Schackregler

Från Wikipedia
Den här artikeln använder algebraisk schacknotation för att beskriva schackdragen.
Ett parti schack med tävlingsklocka i en allmän park i Kiev.

Schackregler, eller schacklagar, är regler för hur spelet schack spelas.[1]

Schack spelas på ett kvadratiskt bräde som består av 8x8 rutor som är omväxlande ljusa och mörka.[2] Det spelas mellan två deltagare,[3] där den ena spelar med vita pjäser, och den andra med svarta. Det är alltid vit som gör första draget,[4] sedan turas spelarna om att flytta varsin pjäs. Spelet går ut på att sätta motståndarens kung schackmatt. Det innebär att man hotar motståndarens kung samtidigt som denne inte kan undkomma hotet på något sätt. Den spelare som lyckas sätta sin motståndare schackmatt har vunnit. Ett spel från första draget fram tlll att någon vinner, eller det blir oavgjort, kallas ett parti.

Utrustning[redigera | redigera wikitext]

De olika pjäserna i schack. Från vänster: bonde, torn, springare, löpare, dam och kung.

Schackpjäser och ett schackbräde behövs för att kunna spela ett parti schack. Schackbrädet ska vara indelat i 64 alternerande ljusa och mörka fält. Vardera spelare börjar med 16 pjäser som är vita respektive svarta.[5] Särskilt i tävlingar används även en tävlingsklocka för att begränsa betänketiden, samt partiprotokoll åt vardera spelare för att kunna studera och utvärdera partiet senare.

Utgångsställning[redigera | redigera wikitext]

abcdefgh
8
a8 svart torn
b8 svart springare
c8 svart löpare
d8 svart drottning
e8 svart kung
f8 svart löpare
g8 svart springare
h8 svart torn
a7 svart bonde
b7 svart bonde
c7 svart bonde
d7 svart bonde
e7 svart bonde
f7 svart bonde
g7 svart bonde
h7 svart bonde
a2 vit bonde
b2 vit bonde
c2 vit bonde
d2 vit bonde
e2 vit bonde
f2 vit bonde
g2 vit bonde
h2 vit bonde
a1 vit torn
b1 vit springare
c1 vit löpare
d1 vit drottning
e1 vit kung
f1 vit löpare
g1 vit springare
h1 vit torn
8
77
66
55
44
33
22
11
abcdefgh
Utgångsställningen i schack.

Båda spelarna har från början en uppsättning pjäser bestående av följande:[6]

Pjäs Kung Dam Torn Löpare Springare Bonde
Antal 1 1 2 2 2 8
Symboler





Pjäserna placeras enligt diagrammet Utgångsställningen i schack. En tumregel när man ska sätta upp pjäserna är att den vita damen ska stå på ett ljust fält på d-linjen. Observera att damerna står på samma linje och kungarna på samma så att brädet får en damflygel och en kungsflygel.[7]

Identifiera fält[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Schacknotation
Diagrammet visar hur fälten namnges enligt algebraisk notation.

Varje fält på ett schackbräde betecknas med en unik kod bestående av en liten bokstav och en siffra. Linjerna namnges med bokstäverna a till h från brädets damflygel. Raderna numreras från 1 till 8, från vits sida av brädet. Den vita kungen börjar till exempel på fält e1. Den svarta springaren på fält b8 kan flyttas till a6 eller c6. Brädet ska vara vänt så att vardera spelare har ett ljust fält längst ner till höger (h1 respektive a8).

Pjäsernas rörelse[redigera | redigera wikitext]

En pjäs, med undantag för springaren, kan bara röra sig över fält som det inte står en annan pjäs på. Man kan inte heller ställa en pjäs på ett fält där det redan står en av samma färg. Däremot kan man ställa pjäsen på ett fält där det står en pjäs av motsatt färg. Det innebär att man slår den pjäsen och den tas av brädet. Varje pjäs följer ett särskilt rörelsemönster. För bönder gäller särskilda regler vid slag.

