M/S Scandinavian Star

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Scandinavian Star)
Hoppa till: navigering, sök
M/S Scandinavian Star
Scandinavian Star i Lysekil efter den katastrofala branden
Scandinavian Star i Lysekil efter den katastrofala branden
Allmänt
Tidigare namn Regal Voyager (1994-2004)
Candi (1990-1994))Island Fiesta (1984), Stena Baltica (1984), M/S Massalia (1971-1984)
Senare namn Regal Voyager (1994-2004), Candi (1990-1994)
IMO-nummer 7048219[1]
Ägare International Shipping Partners, Nassau, Bahamas (1994-2004)
SeaEscape Ltd, Nassau, Bahamas (1990-1994)
Stena Cargo Line Ltd, Nassau, Bahamas (Stockholm, Sverige) (1983-1990)
Compagnie de Paqueboats, Marseille, Frankrike (1971-1983)[1]
Historik
Byggnadsvarv Dubigeon Normandie S.A. Prairie-au-Duc, Nantes, Frankrike[1]
Nybyggnadsnr. 124[1]
Sjösatt 19 januari 1971[1]
Levererad 5 juli 1971[1]
Öde Upphuggen 2004, Alang, Indien.[1]
Tekniska data
Längd ö.a. 142,14 m[1]
Bredd 22,20 m[1]
Djupgående 5,50 m[1]
Tonnage 10513 [1]
Nettodräktighet 5269[1] registerton
Dödvikt 2100[1]
Maskin Två 16-cyl, Pielstick dieslar[1]
11770 kW[1]
Fart 20,0 knop[1]
Passagerare 874, efter ett flertal ombyggnationer 385 [1]
Hytter 874, efter ett flertal ombyggnationer 385[1]
Fordon 250 [1]
Scandinavian Star i Lysekil, efter bogsering till hamn

M/S Scandinavian Star var ett fartyg byggt 1971 av Dubegion-Normandie med namnet M/S Massalia som eldhärjades den 7 april 1990 utanför Lysekil. 383 passagerare[2] och 99 besättningsmedlemmar[2] gick ombord inför avgången. De flesta av passagerarna var barnfamiljer och pensionärer som firade påsk. Antalet omkomna var 159 personer.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Fartyget sjösattes den 19 januari 1971, som M/S Massalia. 1984 döptes fartyget om till Scandinavian Star. I april 1990 köptes fartyget av Vognmandsruten och sattes i trafik för DA-NO Linjen mellan Oslo och Frederikshavn. Köpet var dock inte juridiskt färdigt utan fartyget ägdes formellt fortfarande av ett bahamiskt rederi.

Efter katastrofen renoverades och ombyggdes färjan i Italien. Bland annat så togs pooldäcket bort och ersattes med ett öppet bildäck. Hon trafikerade under sina senare år bland annat den karibiska övärlden under namnet M/S Regal Voyager.

Fartyget höggs upp i Alang i Indien i maj 2004.

Branden[redigera | redigera wikitext]

M/S Scandivavian Star hade satts in i trafik den 1 april 1999, och hade då kommit direkt från Karibien i dåligt skick. Besättningen var ny och hade då bara fått några dagars inträning på fartyget, och till exempel inte gjort någon brandövning.

Natten till den 7 april 1990 eldhärjades fartyget. En första brandhärd i en hög sängkläder och skräp upptäcktes klockan 01:55 utanför en hytt på däck fyra vilken släcktes av passagerare och rapporterades. Strax efter klockan 02:00 uppstod en andra brand utanför en hytt på däck tre, vilket ledde till ett våldsamt brandförlopp med spridning till däck fyra, varefter befälhavaren igångsatte det otillräckligt fungerande brandlarmet. Klockan 02:24 bedömdes branden vara utom kontroll, varför nödsignal skickades ut till Tjøme radio i Tjøme i Norge, med angivande av att passagerare och besättning var i färd med att gå i livbåtarna. Den norske kaptenen Hugo Larsen lämnade fartyget 03:38, varvid han på upprepade direkta frågor från befälhavaren på närliggande M/S Stena Saga helt felaktigt uppgav att ingen person fanns kvar att rädda på fartyget.[3]

Det fanns då 383 passagerare[2] och 99 besättningsmedlemmar[2] ombord. Av passagerarna var de flesta barnfamiljer och pensionärer som firade påsk. Av de 159 personer som omkom var 26 barn under 15 år. Bland de omkomna fanns tre svenskar. Alla utom två av de omkomna var passagerare.[4] Vid femtiden på eftermiddagen uppgav svensk polis att 75 personer hade omkommit, men när fartyget lade till vid kaj klarnade olycksbilden och katastrofens verkliga omfattning blev uppenbar, då räddningsmanskapet möttes av döda människor i fartygsvraket.

