Santa Maria in Monserrato degli Spagnoli

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Santa Maria in Monserrato degli Spagnoli
Kyrka
Fasaden vid Via di Monserrato.
Fasaden vid Via di Monserrato.
Land Italien Italien
Län Lazio
Ort Rom
Trossamfund Romersk-katolska kyrkan
Stift Roms stift
Församling San Lorenzo in Damaso
Plats Via di Monserrato 115
Interiören.
Interiören.

Santa Maria in Monserrato degli Spagnoli är en kyrkobyggnad i Rom, helgad åt Jungfru Maria. Kyrkan är belägen vid Via di Monserrato i Rione Regola och tillhör församlingen San Lorenzo in Damaso. Santa Maria in Monserrato är Spaniens nationskyrka i Rom.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

På denna plats uppfördes på 1300-talet ett härbärge med tillhörande kapellSan Nicola a Corte Savella. Den katalanska kommuniteten samlades i detta kapell. År 1506 grundades i kapellet ett brödraskap med karitativa uppgifter. Detta brödraskap ställdes under beskydd av Vår Fru av Montserrat. År 1518 inleddes bygget av en ny kyrka, initialt under ledning av Antonio da Sangallo den yngre. I och med uppförandet av denna nya kyrka revs större delen av kapellet San Nicola a Corte Savella.[2]

Det tog lång tid att fullborda den nya kyrkan. Sangallo avled 1546 och byggnadsarbetena avstannade på grund av brist på medel. Omkring år 1577 återupptogs kyrkbygget av Bernardino Valperga, efter Sangallos ritningar. I mitten av 1580-talet ritades fasadens nedre våning av Francesco da Volterra. Högaltaret konsekrerades 1594, men långhustaket fullbordades inte förrän fyra år senare, 1598. Absiden stod helt klar 1675 och ett nytt högaltare konsekrerades. Mellan 1820 och 1822 företogs en genomgripande restaurering och ombyggnad av kyrkan.[3]

En tillbyggnad av kyrkan företogs vid Via della Barchetta mellan 1909 och 1912, varvid resterna av kyrkan Sant'Andrea de' Azanesi samt återstoden av San Nicola a Corte Savella demolerades. Kyrkobyggnaden genomgick ytterligare restaureringar och renoveringar åren 1926–1929. I samband med dessa fullbordades fasadens övre våning.[4]

Ovanför kyrkans ingångsportal finns en skulpturgrupp som framställer Jungfru Maria och Jesusbarnet, som håller i en lövsåg, med vilken han sågar i klippan. Montserrat betyder ungefär "itusågat berg".[3]

Interiör[redigera | redigera wikitext]

Högaltaret[redigera | redigera wikitext]

Högaltarmålningen är Girolamo Siciolante da Sermonetas Korsfästelsen, utförd 1564–1565.[5]

Höger sida[redigera | redigera wikitext]

Cappella di San Diego di Alcalá

Första sidokapellet på höger hand är invigt åt den helige Diego av Alcalá. Altarmålningen är utförd av Annibale Carracci under 1600-talets första decennium. I detta kapell är de spanska påvarna Calixtus III och Alexander VI begravda.[6]

Cappella della Santissima Annunziata

Andra sidokapellet är invigt åt Jungfru Marie bebådelse. Francesco Nappi har målat Jungfru Marie födelse, Jungfru Marie bebådelse och Jungfru Marie himmelsfärd.[7]

Cappella della Madonna del Pilar

Tredje sidokapellet är invigt åt Vår Fru av Pelaren, en mariansk devotion med ursprung i Zaragoza. Enligt traditionen uppenbarade sig Jungfru Maria för aposteln Jakob, när denne bad vid floden Ebro. Han var nedstämd, eftersom han inte hade förmått omvända så många människor. Jungfru Maria visade sig då på toppen av en pelare och försäkrade honom, att folket med tiden skulle låta omvända sig till tron på Jesus Kristus. Altarmålningen är ett verk av Francisco Preciado och framställer Vår Fru av Pelaren med de heliga Jakob och Vincentius Ferrer.[8]

Vänster sida[redigera | redigera wikitext]

