Sankt Pauli kyrka, Göteborg
| Sankt Pauli kyrka | |
| Kyrka | |
 Kyrkan vid Redbergsplatsen i Göteborg. Tornet är 46 meter högt och kyrkans längd är 36 meter och bredden är 23 meter.
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Län |  Västra Götalands län
|
| Ort |  Göteborg
|
| Trossamfund |  Svenska kyrkan
|
| Stift | Göteborgs stift |
| Församling | Göteborgs Sankt Pauli församling |
| Koordinater | 57°42′51.58″N 12°0′11.55″Ö / 57.7143278°N 12.0032083°Ö |
| Arkitekt | Adrian C. Peterson |
| Stil | Romansk |
| Material | Rött tegel |
| Invigd | 1882 |
| Bebyggelse‐ registret |
21300000002631 |
 S:t Pauli kyrka i grodperspektiv vid blå timmen.
| |
Sankt Pauli kyrka är en kyrkobyggnad belägen i stadsdelen Olskroken i Göteborgs kommun. Kyrkan tillhör Sankt Pauli församling i Göteborgs stift och Svenska kyrkan.
Kyrkan tillhörde 1883-1969 Göteborgs Gamlestads församling och under åren fram till den 1 maj 1883 Göteborgs domkyrkoförsamling.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Kyrkan uppfördes, delvis i romansk stil, under åren 1880-1882. Invigningen skedde den 15 januari 1882. Arkitekten bakom var Adrian C. Peterson, och bygget bekostades av Renströmska fonden med 125 000 kronor. Kullen i parken där kyrkan står kallas Höga Lyckan och skänktes till Göteborgs domkapitel av kommendörkapten Jakob Emil Ekman (1815-1900).[1] Byggnadens taxeringsvärde 1889 var 150 000 kronor.[2] Arbetsnamnet för kyrkan var först Redbergskyrkan, men den 19 maj 1881 beslöt Göteborgs stadsfullmäktige att namnet skulle vara S:t Pauli kyrka.[3] Sankt Pauli kyrka är den enda av Adrian C. Peterson som kom till genom en av staden utlyst tävling. Den är typiskt exempel på stiftelse- och donationsandan i Göteborg. Hela byggnaden finaniserades med privata medel.[4]
Större renoveringar har gjorts under åren 1916-1917, 1941 och 1969. Från att ursprungligen haft plats för 1 200 besökare har man under den senaste renoveringen minskat dessa till 600.
Inventarier[redigera | redigera wikitext]
Utsmyckningar i kyrkan har utförts av bland andra konstnärerna Albert Eldh, Pelle Fäldt, Ninnan Santesson, Eva Spångberg, Erling Valldeby och Christina Westman.
- Altarprydnaden utgörs av en gipsavgjutning efter Bertel Thorvaldsens bekanta Kristusbild som tidigare stått i Kjellbergska flickskolan.
- Dopfunten i sandsten är utförd av Ninnan Santesson.
Klockor[redigera | redigera wikitext]
Tornklockorna är båda gjutna 1881 av Göteborgs mekaniska verkstad.[5] Storklockan väger 925 kg och lillklockan 570 kg.
Orglar[redigera | redigera wikitext]
- Den första läktarorgeln var byggd 1882 av Salomon Molander och hade 26 stämmor. Den ersattes 1934 av en orgel från A. Magnusson Orgelbyggeri AB med 46 stämmor, vilken 1941 utökades av Hammarbergs Orgelbyggeri AB till 50 stämmor. Dagens mekaniska verk, som byggdes 1969-1970, är kyrkans tredje av Marcussen & Søn, har 40 stämmor fördelade på tre manualer och pedal. Den byggdes om 2008 för att bli mer lämpad för kör och psalmsång.[6]
- I kapellet finns en orgel som har vandrat från Gårdsten via Burås till S:t Pauli och har sju stämmor fördelade på manual och pedal.[7]
- Dessutom finns ett positiv tillverkat 1969 som har sex stämmor fördelade på manual och bihängd pedal.[8]
Övrigt[redigera | redigera wikitext]
Nedanför kyrkan står en fontän med skulpturen Elementens kamp av skulptören Anders Jönsson, som ursprungligen var placerad på Olskrokstorgets norra sida. Den invigdes 6 juni 1930 och flyttades i samband med att stadsdelen Olskroken omdanades under 1960-talet. På sommaren 1971 återinvigdes fontänen på sin nuvarande plats.[9]
Bilder[redigera | redigera wikitext]
-
I bildens underkant syns fontänen med skulpturen Elementens kamp. -
Västra porten. -
Kyrkan i månsken. -
Fönster. -
Konfirmation i kyrkan den 14 maj 2023.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Vattenvägar - en bok om livet på Göteborgs vatten, Anna Moffet Spak, Kabusa Böcker, Göteborg 2006 ISBN 91-89680-90-1 s. 92
- ^ Göteborgs och Bohus läns Kalender 1890, [En karta öfver länet åtföljer denna kalender], John Kleberg, A. Lindgren & söner, Göteborg 1889 s. 161
- ^ Göteborgs Stadsfullmäktiges handlingar år 1881, N:o 1 - 67, [: jemte innehållsförtekning och sakregister, äfvensom bihang, innefattande sammandrag af stadsfullmäktiges heslut 1881 med sakregister till protokollen under sagda år], Göteborgs Stadsfullmäktige, Göteborg 1881. Protokoll 1881 den 19 Maj.
- ^ Göteborgs stadsarkiv
- ^ Göteborg under 300 år, Carl Lagerberg & Otto Thulin, Medéns Bokhandels AB, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1923 s.128
- ^ Göteborgs stifts orgelinventering 2006-2008, nr 4054
- ^ Göteborgs stifts orgelinventering 2006-2008, nr 4055
- ^ Göteborgs stifts orgelinventering 2006-2008, nr 4056
- ^ Bilden av Göteborg, färgfotografier 1910-1970, Robert Garellick, Göteborgstryckeriet 2004 ISBN 91-631-4036-5 s. 160-161
- Göteborgs donationer - Göteborgs Jubileumspublikationer, del XII, Axel Ramm, Göteborgs Litografiska AB 1923 s. 61-62
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Repetzky, Henning (2008). ”Ett absolut unikum : Sankt Pauli kyrka i Göteborg”. Västsvenska kyrkor från nygotikens storhetstid : göteborgsarkitekten Adrian C. Petersons kyrkoarkitektur. Varberg: CAL-förlaget. sid. 122-135. Libris 10972219. ISBN 978-91-973990-6-7
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Sankt Pauli kyrka, Göteborg.
