Santi Ambrogio e Carlo al Corso

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Santi Ambrogio e Carlo al Corso
Kyrka
Fasaden vid Via del Corso.
Fasaden vid Via del Corso.
Land Italien Italien
Län Lazio
Ort Rom
Trossamfund Romersk-katolska kyrkan
Stift Roms stift
Församling San Lorenzo in Lucina
Plats Via del Corso
Kupolinteriören.
Kupolinteriören.
Webbplats: La Venerabile Arciconfraternita dei Santi Ambrogio e Carlo

Santi Ambrogio e Carlo al Corso, vanligtvis benämnd San Carlo al Corso, är en kyrkobyggnad och mindre basilika i Rom, helgad åt de heliga Ambrosius av Milano och Carlo Borromeo. Kyrkan är belägen vid Via del Corso i Rione Campo Marzio och tillhör församlingen San Lorenzo in Lucina. Santi Ambrogio e Carlo al Corso är lombardernas kyrka i Rom.[1]

Det tredje sidokapellet på vänster hand – Cappella di Sant'Olaf – är invigt åt Olof den helige och utgör nationalhelgedom för Norges katoliker i Rom.[2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Santi Ambrogio e Carlo, som började uppföras 1612, ersatte kyrkan San Nicola de Tofo, vilken 1471 hade förlänats av påve Sixtus IV åt den lombardiska kommuniteten i Rom.[3][4] Onorio Longhi var kyrkans förste arkitekt; han avlöstes senare av sin son Martino Longhi den yngre. Kupolen ritades av Pietro da Cortona och restes 1668. Fasaden med sin kolossalordning är ett verk av Giovanni Battista Menicucci (död 1690) och Fra Mario da Canepina; kardinal Luigi Omodei skall ha varit involverad i dess utformning.[5]

Interiör[redigera | redigera wikitext]

Interiören uppvisar en överdådig stuckutsmyckning, utformad av Pietro da Cortona. Högaltarmålningen utfördes av Carlo Maratta och framställer De heliga Ambrosius och Carlos förhärligande. Långhusets takfresk framställer De upproriska änglarnas fall och är utförd av Giacinto Brandi 1677–1679.[6][7]

I det så kallade vinterkoret finns Borgognones Korsfästelsen.[8]

Ett oratoriumOratorio di Sant'Ambrogio – är beläget i anslutning till kyrkan. Dess altaruppsats utgörs av Nedtagandet från Korset av Tommaso della Porta.[9]

Titelkyrka[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan stiftades som titelkyrka av påve Urban VIII år 1627, men avskaffades redan år 1639.[10]

Kardinalpräster

Kyrkan gjordes på nytt till titelkyrka av påve Paulus VI år 1967.[11]

Kardinalpräster

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Chiesa rettoria Santi Ambrogio e Carlo al Corso” (på italienska). Vicariatus Urbis. Diocesi di Roma. Arkiverad från originalet den 5 september 2017. https://archive.is/20170905003437/http://www.vicariatusurbis.org/?page_id=188&ID=926. Läst 5 september 2017. 
  2. ^ Walsh 2015, s. 75
  3. ^ Lombardi 1998, s. 161
  4. ^ Ausenda 2002, s. 249
  5. ^ Ceccarelli 1995, s. 51
  6. ^ Rendina 2000, s. 23–24
  7. ^ Ausenda 2002, s. 249–250
  8. ^ Ausenda 2002, s. 250
  9. ^ Ceccarelli 1995, s. 57
  10. ^ ”S. Carlo al Corso” (på italienska). The Cardinals of the Holy Roman Church. Salvador Miranda. Arkiverad från originalet den 5 september 2017. https://archive.is/20170905003549/http://www2.fiu.edu/~mirandas/titles-2.htm%23Corso#Corso. Läst 5 september 2017. 
  11. ^ ”Ss. Ambrogio e Carlo” (på italienska). The Cardinals of the Holy Roman Church. Salvador Miranda. Arkiverad från originalet den 5 september 2017. https://archive.is/20170905003629/http://www2.fiu.edu/~mirandas/titles-1.htm%23Ambrogio#Ambrogio. Läst 5 september 2017. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Armellini, Mariano (1891) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Tipografia Vaticana. OCLC 9269651 
  • Ausenda, Marco (2002) (på italienska). Roma (9). Milano: Touring Club Italiano. ISBN 88-365-2541-5 
  • Ceccarelli, Simonetta (Maggio 1995). ”Santi Ambrogio e Carlo al Corso” (på italienska). Roma Sacra: guida alle chiese della città eterna (Roma: Cosmofilm) (1): sid. 49–57. ISSN 1126-6546. 
  • Hülsen, Christian (1927) (på italienska). Le chiese di Roma nel medio evo. Firenze: Leo S. Olschki. OCLC 3696954 
  • Lombardi, Ferruccio (1993) (på italienska). Roma: chiese, conventi, chiostri: progetto per un inventario 313—1925. Roma: Edilstampa. OCLC 30727273 
  • Lombardi, Ferruccio (1998) (på italienska). Roma: le chiese scomparse: la memoria storica della città (2). Roma: Fratelli Palombi Editori. ISBN 88-7621-069-5. OCLC 481103115 
  • Rendina, Claudio (2000) (på italienska). Guida insolita ai misteri, ai segreti, alle leggende e alle curiosità delle Chiese di Roma. Roma: Newton & Compton. sid. 121. ISBN 88-8289-419-3 
  • Walsh, Michael (2015) (på engelska). Every Pilgrim's Guide to Rome. Norwich: Canterbury Press. ISBN 978-1-84825-618-7 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]