Bonde[redigera | redigera wikitext]

abcdefgh
8
d8 vit cirkel
e8 svart kryss
f8 vit cirkel
e7 vit bonde
a5 vit cirkel
b5 svart kryss
c5 vit cirkel
b4 vit bonde
f4 svart kryss
e3 vit cirkel
f3 svart kryss
g3 vit cirkel
f2 vit bonde
8
77
66
55
44
33
22
11
abcdefgh
Bondens möjliga förflyttningar.
Huvudartikel: Bonde (schack)

Bonden flyttas vid första draget ett eller två fält framåt och därefter ett fält i taget. Bonden kan inte slå motståndarens pjäser med dessa framåtriktade förflyttningar. Däremot kan bonden slå pjäser som står diagonalt framför den, varvid den hamnar på detta fält. Se även specialdragen en passant och promovering.

Springare[redigera | redigera wikitext]

abcdefgh
8
c6 svart kryss
e6 svart kryss
b5 svart kryss
f5 svart kryss
d4 svart springare
b3 svart kryss
f3 svart kryss
c2 svart kryss
e2 svart kryss
8
77
66
55
44
33
22
11
abcdefgh
Springarens möjliga förflyttningar.
Huvudartikel: Springare

Springaren flyttas två fält framåt och ett fält åt sidan, som en L-form, i alla riktningar. Springaren är den enda pjäsen som kan hoppa över andra pjäser. När en springare schackar motståndarens kung kan denne därför inte ställa någon pjäs mellan springaren och sin kung. Antingen måste springaren slås eller så måste kungen flyttas.

Springaren är också, tack vare sitt unika rörelsemönster, den enda pjäsen i spelet som kan hota motståndarens dam utan att själv kunna bli slagen av denna i nästa drag. Detta gör att springaren är den pjäs som lyckas bäst med gaffeldrag, som exempelvis både hotar motståndarens dam och kung. Då måste motståndaren flytta sin kung och lämna damen på samma fält, som springaren sedan kan slå i nästa drag.

Löpare[redigera | redigera wikitext]

abcdefgh
8
a8 svart kryss
g8 svart kryss
b7 svart kryss
f7 svart kryss
c6 svart kryss
e6 svart kryss
d5 vit löpare
c4 svart kryss
e4 svart kryss
b3 svart kryss
f3 svart kryss
a2 svart kryss
g2 svart kryss
h1 svart kryss
8
77
66
55
44
33
22
11
abcdefgh
Löparens möjliga förflyttningar.
Huvudartikel: Löpare (schack)

Löparen flyttas diagonalt. Vardera spelare har vid början av partiet en vitfältslöpare som endast kan röra sig på ljusa fält och en svartfältslöpare som endast kan röra sig på mörka fält. Löparna och springarna kallas tillsammans för de lätta pjäserna.

Torn[redigera | redigera wikitext]

abcdefgh
8
d8 svart kryss
d7 svart kryss
d6 svart kryss
a5 svart kryss
b5 svart kryss
c5 svart kryss
d5 svart torn
e5 svart kryss
f5 svart kryss
g5 svart kryss
h5 svart kryss
d4 svart kryss
d3 svart kryss
d2 svart kryss
d1 svart kryss
8
77
66
55
44
33
22
11
abcdefgh
Tornets möjliga förflyttningar.
Huvudartikel: Torn (schack)

Tornet flyttas i raka led lodrätt eller vågrätt. Tornen och damen kallas tillsammans för de tunga pjäserna. Se även specialdraget rockad.

Dam[redigera | redigera wikitext]

abcdefgh
8
d8 svart kryss
h8 svart kryss
a7 svart kryss
d7 svart kryss
g7 svart kryss
b6 svart kryss
d6 svart kryss
f6 svart kryss
c5 svart kryss
d5 svart kryss
e5 svart kryss
a4 svart kryss
b4 svart kryss
c4 svart kryss
d4 svart drottning
e4 svart kryss
f4 svart kryss
g4 svart kryss
h4 svart kryss
c3 svart kryss
d3 svart kryss
e3 svart kryss
b2 svart kryss
d2 svart kryss
f2 svart kryss
a1 svart kryss
d1 svart kryss
g1 svart kryss
8
77
66
55
44
33
22
11
abcdefgh
Damens möjliga förflyttningar.
Huvudartikel: Dam (schack)

Damen flyttas i både diagonal, lodrät och vågrät riktning. De många förflyttningsmöjligheterna gör att många anser damen vara den värdefullaste pjäsen.

