Scalateatern

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Scalateatern, huvudentrén.
Scalateatern, biljettkassan.

Scalateatern (kort Scala) är en teaterlokalWallingatan 32-34 nära Norra Bantorget i centrala Stockholm, invigd 1915 som biograf, då under namnet Pallas-Teatern.

Lokalen var ursprungligen en biograf med samma namn, vilken öppnats 1915[1] i det nyuppförda huset som ritats av Sam Kjellberg. Under åren 1934-1940 användes lokalen som biograf under namnet Carlton.

Sandrews övertog lokalen 1941 och gav den namnet Scalateatern. Under 1950-talet svarade Nils Perne och Sven Paddock för revyer på Scalateatern. På 1960-talet spelades musikaler på teatern; bland andra Stoppa världen, jag vill stiga av med Jan Malmsjö. Sandrews drev Scalateatern fram till 1974 då Fria Proteatern tog över.

Sedan 1995 används teatern i huvudsak för olika gästspel, däribland shower med Peter Carlsson & Blå Grodorna.

Uppsättningar (urval)[redigera | redigera wikitext]

Sandrews regim 1941-1974[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Regi Noter
1949 Vi skrattar igen, revy
Nils Perne, Lars Perne och Sven Paddock Leif Amble-Næss Premiär 30 september 1949
Scenografi Georg Magnusson, Kostym Mago[2]
1959 Irma la Douce
Alexandre Breffort och Marguerite Monnot
Översättning Gösta Rybrant
Åke Falck Premiär 29 oktober 1959
Lena Granhagen, Sven Lindberg, Olof Thunberg, Toivo Pawlo, Nils Hallberg, Sten Lonnert, Karl Sjunnesson, Christian Bratt, François Scott
Koreografi: Willy Sandberg[3]
1961 Alltsedan Adam och Eva
Lige siden Adam og Eva
Poul Sørensen och Erik Fiehn Egon Larsson Premiär 7 september 1961
Max Hansen, Annalisa Ericson, Jan Malmsjö, Lena Granhagen
Kostym: Mago[4]
1966 Tre trappor utan hiss med en delvis skymd utsikt över Golden Gatebron
The Owl and the Pussycat
Bill Manhoff
Översättning Torsten Ehrenmark
Mimi Pollak Premiär 28 september 1966
Birgitta Andersson, Allan Edwall[5]
Scenografi: Bengt Serenander, Kostym: Gertie Lindgren[6]
1968 Hår
Hair
James Rado, Gerome Ragni och Galt MacDermot
Översättning: Pierre Fränckel
Pierre Fränckel Premiär 20 september 1968
Andrea Andersson, Elisabeth Assarson, Charlie Elvegård, Susi Heine, Cia Löwgren, Ulf Brunnberg, Bill Öhrström, Pyret Moberg, Anna-Bella Munter, Anne Nord, Bruno Wintzell
Koreografi: Julie Arenal[7]
1969 Pojken i sängen
Vilgot Sjöman Vilgot Sjöman Premiär 19 september 1969
Jan Malmsjö, Marie Göranzon, Emy Storm, Helena Reuterblad, Åke Hammarström, Ove Tjernberg
Scenografi Leif Zetterling[8]
1970 Arsenik och gamla spetsar
Arsenic and old lace
Joseph Kesselring
Översättning Lars-Levi Læstadius
Hasse Ekman Premiär 13 februari 1970
Gunn Wållgren, Birgitta Andersson, Lars Amble, Marie Göranzon, Börje Nyberg, Fredrik Ohlsson, Jan Nygren, Sten Ardenstam, Sture Hovstadius, Åke Hammarström, Stig Johanson, Gustaf Hiort af Ornäs, Åke Wästersjö, Rudmar Nilsson
Scenografi: Yngve Gamlin, Kostym: Per Lekang[9]
1971 Vad är det för fel på 1933 års modell?, revy
Carl Zetterström Lars Amble Premiär 3 september 1971
Birgitta Andersson, Grynet Molvig, Sif Ruud, Stig Grybe, Olof Lundström
Koreografi: Herman Howell, Kostym: Gertie Lindgren[10]
1974 Paviljongen, revy
Carl Zetterström Hans Bergström Premiär 19 januari 1974
Birgitta Andersson, Kerstin Widgren, Lars Amble, Nils Eklund, Olof Lundström, Svante Thuresson
Koreografi: John Ivar Deckner, Scenografi: Ingvar Danielsson[11]
1985 Fantomen
Urban Wrethagen och Peter Emanuel Falck Karin Falck Premiär 22 september 1985
Urban Wrethagen, Veronica Björnstrand, Olle Persson, Catharina Alinder, Kjell Bergqvist, Johannes Brost, Peter Dalle, Per Sandborgh, Lars Fager
Koreografi Herman Howell, Scenografi Elisabeth Åström[12]

Dorsin-Lindgren-Nyqvists regim 2014-[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Regi Noter
2015 Grotesco på Scala – En näradödenrevy
Henrik Dorsin Anna Vnuk

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ LISTA ÖVER SVENSKA TEATERLOKALER
  2. ^ Mago (1988). Klä av, klä på... Tecknat och antecknat. Stockholm: Författarförlaget. Libris 7596353. ISBN 9170545723 
  3. ^ Irma la Douce”. Dagens Nyheter: s. 14. 30 oktober 1959. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1959-10-30/295/14. Läst 22 augusti 2015. 
  4. ^ Folke Hähnel (8 september 1961). ”Paradisiskt på Scala”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-09-08/243/14. Läst 22 augusti 2015. 
  5. ^ Bengt Jahnsson (29 september 1966). ”Birgitta Andersson för hela slanten”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1966-09-29/264/20. Läst 22 januari 2016. 
  6. ^ Amerikansk komedi på Scala”. Dagens Nyheter: s. 13. 17 september 1966. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1966-09-17/252/13. Läst 22 januari 2016. 
  7. ^ Bengt Jahnsson (21 september 1968). ”'Hår' på Scala: Bedövande vitalitet”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1968-09-21/257/12. Läst 31 augusti 2015. 
  8. ^ Bengt Jahnsson (20 september 1969). ”'Pojken i sängen' på Scala: Förnyad Malmsjö i vag Sjömanpjäs”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1969-09-20/255/14. Läst 22 augusti 2015. 
  9. ^ Barbro Hähnel (14 februari 1970). ”'Arsenik och gamla spetsar': Söta giftblanderskor och borttappade poänger”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1970-02-14/43/15. Läst 22 november 2016. 
  10. ^ Leif Zern (4 september 1971). ”Carl Zetterströms revy: Befriande och löftesrikt”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1971-09-04/239/11. Läst 22 januari 2016. 
  11. ^ Leif Zern (20 januari 1974). ”Carl Z i rävsaxen, men Birgitta är fin”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1974-01-20/19/16. Läst 23 januari 2016. 
  12. ^ Marcus Boldemann (24 februari 1985). ”Musikalen 'Fantomen' på Scala: Publikfriande stökig”. Dagens Nyheter: s. 21. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1985-02-24/54/21. Läst 30 augusti 2015. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]