Cappella di Sant'Anna

Första sidokapellet på vänster hand är invigt åt den heliga Anna, Marias moder; kapellet var tidigare invigt åt den heliga Eulalia av Barcelona. Altaret pryds av Tommaso Boscolis skulpturgrupp med Anna, Jungfru Maria och Jesusbarnet, utförd 1544.[9]

Cappella della Madonna di Monserrato

Andra sidokapellet är invigt åt Vår Fru av Montserrat. Altaret har en modern kopia av originalskulpturen som finns i klostret Santa Maria de Montserrat på berget Montserrat i Katalonien i nordöstra Spanien.[10]

Cappella di San Giacomo

Detta sidokapell är invigt åt aposteln Jakob. Skulpturen föreställande aposteln, vilken härstammar från kyrkan San Giacomo degli Spagnoli vid Piazza Navona, är ett av Jacopo Sansovinos ungdomsverk.[5]

I collegets refektorium återfinns Giovanni Lorenzo Berninis psykologiskt inträngande byst av Monsignor Pedro de Foix Montoya. Bysten utfördes åren 1621–1622 och väckte stort uppseende på sin tid.[9]

Titelkyrka[redigera | redigera wikitext]

Santa Maria in Monserrato stiftades som titelkyrka av påve Johannes Paulus II år 2003.[11]

Kardinalpräster

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Chiesa rettoria Santa Maria in Monserrato degli Spagnoli” (på italienska). Vicariatus Urbis. Diocesi di Roma. Arkiverad från originalet den 17 september 2017. https://archive.is/20170917072655/http://www.vicariatusurbis.org/?page_id=188&ID=890. Läst 17 september 2017. 
  2. ^ Lombardi 1998, s. 204
  3. ^ [a b] Pupillo 1998, s. 49
  4. ^ Racheli 2000, s. 318
  5. ^ [a b] Pupillo 1998, s. 52
  6. ^ Pupillo 1998, s. 50
  7. ^ Pupillo 1998, s. 50–51
  8. ^ Pupillo 1998, s. 51–52
  9. ^ [a b] Pupillo 1998, s. 54
  10. ^ Pupillo 1998, s. 53–54
  11. ^ ”S. Maria in Montserrato degli Spagnoli” (på italienska). The Cardinals of the Holy Roman Church. Salvador Miranda. Arkiverad från originalet den 17 september 2017. https://archive.is/20170917073055/http://www2.fiu.edu/~mirandas/titles-4.htm%23Montserrato#Montserrato. Läst 17 september 2017. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Armellini, Mariano (1891) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Tipografia Vaticana. OCLC 9269651 
  • Ausenda, Marco (2002) (på italienska). Roma (9). Milano: Touring Club Italiano. ISBN 88-365-2541-5 
  • Buchowiecki, Walther (1970) (på tyska). Handbuch der Kirchen Roms: der römische Sakralbau in Geschichte und Kunst von der altchristlichen Zeit bis zur Gegenwart. Bd 2, Die Kirchen innerhalb der Mauern Roms: Gesù Crocifisso bis S. Maria in Monticelli. Wien: Brüder Hollinek. Libris 76031. OCLC 27719523 
  • Hülsen, Christian (1927) (på italienska). Le chiese di Roma nel medio evo. Firenze: Leo S. Olschki. OCLC 3696954 
  • Lombardi, Ferruccio (1993) (på italienska). Roma: chiese, conventi, chiostri: progetto per un inventario 313—1925. Roma: Edilstampa. OCLC 30727273 
  • Pupillo, Marco (Marzo 1998). ”Santa Maria di Monserrato” (på italienska). Roma Sacra: guida alle chiese della città eterna (Roma: Cosmofilm) (12): sid. 48–54. ISSN 1126-6546. 
  • Racheli, Alberto M. (2000) (på italienska). Restauro a Roma 1870–2000: architettura e città (2). Venezia: Marsilio Editori. ISBN 88-317-7334-8 
  • Rendina, Claudio (2000) (på italienska). Guida insolita ai misteri, ai segreti, alle leggende e alle curiosità delle Chiese di Roma. Roma: Newton & Compton. ISBN 88-8289-419-3 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]