Kung[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Kung (schack)
abcdefgh
8
e6 svart kryss
f6 svart kryss
g6 svart kryss
e5 svart kryss
f5 vit kung
g5 svart kryss
e4 svart kryss
f4 svart kryss
g4 svart kryss
8
77
66
55
44
33
22
11
abcdefgh
Kungens möjliga förflyttningar.

Kungen flyttas ett fält i taget i alla riktningar. Specialdraget rockad är ett undantag.

När en spelare hotar att slå kungen i nästa drag står kungen i schack. När kungen står i schack måste spelaren göra ett drag som hindrar schacken, antingen genom att flytta kungen, slå den hotande pjäsen, eller ställa en annan pjäs emellan. I snabbpartier kan dock andra regler gälla. Då kan det exempelvis vara tillåtet att påvisa att motståndarens kung står i slag, och därmed förlorar denne partiet.

Det är vanligt när man schackar motståndaren att man även utropar schack, men detta förekommer sällan i tävlingspartier.

Vinst[redigera | redigera wikitext]

Vits kung är schackmatt.

En spelare kan vinna ett parti på tre sätt: schackmatt, uppgivelse och flaggfall. I tävlingar kan ett parti även vinnas om motståndaren blir diskvalificerad på grund av till exempel feldrag.

Schackmatt[redigera | redigera wikitext]

En spelare vars kung står i schack och inte kan undkomma att bli slagen i nästa drag förlorar partiet, och motståndaren vinner. Segraren brukar då säga schackmatt för att kungöra sin vinst. Den segrande spelaren slår aldrig kungen utan partiet avslutas i och med att den förlorande spelaren inte kan göra något lagligt drag.

Uttrycket kommer från persiskan och betyder "kungen är död".

Uppgivelse[redigera | redigera wikitext]

En spelare kan även vinna genom att motståndaren när som helst under partiet ger upp frivilligt. Den som befinner sig i ett hopplöst underläge eller ser att schackmatt är oundvikligt under kommande drag kan därför erkänna sig besegrad och ge vinsten till sin motståndare.

Flaggfall[redigera | redigera wikitext]

En spelare vinner även partiet om motståndarens tid går ut. För att vinna på tid krävs innehav av mattsättande pjäser, annars förklaras partiet remi. Att tiden går ut kallas för flaggfall. Se tävlingsklocka.

Remi[redigera | redigera wikitext]

Remi är när ett parti slutar oavgjort. Det finns flera situationer som resulterar i att partiet slutar remi.

Ställningsupprepning[redigera | redigera wikitext]

abcdefgh
8
a7 vit bonde
f7 svart bonde
g7 svart kung
h7 svart bonde
f6 svart bonde
a2 vit drottning
f2 vit bonde
h2 vit bonde
d1 svart drottning
g1 vit kung
8
77
66
55
44
33
22
11
abcdefgh
Vit står klart överlägset. Svart kan dock rädda partiet genom evig schack. Schackarna Dg4+ och Dd1+ är omöjliga att parera för vit.

Den spelare som har draget kan kräva remi om exakt samma ställning upprepas tre gånger under samma parti (det ska även vara samma spelare vid draget varje gång ställningen upprepas). Vanligtvis sker detta när en spelare kan utföra evig schackning.[8] Om samma ställning har upprepats fem gånger kan en domare förklara partiet remi utan att någon av spelarna kräver det.

50-dragsregeln[redigera | redigera wikitext]

50-dragsregeln innebär att den spelare som har draget kan kräva remi om det gått femtio heldrag utan att en bonde flyttats eller pjäs slagits. Detta beror på att det är mycket osannolikt att framsteg görs i en sådan situation. Se promovering.

Regeln tillämpas vanligtvis sent i slutspelet. 1996 spelade stormästarna Peter Leko och Larry Christiansen ett parti som förklarades remi genom denna regel.[9]

Om det har gått 75 drag utan framsteg kan en domare förklara partiet remi utan att någon av spelarna kräver det.

