Schering Rosenhane

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För andra betydelser, se Schering Rosenhane (olika betydelser).
Schering Rosenhane
Porträtt i olja av okänd konstnär, Statens porträttsamling.
Titlar
Landshövding i Östergötlands län
Tidsperiod 1637–1643
Företrädare Knut Jöransson Posse
Efterträdare Johan Rosenhane
Personfakta
Född 4 juli 1609
Husby-Oppunda socken
Död 5 augusti 1663 (54 år)
Husby-Oppunda socken
Frälse/adelsätt
Far Johan Rosenhane
Mor Carin Scheringsdotter
Familj
Make/maka Beata Sparre af Rossvik
Barn Axel
Beata
Bengt
Christina
Johan
Två döttrar
Anna Catharina
Göran
Sofia
Fredrik
Magdalena

Schering Rosenhane, född 4 juli 1609 i Husby-Oppunda socken, nuvarande Nyköpings kommun, död 5 augusti 1663,[1] var en svensk friherre, ämbetsman och författare. Han var bror till Johan, född 1611 och Gustaf Rosenhane, född 1619.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Schering Rosenhane var herre till Torp i Husby-Oppunda socken, Rossvik i Husby-Rekarne socken, Tistad i Bärbo socken och Hagen i Gåsinge socken, samtliga i Södermanland, samt Engaholm i Aringsås socken i Småland.

Ämbetsman[redigera | redigera wikitext]

Schering Rosenhane

Rosenhane var underståthållare 1634–1637, landshövding, sändebud vid fredskongressen i Münster 16431647 och ambassadör i Paris där han kom i motsättning till kardinal Mazarin. Han hemkallades 1648 och utnämndes till riksråd 1650 och 1652 till överståthållare i Stockholm. År 1652 blev han också utnämnd till friherre av Ikalaborg, samma värdighet som hans bägge bröder erhöll två år senare.

Vid drottning Kristinas tronavsägelse 1654 fungerade Schering Rosenhane som rikskansler för Axel Oxenstierna. Den nye kungen Karl X Gustav omfattade Rosenhane med stort förtroende och gjorde honom till en av sina främsta medhjälpare, ofta anlitades han till maktpåliggande diplomatiska värv ute i Europa. Efter kungens död utarbetade Schering Rosenhane det av riksdagen 1660 antagna additamentet till 1634 års regeringsform samt undertecknade tillsammans med Sten Nilsson Bielke freden i Köpenhamn (1660). Han skrev handboken Oeconomia, som beskriver lanthushållning och trädgårdsskötsel och Hortus regius (en kunglig trädgård), ett emblemverk, skrivet för drottning Kristina. Andra menar att Karl X Gustav var misstänksam mot adeln och deras republikanska idéer, som Schering Rosenhane var en varm anhängare av. Schering Rosenhane var för en stark adel och antas att ha skrivit Somnium Gerstoffianum tillsammans med Hannibal Sehested.

1652-56 uppförde han på Riddarholmen i Stockholm Schering Rosenhanes palats, idag använt av Svea hovrätt. Schering Rosenhane avled på sin ärvda egendom Torps Säteri i Södermanland, där han också var född. Drottning Kristina skänkte Säby i Järfälla, där han byggde ett sommarslott, samtidigt som palatset på Riddarholmen. Schering Rosenhane har sitt gravkor i Husby-Oppunda kyrka i Södermanland.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Beata Sparre

Han gifte sig 12 juli 1636 i Stockholm med Beata Sparre af Rossvik, född 1618. Beatas moster hette Anna Åkesdotter Bååt och var gift med rikskanslern Axel Oxenstierna.

Schering Rosenhane fick med sin hustru under åren 1637-1656 tolv barn varav fem söner och fem döttrar uppnådde vuxen ålder.

Beata Rosenhane

Schering Rosenhanes döttrar, särskilt Beata, beskrivs som de bäst utbildade kvinnorna i 1600-talets Sverige vid sidan av drottning Kristina: Schering gav order om att döttrarna skulle undervisas tillsammans med sönerna och få samma utbildning, något unikt i Sverige vid denna tid och något som han tros ha inspirerats till under sitt besök i Frankrike, där det vid tiden för hans besök var modernt att utbilda döttrar[2]

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Hortus regius: En kunglig trädgård. Lychnos-bibliotek, 0076-163X ; 30. Uppsala: Lärdomshistoriska samf. 1978. Libris 7747666. ISBN 91-85286-12-5  - Redaktör: Stina Hansson.
  • Oeconomia. Lychnos-bibliotek, 0076-163X ; 8. Uppsala: Lärdomshistoriska samf. 1944. Libris 8203933  - Redaktör: Torsten Lagerstedt.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Gustaf Henrik Mellin, red (1840–1849). Sveriges store män, snillen, statsmän, hjeltar och fosterlandsvänner samt märkvärdigaste fruntimmer. Stockholm. Libris 2150865. http://runeberg.org/svestorman/ 
  2. ^ Norrhem, Svante (2007). Kvinnor vid maktens sida : 1632-1772. Lund: Nordic Academic Press. Libris 10428618. ISBN 978-91-89116-91-7 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Knut Jöransson Posse
Landshövding i Östergötlands län
16371643
Efterträdare:
Johan Rosenhane