtur III chor Tremulant Clairon 4'
Dulcian 16'
Skalmeja 8'
Crescendosvällare
  • År 2003 byggdes en ny orgel av den nederländska firman Pels & van Leeuwen i s'Hertogenbosch i ett nytt orgelhus med integrerad fasad, varvid Tengboms fasad togs ned utan tillstånd från antikvariska myndigheter. Sedan dess har strid stått om den fasaden ska behållas eller Tengboms fasad återuppsättas framför en ombyggd orgel. Församlingen har accepterat Tengbomfasaden efter domstolsutslag, men har flera internationella orgelprofiler mot sig och har haft problem att finna en orgelbyggare som vill utföra ombyggnaden. Över 770 organister och orgelkännare har protesterat mot att Tengboms-fasaden ställs framför den nya orgeln.[4][5][6]

Kororgel[redigera | redigera wikitext]

1978 byggde Åkerman & Lund Orgelbyggeri AB, Knivsta en mekanisk orgel med ny fasad.

Huvudverk I Svällverk II Pedal Koppel
Principal 8´ Bourdon 8´ Subbas 16´ I/P
Rörflöjt 8´ Vox retusa 8´ Principal 8´ II/P
Oktava 4´ Flûte octaviante 4´ Bourdon 8´ II/I
Flöjt 4' Principal 2' Fagott 16' II 4'/P
Tvärflöjt 2' Nasat 1 1/3'
Cornett III chor Sedecima 1'
Mixtur IV chor Cromorne 8'
Trumpet 8' Tremulant
Crescendosvällare

Dopkapellet[redigera | redigera wikitext]

I dopkapellet står en mekanisk orgel byggd 1958 av Olof Hammarberg, Göteborg.

Manual
Gedakt 8'
Rörflöjt 4'
Principal 2'

Kyrkklockor[redigera | redigera wikitext]

Kyrkklockan i tornet.

Omkring år 1530 ägde kyrkan åtminstone två klockor. Det året överläts klockan i S:t Jörgens kapell till Halmstad och kan ha hängts upp i Nikolaikyrkan. År 1563 fördes Övraby kyrkas klocka till staden. Sannolikt användes även den i Nikolaikyrkan då man i kyrkans räkenskaper i början av 1600-talet noterde att kyrkan ägde fyra klockor. I samband med stadsbranden 1619 störtade klockorna ner och skadades. De fördes till Helsingör och göts om.

Kyrkan äger i dag fyra klockor. Storklockan, som väger 2530 kg, göts 1940 av K G Bergholtz i Stockholm. Mellanklockan, som väger 1125 kg, göts i Jönköping 1843. Den innehåller malm från en tidigare klocka, även den var omgjuten. Densamma ska enligt muntlig tradition innehålla malm från Övraby kyrkas medeltidsklocka, som år 1563 fördes ner till Halmstad. Lillklockan, som väger 1020 kg, göts 1939 av K G Bergholtz i Stockholm. Den fjärde klockan är från 1667 och väger 500 kg. Den var fram till 1940 kyrkans lillklocka. Planerat var att den skulle smältas ner och omgjutas. Folket motsatte sig detta, pengar insamlades till ny klocka och den gamla lillklockan från 1667 återfinns nu i kyrkans vapenhus.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Jan-Erik Augustsson: Medeltidens Halmstad. Årsboken Halland 1978.
  2. ^ Augustsson, Jan-Erik (1980). Halmstad. Rapport / Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 20. Stockholm: Riksantikvarieämbetet och Statens historiska mus. Libris 7618910. ISBN 91-7192-447-7 
  3. ^ Mellgren, Maria (2009). Kyrkor i Göteborgs stift : rapport över kyrkobyggnadsinventering och karakterisering 2001-2007. Göteborgs stifts skriftserie, 1402-5329 ; 2009:1. Göteborg: Göteborgs stift. sid. 24-25. Libris 11485399. ISBN 9197431680 
  4. ^ http://www.raa.se/publicerat/orgelforum_nr_4_20074.pdf Läst 22 november 2010.
  5. ^ http://www.halmstadorgel.se/ Protestlista, läst 2 december 2013.
  6. ^ http://hallandsposten.se/nyheter/halmstad/1.71200-ingen-vill-bygga-om-orgeln-i-sankt-nikolai Läst 22 november 2010.
  • Jacobsson, John (1932). Hallands kyrkor i ord och bild. Skara: Förf. sid. 72. Libris 1356454 
  • Kollberg, Ludvig (1996). S:t Nikolai kyrka i Halmstad. Halmstad: S :t Nikolai församling. Libris 8383975. ISBN 91-973034-0-2 
  • Lundqvist, Peter (2012). Den stora ombyggnaden av Halmstads S:t Nikolai kyrka åren 1757-1760. Gamla Halmstads skriftserie ; 3. Halmstad: Föreningen Gamla Halmstad. Libris 13503452. ISBN 9789186709112 
  • Mellgren, Maria (2009). Kyrkor i Göteborgs stift : rapport över kyrkobyggnadsinventering och karakterisering 2001-2007. Göteborgs stifts skriftserie, 1402-5329 ; 2009:1. Göteborg: Göteborgs stift. Libris 11485399. ISBN 9197431680 
  • Simmingskiöld, Stig; Larsson, Alrik (1986). Kyrkvandring bland Hallands äldsta kyrkor. Falkenberg: Hallands nyheter. sid. 28-29. Libris 655156 
  • Tore Johansson, red (1988). Inventarium över svenska orglar: 1988:III, Göteborgs stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. ISSN 1100-2700 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]