Inga mattsättande pjäser[redigera | redigera wikitext]

abcdefgh
8
a8 vit kung
a7 vit springare
b7 svart löpare
c7 svart kung
8
77
66
55
44
33
22
11
abcdefgh
Schackmatt utan mattsättande material.

En spelare behöver mattsättande pjäser för att sätta motståndarens kung schackmatt. Om ingen spelare har mattsättande pjäser är partiet remi.[10]

Mattsättande pjäser är en relativ term som beror på den aktuella positionen. Brist på mattsättande pjäser innebär att det inte finns en laglig dragsekvens som leder till schackmatt. I de flesta positioner är termen entydig, särskilt när någon av spelarna har en ensam kung. Vanligen behövs en dam; ett torn; två löpare; en löpare och en springare; eller en bonde (som kan promoveras) för att göra schackmatt.

abcdefgh
8
c4 vit springare
g3 svart bonde
a2 svart kung
c2 vit kung
g2 vit springare
8
77
66
55
44
33
22
11
abcdefgh
Vit kan sätta svarts kung schackmatt inom 17 drag. Observera att svarts bonde är blockerad.[11]


Schackmatt kan emellertid uppstå utan dessa pjäser om en av spelarna gör misstag (se diagram). Slutspel med två springare tillhör de tveksammare fallen där den aktuella uppsättningen av pjäser avgör huruvida vinst är möjlig inom femtio drag.

Patt[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Patt
abcdefgh
8
a8 svart kung
c7 vit kung
b6 vit drottning
8
77
66
55
44
33
22
11
abcdefgh
Svart är vid draget. En pattsituation har uppstått, eftersom svart inte kan spela ett tillåtet drag.

Patt är en situation där en spelare befinner sig i ett läge där han/hon inte kan göra ett tillåtet drag men inte står i schack. Partiet slutar då remi.

Pattsituationer förekommer ofta i slutspelet där den ena spelaren endast har kvar sin kung på brädet.

Överenskommelse[redigera | redigera wikitext]

abcdefgh
8
f8 vit löpare
b7 svart löpare
b5 svart bonde
e5 svart kung
b4 vit bonde
e4 svart bonde
e3 vit kung
8
77
66
55
44
33
22
11
abcdefgh
J. Löwenthal–A. Ehrmann[12]
London 1851
Ställning efter 56.Lf8
Vid denna ställning kom spelarna överens om remi; ingen av dem ansåg att det var värt att spela vidare i denna likställda situation.

Ett parti kan sluta remi om båda spelarna kommer överens om det. I internationella turneringar kan remi erbjudas genom att visa ett divisions- eller korstecken med händerna.

Man kan bara erbjuda remi medan motståndaren har draget. Erbjuder ena spelaren remi och den andra accepterar anbudet blir partiet remi. Om remianbudet avböjs fortsätter partiet som vanligt. Det är vanligt att spelare kommer överens om remi när en ställning är så pass jämn att det är osannolikt att någon kommer att vinna. Det är tillåtet att erbjuda remi flera gånger under partiets gång, men missbruk av detta är inte tillåtet om det uppfattas som störande. Se etikett och ordning.

Enligt världsschackförbundet FIDE:s turneringsregler för schack måste båda spelarna anteckna varje remierbjudande på sitt partiprotokoll.[13]

Specialdrag[redigera | redigera wikitext]

Schack har tre specialdrag:

Rockad[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Rockad
abcdefgh
8
a8 svart torn
c8 svart cirkel
e8 svart kung
g8 svart cirkel
h8 svart torn
a1 vit torn
c1 vit cirkel
e1 vit kung
g1 vit cirkel
h1 vit torn
8
77
66
55
44
33
22
11
abcdefgh
Kungarnas och tornens utgångsposition; kungarna kan flyttas till de angivna rutorna.
abcdefgh
8
c8 svart kung
d8 svart torn
h8 svart torn
a1 vit torn
f1 vit torn
g1 vit kung
8
77
66
55
44
33
22
11
abcdefgh
Vit gör kort rockad (0-0) och svart gör lång rockad (0-0-0).

