Sankt Peters klosters kyrka

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet ”Klosterkyrkan” leder hit. För andra betydelser, se Klosterkyrka.
Ej att förväxla med Sankt Petri kyrka, Ystad.
Sankt Peters klosters kyrka
Kyrka
Sankt Peters klosters kyrka i mars 2008
Sankt Peters klosters kyrka i mars 2008
Land Sverige Sverige
Län Skåne län
Ort Lund
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Lunds stift
Församling Sankt Peters klosters
församling
Koordinater 55°42′15″N 13°11′09″Ö / 55.70417°N 13.18583°Ö / 55.70417; 13.18583
Invigd 1300-talet
Bebyggelse-
registret
21300000003908
Interiör
Interiör

Sankt Peters klosters kyrka eller Klosterkyrkan är en kyrka belägen strax väster om järnvägen i Lund. Den är församlingskyrka i Sankt Peters klosters församling i Lunds stift. Den nuvarande kyrkan är från 1300-talet och uppförd i rött tegel i gotisk stil. Sankt Peters klosters kyrka byggdes som klosterkyrka i ett nunnekloster. Klosterkyrkan är, tillsammans med domkyrkan, de enda kvarvarande gamla kyrkor av de 20-tal kyrkor från det medeltida Lunds kyrkor och kloster som inte revs i samband med reformationen.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Det äldsta belägget för klostrets namn är en medeltidslatinsk fras från mitten av 1100-talet: Sanctimonialis Sancte Marie et Sancti Petri Lundis ('Nunna i sankt Marias och Peters [kloster] i Lund'). I slutet av 1100-talet nämns Claustri beati Petri Lundis ('Den helige, eller salige, Peters klosters i Lund'). På nordiskt språk nämns det 1482 som Sancti Pedhers closter. Under medeltiden och därefter användes också benämningarna Nunnekloster och Jungfrukloster. Några senare namnbelägg för kyrkan är Kloster Kyrkan 1704, Closterkyrkian 1757, Klåster Kyrckan 1765[källa behövs].

Historia[redigera | redigera wikitext]

Sankt Peters klosters kyrka uppfördes omkring 1166 under Ärkebiskop Eskil, (1100-1181), ärkebiskop i Lunds stift, Sankt Peters klosters kyrka byggdes på 1100-talet just efter att Lund hade blivit säte för hela Nordens ärkebiskop, och staden började bygga nya kyrkor. Klostret uppfördes för Benediktinordens nunnor. Kyrkan var ursprungligen tillägnat Jungfru Maria och aposteln Petrus, som är dess skyddshelgon. Den ursprungliga kyrkobyggnaden var uppförd den romanska stilen som var den dominerande arkitektur i det medeltida Europa under 1000- och 1100-talen. Den dåvarande kyrkan var byggd av sandsten med rundbågar, en stil som liknar stilen som Lunds Domkyka är byggd idag. Kyrkan byggdes om på 1300-talet i gotisk stil och ersatte den äldre romanska från mitten av 1100-talet, som då blivit för liten. Under reformationen på 1500-talet i Norden rev man många klosterbyggnader, och deras egendomar tillföll kronan. Klostret revs runt år 1600 och endast klosterkyrkan lämnades kvar.

Sankt Peters klosters församlingskyrka[redigera | redigera wikitext]

Församlingen har medeltida ursprung. Namnet var tidigt även Nunnesogn. Sankt Peters klosters landskommun uppgick 1 januari 1914 i Lunds stad. Denna inkorporering var den första som Lund gjorde av kringliggande landskommuner. Egen församling var man dock även fortsättningsvis. Församlingen var till 2002 moderförsamling i pastoratet Sankt Peters kloster och (Norra) Nöbbelöv, för att därefter utgöra ett eget pastorat.[1] .

Gravsatta på klosterkyrkogården[redigera | redigera wikitext]

På klosterkyrkogården ligger ett flertal prominenta lundaakademiker begravda, däribland Ebbe Samuel Bring, Christian Cavallin, Anders Gustaf Dahlbom, Gunnar Edström, Arvid Henrik Florman, Carl Magnus Fürst, Pehr Erik Gellerstedt, Bengt Lidforss, Carl Johan Schlyter, Knut Fredrik Söderwall, John Tandberg, Niklas Tengberg och Johan Wilhelm Zetterstedt. Bland andra gravsatta märks Elvira Madigans mor Laura Madigan, klubbägaren Styrbjörn Colliander och ärkebiskop Olof Sundby, tidigare kyrkoherde i församlingen.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]