Schengens informationssystem

Schengens informationssystem (SIS) är ett gemensamt datasystem för medlemsstaterna i Schengenområdet och som startades i och med att Schengensamarbetet tillkom. Syftet är att ha ett gemensamt informationssystem för gränskontroll, dels för att hindra utvisade eller avvisade tredjelandsmedborgare från att komma in i Schengenområdet, dels för att koordinera spanandet efter vissa föremål eller personer i syfte att bekämpa brott. I SIS lagras information om eftersökta personer och eftersökta föremål. Det är ett sätt att kompensera för att de inre gränserna inom Schengenområdet är öppna. Varje Schengenstat ansvarar för sina registreringar i SIS, och dessa registreringar lyder under medlemsstatens nationella lagstiftning.

Den 9 april 2013 togs en ny version av informationssystemet i drift kallat SIS II.^[1]^[2]

Hela Schengenområdet har full tillgång till SIS. Bulgarien, Rumänien och Storbritannien har tillgång till SIS vid straffrättsliga förfaranden. Bulgarien och Rumänien liksom Cypern och Kroatien kommer att få full tillgång till SIS när de ansluter sig till Schengenområdet.

Registrering

Efterlysning

Det finns fyra olika anledningar till att ett föremål eller en person förs in i Schengens informationssystem:

Efterspanade brottslingar
Försvunna personer
Hemlig övervakning
Efterlysta föremål

Registrering av personer

Artikel 94 i Schengenkonventionen bestämmer vad som får registreras om personer i Schengens informationssystem:^[3]

Efternamn, förnamn, andra förnamnets initialbokstav, och eventuella alias
Särskilda kännetecken
Födelsedatum och födelseort
Kön
Nationalitet
Om personen kan antas vara beväpnad
Om personen kan antas vara våldsbenägen
Orsak till registrering
Önskad åtgärd

Information som går utöver ovanstående anses olagligt enligt Schengenregelverket.

Efterlysta föremål

Systemet registrerar efterlysta föremål. Detta kan vara pass, identitetskort, skjutvapen, fordon och sedlar. Motivet är att dels spåra stulna föremål, eller sådana kopplade till grövre brott för utredningens skull, och dels hindra missbruk av stulna identitetshandlingar.

Åtkomst till registret

Registret är till för myndigheter, och är inte tillgängligt för företag och privatpersoner. Schengenstaterna har inrättat så kallade Sirenekontor för utbyte av tilläggsinformation eller kompletterande information om registreringar mellan staterna.^[4] Sirene står för Supplementary Information Request at the National Entry (begäran om kompletterande uppgifter vid det nationella gränsövergångsstället).

Utvecklandet av SIS II

En ny teknisk version av Schengens informationssystem utvecklades under Europeiska kommissionens ansvar. Systemet, som kallas för SIS II, togs i bruk den 9 april 2013.^[1]^[2] Vissa ville att systemet skulle bli mer av ett utredningssystem. Det nya systemet utvecklades bland annat på grund av det ursprungliga systemet var begränsat till 18 anslutna medlemsstater. Denna begränsning beror inte på tekniska begränsningar, då tester har vistat att systemet skulle klara av trafiken från 30 stater. Däremot är det en politisk fråga, då rådet beslutade att SIS 1+, som är en modifiering av det ursprungliga systemet för att klara av problemen vid millennieskiftet och anslutandet av de nordiska länderna, skulle vara begränsat till 18 anslutningar. Vissa av systemets tekniker har uppskattat att systemet skulle kunna utvecklas till att klara av de nya medlemsstaterna utan en total omarbetning. Om rådet hade beslutat att välja en enklare utveckling av SIS 1+ till SIS II, hade SIS II redan varit brukbart och de nya medlemsstaterna hade kunnat ansluta sig till systemet så fort de var redo. Kritikerna av SIS II har betonat flexibiliteten med det nuvarande systemet. De kritiserar också försenandet och den stora kostnaden för utvecklandet av det nya systemet, vilket kommissionen ansvarar för. Enligt de som förespråkar ett system innehållande fler uppgifter som har med den inre säkerheten att göra, är förbättringarna genom SIS II godtagbara.

På grund av förseningarna med utvecklandet av SIS II, erbjöd Portugals regering att modifiera sin version av SIS 1+ för de nya medlemsstaterna. Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern accepterade det portugisiska förslaget och använder det nya systemet till dess att SIS II är färdigt. Denna version av informationssystemet, kallat SISone4ALL, togs i bruk 2007 möjliggjorde för de nya medlemsstaterna att implementera Schengensamarbetet. Även Schweiz, som sedan den 12 december 2008 deltar i Schengensamarbetet, valde att ta i bruk SISone4ALL till dess att SIS II var utvecklat och i drift den 9 april 2013.

Se även

Informationssystemet för viseringar

Referenser

Noter

Externa länkar

EU-upplysningen: Schengen och fri rörlighet för personer

EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.

[EUT_L_87,_27.3.2013,_s._8-9-1] [a b] ”Rådets beslut av den 7 mars 2013 om fastställande av datum för tillämpningen av beslut 2007/533/RIF om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (2013/157/EU)”. EUT L 87, 27.3.2013, s. 8-9. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2013:087:0008:0009:SV:PDF.

[EUT_L_87,_27.3.2013,_s._10-11-2] [a b] ”Rådets beslut av den 7 mars 2013 om fastställande av datum för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1987/2006 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (2013/158/EU)”. EUT L 87, 27.3.2013, s. 10-11. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2013:087:0010:0011:SV:PDF.

[3] Schengenregelverket - Konvention om tillämpning av Schengenavtalet

[4] ”SIRENE – Schengens informationssystem”. Europeiska unionens råd. http://www.consilium.europa.eu/showPage.aspx?id=1157&lang=sv. Läst 6 oktober 2009.

[1]

[2]

[3]

[4]