Rockad är ett drag som innebär att kungen flyttas två steg i den riktning där det rockerande tornet befinner sig innan draget utförs (till c om damtornet används respektive till g om kungstornet används). Tornet flyttas till det fält bredvid kungen som ligger närmast mitten (från a till d för damtornet samt från h till f för kungstornet). Det finns dock några förutsättningar för att en spelare ska kunna göra rockad:

  1. Varken kungen eller det rockerande tornet har flyttats tidigare under partiet
  2. Ingen pjäs befinner sig mellan kungen och det rockerande tornet
  3. Kungen flyttas inte över eller till ett hotat fält
  4. Kungen står inte i schack när draget ska utföras.


Rockad på kungsflygeln kallas kort rockad då kungstornet ligger ett fält närmare kungen än damtornet. Rockad på damflygeln kallas lång rockad.

Observera att man måste börja med att flytta kungen för att få genomföra rockad. Detta är för att utan tvekan visa att man har för avsikt att göra rockad och inte enbart flytta på tornet. Om spelaren av misstag vidrör tornet först får inte rockad genomföras med det tornet.

En passant[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: En passant
En passant (betecknas med e.p. i schacknotation).

När en bonde flyttas två steg framåt kan motståndaren i nästa drag slå den "i förbigående" som om den endast flyttades ett steg framåt. Denna möjlighet finns dock endast under ett drag och kan endast genomföras av en annan bonde. Detta drag kallas att man slår bonden en passant.

Promovering[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Promovering (schack)
abcdefgh
8
f3 vit kung
e2 svart bonde
h2 vit torn
f1 svart kung
8
77
66
55
44
33
22
11
abcdefgh
Svart är vid draget; svart kan promovera sin bonde genom att avancera den ett steg till rad 1.

När en bonde har flyttat sig till sista raden på motståndarens sida får spelaren välja om den ska förvandlas till en dam, ett torn, en springare eller en löpare. Man kan inte välja att förbli en bonde. Denna förvandling kallas för promovering.

Specialregler vid tävlingar[redigera | redigera wikitext]

I tävlingar brukar särskilda regler föreskrivas för att minska risken för fusk eller oenighet. Flera av dessa regler tillämpas även i nöjespartier, till exempel regeln släppt är släppt, men de bestäms då snarare genom överenskommelse och samförstånd och det kan variera från person till person vilka regler man anser är tillämpliga. Tävlingsklocka kan ofta användas utanför tävlingar under till exempel snabbpartier som blixt- eller bulletschack, särskilt i klubbsammanhang eller onlinepartier.

Rörd är förd[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Rörd är förd
abcdefgh
8
a8 svart torn
b8 svart springare
c8 svart löpare
d8 svart drottning
e8 svart kung
f8 svart löpare
g8 svart springare
h8 svart torn
a7 svart bonde
b7 svart bonde
c7 svart bonde
d7 svart bonde
f7 svart bonde
g7 svart bonde
h7 svart bonde
e5 svart bonde
h5 vit drottning
e4 vit bonde
a2 vit bonde
b2 vit bonde
c2 vit bonde
d2 vit bonde
f2 vit bonde
g2 vit bonde
h2 vit bonde
a1 vit torn
b1 vit springare
c1 vit löpare
e1 vit kung
f1 vit löpare
g1 vit springare
h1 vit torn
8
77
66
55
44
33
22
11
abcdefgh
Diagrammet visar utgångsställningen i Nybörjarens öppning, varvid svart är vid draget. Utan att tänka sig för vidrörde svart sin kung, och blev därmed tvungen att spela 2...Ke7. Svart erkände sig omedelbart besegrad då 3.Dxe5# följer.

Rörd är förd är en regel som innebär att om en spelare under sin tur vidrör en pjäs så måste han/hon flytta den. Detta gäller dock endast om pjäsen kan utföra ett giltigt drag, annars har spelaren gjort ett feldrag och får flytta en annan pjäs.

Om en spelare vill rätta till pjäsernas placering på brädet måste han/hon förmedla sina avsikter först för att undvika missförstånd. I internationella sammanhang kan den franska frasen j'adoube användas som betyder jag justerar.

Taget är slaget[redigera | redigera wikitext]

Taget är slaget är en regel som är lik rörd är förd. Skillnaden är att rörd är förd även gäller för förflyttningar, medan denna regel endast gäller för slag.

