Savolax infanteriregemente

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kungliga Savolax infanteriregemente
Datum 1626 - 1809
Land  Sverige
Försvarsgren Svenska armén
Typ Infanteri
Storlek Regemente
Övningsplats S:t Michels malm i Savolax
Kända slag och krig Stora nordiska kriget

Gustav III:s ryska krig

Finska kriget

Befälhavare
Framstående befälhavare Göran Magnus Sprengtporten
Georg Henrik Jägerhorn
Johan Adam Cronstedt

Savolax (och Nyslott läns) infanteriregemente var ett finskt regemente som uppsattes redan när ordnade finska trupper först började organiseras. Regementet blev indelt 1696

Enligt indelningsverket utgjorde det ett regemente med 1 037 man i åtta kompanier roterat (uttaget) i landskapet Savolax i östra Finland. Efter freden i Åbo 1743 efter Hattarnas ryska krig minskades dess styrka till 954 man. Dess mötesplats var S:t Michels malm. 1626 benämns förbandet Savolax (och Nyslott läns) regemente med G Horn som regementschef. 1700 låg regementet i garnison i Riga. Vid Neumündes fall 1700 hamnade regementet i fångenskap. Regementet återuppsattes samma år. 1775 benämns regementet Savolax lätta infanteriregemente som var fördelat på Kymmenegårds och Kuopio län. Regementet utgjorde stommen och ingick i Savolaxbrigaden och deltog bland annat i Finska kriget 1808-1809. Regementet blev avtackad av G C von Döbeln i Umeå 1809. De soldater som inte återvände till Finland ingick i Göta artilleriregemente.

Kompanier[redigera | redigera wikitext]

  1. Livkompaniet
  2. Överstelöjtnantens kompani
  3. Majorens kompani
  4. Kuopio kompani
  5. Pumala kompani
  6. Jokkas kompani
  7. Piexämäki kompani
  8. Idensalmi kompani

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

Nedan anges regementscheferna mellan 1625 och 1809. Chefsbostället var Brahelinna kungsgård i Kristina. Regementschefen var även chef för Savolaxbrigaden under de perioder brigaden var organiserad åren 1775-1810, förutom åren 1808-1809 då chefen för Savolax fotjägarregemente, Johan August Sandels var brigadchef.

  • 1625-1630: Gustaf Horn
  • 1630-1634: Claes Hastfehr
  • 1634-1636: Paul Wulff
  • 1636-1647: Alexander Gordon
  • 1647-1662: B. von Gerdten
  • 1662-1665: And. Zöge v. Manteufel
  • 1667-1675: Wentzel Piile y. Pilkou
  • 1675-1685: Rembert von Funcken
  • 1685-1703: Joachim von Cronman
  • 1703-1711: Gustav Ernst d'Albedyhl
  • 1711-1724: Johan Stiernschantz
  • 1724-1735: Magnus Stiernstråhle
  • 1735-1741: Gabriel Johan Lagerhjelm
  • 1741-1746: Otto Reinhold Ladau
  • 1746-1760: Georg Didrik von Essen
  • 1760-1760: C Axel Hugo Hamilton
  • 1760-1763: Mauritz Posse
  • 1763-1765: Per Scheffer
  • 1765-1765: Berndt Wilhelm von Liewen
  • 1765-1770: Erik Armfelt
  • 1770-1772: Carl Johan Schmiedefelt
  • 1772-1773: Baltzar Achates von Platen
  • 1773-1775: Didrik Blomcreutz
  • 1775-1781: Göran Magnus Sprengtporten
  • 1781-1790: Berndt Johan Hastfer
  • 1790-1800: Adolf Aminoff
  • 1800-1803: Georg Henrik Jägerhorn
  • 1803-1806: Claes Erik von Sticht
  • 1806-1809: Johan Adam Cronstedt

Källor[redigera | redigera wikitext]