Sankta Maria kyrka, Helsingborg

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Sankta Maria kyrka
Kyrka
Entrén till Sankta Maria kyrka
Entrén till Sankta Maria kyrka
Land Sverige Sverige
Län Skåne län
Ort Helsingborg
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Lunds stift
Församling Helsingborgs Maria församling
Plats Helsingborgs centrum
 - koordinater 56°2′46.5″N 12°41′47.5″Ö / 56.046250°N 12.696528°Ö / 56.046250; 12.696528
Invigd 1100-talet
Bebyggelse-
registret
21300000006625
Interiör
Interiör

Sankta Maria kyrka är en kyrkobyggnad i Helsingborg. Den är församlingskyrka i Helsingborgs Maria församling i Lunds stift.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Mariakyrkan i Helsingborg är stadens äldsta kyrka och uppfördes på 1100-talet i romansk stil. På 1400-talet ersattes den av en treskeppig tegelkyrka i gotisk stil, men helsingborgssandsten från den äldre kyrkan användes i sockeln till koromgången och västpartiet. Mariakyrkan är en så kallad pseudobasilika då den har ett förhöjt mittskepp, som inte höjer sig så högt över sidoskeppen att fönster får plats mellan taken. Trappgaveltornet tillkom på 1500-talet och på 1800-talet ersattes blytaket med ett koppartak. 1843 revs kyrkans vapenhus i söder och sakristian i norr när kyrkan restaurerades efter ritningar av Carl Georg Brunius. Sakristian återuppfördes dock 1953 efter ritningar av Gustaf W Widmark, med den äldre sakristian som förebild.

På 1300-talet var Mariakyrkan en av Danmarks största stadskyrkor.

Kyrkan är skyddad av kulturmiljölagen.

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

  • Dopfunten är från 1300-talet och är gjord av grå kalksten från Gotland. Mässingsfatet är från 1600-talet.
  • Altarskåpet tillverkades på 1400-talet och består av dubbla dörrar som föreställer scener ur Maria och Jesu liv. Under adventsveckorna ändras motiven så att de istället visar scener ur Jesu liv från intåget i Jerusalem till himmelsfärden. På långfredagen är skåpet stängt och bilderna visar apostlar och helgon.
  • Predikstolen kom till vid 1600-talets början och är utförd i renässansstil. Den tillverkades av mästaren Statius Otto från Lüneburg och består av ett antal scener från Bibeln runt själva stolen. Trappans dörr och panel är rikt skulpturerade.
  • Glasmålningarna i kyrkan är från 1900-talet och är utförda av Erik Olson (1959), Einar Forseth (1937), Ralph Bergholtz (1953) och Martin Emond.
  • Epitafium över rådsman Simon Meisner (död 1741) och kyrkoherde Jöns Rönbeck (död 1742).

Orglar[redigera | redigera wikitext]

  • 1628 byggdes en orgel av Johann Lorentz med 24 stämmor och 4 bälgar. Den reparerades (byggdes om) 1641 av Johan Buxtehude. Stämmorna sitter så tätt samman att de bara har 2 till 3 tum emellan stämmorna.[1] Dietrich Buxtehude spelade på orgeln när han var organist i församlingen. Orgeln såldes 1849 på auktion till Torrlösa församling för 600 riksdaler och har alltsedan dess stått i Torrlösa kyrka. Sankta Maria församling har försökt köpa tillbaka orgeln.
Öververk Positiv Pedal
Gedackt 8' Gedackt 8' Gedackt 16'
Principal 4' Principal 4' Principal 8'
Gedackt 4' Gedackt 4' Gedackt 8'
Nasat 3' Kvinta 3' Principal 4'
Oktava 2' Superoktava 2' Kvinta 1 1/2'
Waldflöjt 2' Scharf III Trumpet 8'
Sesquialtera II Dulcian 8' Cymbal 8'
Scharf II
Mixtur III
Trumpet 8'
  • 1851 byggde Blomquist & Lindgren, Stockholm en orgel med 30 stämmor.
  • 1928 byggde Åkerman & Lund, Stockholm en orgel med 56 stämmor.
  • Den nuvarande orgeln byggdes 1959 av Marcussen & Søn, Aabenraa, Danmark. Orgeln har mekanisk traktur och registratur, pedal har elektrisk registratur och fjärrverket är helt elektriskt. Fria kombinationer finns till pedalen. Fasaden för orgeln är helt ny. Fjärrverket till orgeln är från 1928 års orgel. 1974 byggde man till manual IV.
Ryggpositiv I Huvudverk II Bröstverk III Svällverk IV Fjärrverk I Pedal Koppel
Gedackt 8' Quintadena 16' Gedackt 8' Borduna 16' Fugara 16' Principal 16' I/P
Quintadena 8' Principal 8' Blockflöjt 4' Italiensk Principal 8' Principal 8' Subbas 16' II/P
Principal 4' Rörflöjt 8' Principal 2' Koppelflöjt 8' Fjärrflöjt 8' Oktava 8' III/P
Rörflöjt 4' Oktava 4' Waldflöjt 2' Viola da Gamba 8' Ekoflöjt 8' Gedackt 8' IV/P
Oktava 2' Spetsflöjt 4' Oktava 1' Oktava 4' Cremona 8' Oktava 4' I/II
Kvinta 1 1/3' Kvinta 2 2/3' Cymbel II Traversflöjt 4' Gamba céleste 8' Nachthorn 2' III/II
Sesquialtera II Oktava 2' Skalmeja 8' Svegel 2' Rörflöjt 4' Mixtur VI IV/II
Scharf V-VI Mixtur VI-VIII Regal 4' Cornett III Violin 4' Fagott 32' -HV.
Dulcian 16' Cymbel III Tremulant Mixtur VI Panflöjt 2' Basun 16'
Krumhorn 8' Trumpet 16' Trompette 8' Vox humana 8' Dulcian 16'
Tremulant Trumpet 8' Voix humaine 8' Tremulant Trumpet 8'
Clairon 4' Trumpet 4'
Tremulant
Crescendosvällare


Kororgel[redigera | redigera wikitext]

Manual Pedal
Gedackt 8' B/D Bihängd
Principal 4'
Rörflöjt 4'
Oktava 2' B/D
Scharf III
Dulcian 16' B/D
  • Den nuvarande kororgeln, som har 15 stämmor och manual, är byggd 1997-2000 av Robert Gustavsson Orgelbyggeri och ritad, konstruerad och intonerad av Mads Kjersgaard i Bjärby.

Tornkapellet[redigera | redigera wikitext]

Den nuvarande orgeln är byggd av Marcussen & Søn, Aabenraa, Danmark och är en mekanisk orgel.

Manual
Gedackt 8' B/D
Rörflöjt 4' B/D
Principal 2' B/D
Oktava 1' B/D
Regal 16' B/D

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Abr. Hülphers, Historisk Afhandling om Musik och Instrument särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige (1773), s. 223.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]