Om en spelare vidrör en av motståndarens pjäser under sin tur måste denne utföra ett slag på den pjäsen om det är möjligt, annars får spelaren utföra ett annat drag.

Släppt är släppt[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Släppt är släppt

Släppt är släppt är en regel som är jämförbar med lagt kort ligger inom vissa kortspel. Regeln innebär att spelaren inte kan ångra sitt drag när pjäsen har släppts ur hand, men så länge spelaren inte har släppt pjäsen kan han/hon välja att flytta pjäsen till ett annat fält än det först tilltänkta.

Undantag för denna regel sker om spelaren utför ett feldrag. I sådana fall måste spelaren utföra ett annat drag.

Feldrag[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Feldrag

Ett feldrag är ett spelat drag som är otillåtet enligt spelets regler. Feldraget fastställs efter att spelaren har släppt pjäsen och tryckt på tävlingsklockan men innan motståndaren har påbörjat sitt drag.

Enligt FIDE:s regler, om en spelare utför ett regelstridigt drag, får motståndaren 2 minuter extra på klockan (1 minut i snabb- och blixtschack). Efter andra feldraget förlorar spelaren partiet förutsatt att motståndaren har mattsättande pjäser, annars slutar partiet remi.[14]

Det är motståndarens eller eventuell domares ansvar att påpeka feldrag, och motståndaren måste göra detta innan han/hon rör sina egna pjäser, annars fortsätter partiet utan påföljder. Åskådare är förbjudna att påpeka feldrag medan partiet pågår. De kan i efterhand påpeka det ogiltiga draget, men det påverkar inte partiets utfall.

Typer av feldrag[redigera | redigera wikitext]

  • Drag som utförs med två händer. Se Slå med samma hand.
  • Drag som lämnar eller sätter spelarens egen kung i schack
  • Förflyttning av en pjäs till ett fält som den inte kan gå till
  • Förflyttning eller vidröring av en pjäs efter att en pjäs redan har flyttats under samma drag
  • Vidröring av en pjäs som inte kan utföra ett giltigt drag
  • Vidröring av en motståndarpjäs som spelaren inte kan slå
  • Rockad när kungen står i schack
  • Rockad där tornet flyttas före kungen
  • Rockad där kungen passerar ett hotat fält
  • Rockad när kungen eller tornet har flyttats tidigare

Illegal uppställning[redigera | redigera wikitext]

Om det under partier gång upptäcks att startpositionen var felaktig startas spelet om igen om det upptäcks inom de tre första dragen. Annars fortsätter partiet trots att startuppställningen var fel. Om det upptäcks att schackbrädet är orienterat åt fel håll fortsätter partiet efter att brädet vänts åt rätt håll. Om det upptäcks att spelarna har fel färger fortsätter partiet utan att spelarna byter färg.[15] Lokala regler kan förekomma.

Tävlingsklocka[redigera | redigera wikitext]

Analog tävlingsklocka med röda "flaggor" vid tolv.

Sedan senare halvan av 1800-talet har man under tävlingar använt tävlingsklocka (schackklocka) för att begränsa spelarnas betänketid. Detta var på grund av att tävlingarna hade en tendens att dra ut orimligt på tiden. I början användes timglas, men snart kom mekaniska klockor att tillverkas som bestod av två sammansatta urtavlor med en knapp ovanför varje. När ena spelaren var klar med sitt drag slog han/hon på knappen på sin sida för att stoppa sin egen klocka och starta den andres. När minutvisaren nådde tolv var tiden ute. Man satte i senare modeller en flagga precis före tolvstrecket som föll för att mer exakt visa när tiden var ute. I slutet på 1900-talet började digitala schackklockor användas då dessa var mer exakta och tillät mer avancerade tidsregler såsom tillägg och fördröjning.