Utredningen 1990[redigera | redigera wikitext]

Det har aldrig med säkerhet fastslagits vem eller vilka som anlade bränderna. En 37-årig dansk långtradarchaufför, som tidigare dömts för pyromani, fanns ombord. Han omkom själv i lågorna vid den andra branden i ordning. Om han var skyldig, till någon eller flera av bränderna, som den norska polisen menade, vet ingen, men skeptiker som den svenske insatsledaren vid branden har pekat på att han hade 1,7 promille alkohol i blodet, att han dog tidigt av rökförgiftning och att han dött före den tredje branden och inte heller hade tillgång till de minst tre platser, på vilka bränder anlades.[5] Fartyget överförsäkrades kraftigt endast en vecka tidigare, och mycket tyder på att den eller de som anlade bränderna hade god kunskap om fartyget.[6]

Utredningen 2013[redigera | redigera wikitext]

7 april 2013, tjugotre år efter katastrofen, presenterade stiftelsen "Etterforskningen av Mordbrannen Scandinavian Star", inrättad av anhöriga till offren, en ny rapport om brandorsaken. Deras slutsats är att flera besättningsmedlemmar låg bakom bränderna på Scandinavian Star och att de medvetet saboterade räddningsarbetet ombord. Bakom rapporten står en grupp norska och svenska brandmän, brandingenjörer och skeppsexperter och deras slutsatser kan sammanfattas med att:[7]

  • Minst fyra separata bränder anlades ombord. Den utpekade danska pyromanen dog i brand nummer två.
  • Branden var ett försäkringsbedrägeri , som utfördes av minst tre besättningsmän ombord.
  • De skyldiga manipulerade ventilationssystem, branddörrar och sprinklersystem för att uppnå maximal brandspridning.

Ytterligare en aspekt är att en av besättningsmännen togs på bar gärning när han sparkade bort kilar under dörrarna som användes av brandmännen för att dra slangar från skott till skott. Brandmännen blev förhindrade att utföra sitt jobb. Enligt ett vittne ska även besättningsmannen ha krossat en glasvägg till ett diskotek, eventuellt för att han ville ge näring åt elden.[8]

Rapporten pekar således ut pengar som motivet, samt slår fast den tidigare utpekade dansken som oskyldig. Stiftelsen har även meddelat, att den planerar att polisanmäla åklagaren som lade ner utredningen.[9][uppföljning saknas]

Rättsligt efterspel[redigera | redigera wikitext]

Den 3 december 1992 dömdes skeppsredaren Henrik Johansen och rederidirektören Ole B. Hansen till fängelse i 40 dagar, och den norske befälhavaren Hugo Larsen till fängelse i 60 dager för brott mot reglerna om fartygets säkerhet av den danska specialdomstolen Sø- og Handelsretten. Den 22 november 1993 dömde Højesteret dessa tre till sex månaders fängelse. Johansen och Hansen dömdes också till näringsförbud för sjöfartsverksamhet. Ole B. Hansen flydde landet och undgick därigenom att avtjäna straffet.[3][10]

Minnesmärke[redigera | redigera wikitext]

Minnesmärke över branden på M/S Scandinavian Star

Den 7 april invigdes ett minnesmärke nära Akershus fästning i Oslo, utfört av Monumentet skulptören Jon Torgersen. Det avbildar en kvinna med sitt barn och har en platta med namnen på brandens dödsoffer.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s] ”M/S MASSALIA (1971)”. Fartygsfakta.se. http://www.faktaomfartyg.se/massalia_1971.htm. Läst 6 april 2013. 
  2. ^ [a b c d] http://www.socialstyrelsen.se/publikationer1993/1993-3-3
  3. ^ [a b] Patrik Thornéus: Olycka med många frågetecken – Vem bär skulden för branden på Scandinavian Star? i tidskiften Trossen 2011:3, sidorna 61–65.
  4. ^ Aktuellt 90, april, scandinavian star
  5. ^ Brandekspert: Forkert mand fik skylden for dødsbrand på Scandinavian Star i Politiken den 5 april 2013
  6. ^ Branden på M/S Scandinavian Star P3 Dokumentär, 8 maj 2009
  7. ^ Mener mannskap stiftet brannen på «Scandinavian Star», NRK, 2013-04-05
  8. ^ http://www.aftonbladet.se/incoming/article16552566.ab läst 2013-12-13
  9. ^ Ny rapport: Branden på Scandinavian Star anlades av besättningsmän, Aftonbladet, 2013-04-06
  10. ^ Lars Halskov (28 mars 2010, läst 22 augusti 2016). Branden der ikke vil slukkes. Politiken. http://politiken.dk/indland/ECE934837/branden-der-ikke-vil-slukkes/. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]