Betänketid[redigera | redigera wikitext]

Ett långparti brukar i vanliga fall definieras som ett parti där vardera spelare får mer än 60 minuters betänketid, men de exakta tidsreglerna varierar. I FIDE:s världsmästerskap tilldelas spelarna i långpartier 120 minuter var de första 40 dragen, varefter 60 minuter läggs till. Efter drag 60 läggs 15 minuter till, samt ett tillägg på 30 sekunder per drag från och med drag 61.[16] I snabbschack får vardera spelare mellan 10 och 60 minuter med ett tillägg på mellan 10 och 60 sekunder per drag.[17] I blixtschack får vardera spelare max 10 minuter med ett tillägg på max 10 sekunder per drag. Ännu kortare partier kan förekomma, då kallat bullet där spelarna får mindre än 3 minuter var, men i tävlingar spelas dessa oftast online. I hyperbullet och ultrabullet får vardera spelare 30 respektive 15 sekunder.

Slå med samma hand[redigera | redigera wikitext]

I tävlingar måste varje drag utföras med endast en hand. Regeln innebär då även att spelaren måste slå om klockan med samma hand som han/hon flyttade sin pjäs med. Enligt tradition brukar den som spelar med de svarta pjäserna få välja vilken sida av brädet klockan ska vara på.

Partiprotokoll[redigera | redigera wikitext]

Ett exempel på ett partiprotokoll.

I tävlingar under långpartier måste spelarna föra partiprotokoll där de skriver ner sina egna och sin motståndares drag. Detta gör man av flera skäl. Dels som bevisföring för att minska risken för fusk och oenighet, dels för att spelarna ska kunna studera partiet i efterhand och identifiera misstag och förbättringspotential. I större tävlingar finns det även ett historiskt värde i att protokollföra partier. Om en spelare har mindre än 5 minuter kvar på klockan är det vanligt att han/hon inte behöver anteckna sina drag. I blixtschack brukar också protokollföringen utebli. Alternativet kan då vara att domaren eller någon annan för protokoll.

Algebraisk notation[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Schacknotation

Den vanligaste sättet i dag att föra partiprotokoll är genom algebraisk notation, som även är den enda tillåtna typen av notation på större turneringar.

Förflyttning av en pjäs noteras genom att ange förkortningen på pjäsen som flyttas, därefter linjen och raden som den flyttas till. Pjäsen noteras med stor bokstav och linjen med liten bokstav. Om en bonde flyttas anges endast linjen och raden den flyttas till. Man behöver bara ange pjäsens ursprungliga position om det råder tvekan om vilken pjäs det är som flyttas. Slag noteras med ett x, schack noteras med ett + och schackmatt noteras med en #. Spelaren kan även anteckna om ett drag var bra eller dåligt med utropstecken respektive frågetecken.

Pjäs Kung Dam Torn Löpare Springare
Förkortning K D T L S
Symboler




Kort och lång rockad noteras med 0-0 respektive 0-0-0. En passant noteras med e.p.. Om en spelare erbjuder remi noteras det efter hans/hennes drag med (=). När partiet är över anger man 1–0 för vit vinst, 0–1 för svart vinst och ½–½ för remi.

Exempel[redigera | redigera wikitext]
Exempelparti (skolmatt)
Drag Vits drag Svarts drag Förklaring Kommentar
1 e4 e5 Vit bonde går till e4. Svart bonde går till e5. Observera att ingen förkortning används för bönder utan avsaknaden av en bokstav anger vilken sorts pjäs det är.
2 Lc4 Sc6 Vit löpare går till c4. Svart springare går till c6.
3 Dh5 Sf6?? Vit dam går till h5. Svart springare går till f6. Svarts drag är en blunder då det låter vit sätta honom/henne schackmatt i nästa drag, vilket är varför draget är markerat med två frågetecken.
4 Dxf7# Vit dam tar f7 och sätter svart kung schackmatt.

Samma parti kan skrivas ut utan mall på följande sätt:

1. e4 e5 2. Lc4 Sc6 3. Dh5 Sf6?? 4. Dxf7#

Andra exempel på enskilda drag
Situation Notation Förklaring Kommentar
Två bönder på samma rad kan ta samma fält cxd5 Bonde på linje c tar d5. Så här måste det noteras om det skulle stå en annan bonde på e4 som kan slå samma pjäs.
Två springare på samma linje kan flyttas till samma fält S5e4 Springare på rad 5 går till e4. Så här måste det noteras om det skulle stå en annan springare på g3 som kan gå till samma fält.
Promovering e8D Bonde går till e8 och promoveras till en dam.

Om en bonde har promoverats så det finns tre likadana pjäser på brädet finns det även situationer där en pjäs ursprungsposition måste noteras med både linje och rad, till exempel Sc5e4 (springare på c5 går till e4).

Etikett och ordning[redigera | redigera wikitext]

Det är god sed i ett tävlingsparti att spelarna skakar hand med varandra före och efter partiet.

Det är förbjudet för både spelare och åskådare att prata eller göra någonting för att störa eller irritera. Det är dock tillåtet att prata om saker som är nödvändiga för spelet, till exempel om man ställer en ordningsfråga, påpekar ett feldrag eller erbjuder remi, förutsatt att man inte missbrukar denna rättighet. Huruvida det är acceptabelt att äta under partiet är en omdiskuterad fråga men det är generellt accepterat att dricka till exempel kaffe eller vatten.

Böcker, datorer, anteckningar (förutom partiprotokoll) eller andra externa informationskällor är generellt förbjudna under ett parti. Under 2000-talet blev även frågan om mobiltelefoner aktuell då de kunde utgöra ett störande moment, och med smarttelefonernas uppkomst blev även möjligheten att fuska större. På grund av detta är det vanligt på mindre turneringar att man stänger av telefonen och lägger den synlig på bordet med skärmen neråt för att visa att man inte använder den. I större mästerskap brukar telefoner vara helt förbjudna.[18]

I stora turneringar såsom världsmästerskap kan klädkoden kavaj påbjudas.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Wikibooks, Regler, 13 mars 2010.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svenska Akademiens ordbok: Schackregel
  2. ^ FIDE:s Schackregler 1997 Arkiverad 28 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ Schackspelande datorer - Hur fungerar de? Arkiverad 7 november 2011 hämtat från the Wayback Machine., sida 4
  4. ^ Eade, James (2005). Chess for dummies. sid. 50. ISBN 0-7645-5003-9  (engelska)
  5. ^ FIDE:s schackregler gällande från den 1 juli 2009 Arkiverad 4 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine., Sveriges Schackförbund, sida 2, läst 2010-09-07
  6. ^ CHESS & GAMES INSTRUKTIONSMANUAL[död länk], sida 7
  7. ^ ”Svenska akademiens ordbok”. Svenska akademien. 3 mars 1937. https://svenska.se/saob/?sok=kungs-flygel&pz=6#U_K2219_96143. Läst 18 juli 2023. 
  8. ^ Sax vs Seirawan, Bryssel 1988, ChessGames.com
  9. ^ Leko vs Christiansen, Yerevan 1996, ChessGames.com
  10. ^ FIDE:s schackregler gällande från den 1 juli 2005 Arkiverad 27 september 2007 hämtat från the Wayback Machine., Sveriges Schackförbund, sida 2, läst 2010-03-24
  11. ^ Müller, Karsten; Lamprecht, Frank (2001). Fundamental Chess Endings. Gambit Publications. sid. 20. ISBN 1-901983-53-6 
  12. ^ Löwenthal vs Ehrmann, London 1851, ChessGames.com
  13. ^ FIDE:s schackregler gällande från den 1 juli 2009 Arkiverad 4 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine., Sveriges Schackförbund, sida 9, läst 2010-03-24
  14. ^ ”Nya schackregler att hålla koll på 2023”. Ingemar Falk, Sveriges schackförbund. 24 januari 2023. https://schack.se/nyhet/sverige/2023/01/nya-schackregler-att-halla-koll-pa-2023/. Läst 13 augusti 2023. 
  15. ^ Schiller, Eric (2003). Official Rules of Chess. Cardoza. ISBN 978-1-58042-092-1 
  16. ^ [https://handbook.fide.com/files/handbook/FWCM2023.pdf ”Regulations for the FIDE World Championship Match 2023”]. FIDE. 7 april 2023. https://handbook.fide.com/files/handbook/FWCM2023.pdf. Läst 19 juli 2023. 
  17. ^ ”FIDE Laws of Chess taking effect from 1 January 2023”. FIDE. 7 augusti 2022. https://handbook.fide.com/chapter/E012023. Läst 19 juli 2023. 
  18. ^ Schiller, Eric (2003). Official Rules of Chess. Läst 13 augusti 2023