Snårsångare
| Snårsångare Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Cettisångare men se text Cettiidae |
| Släkte | Scotocerca Sundevall, 1872 |
| Art | Snårsångare S. inquieta |
| Vetenskapligt namn | |
| § Scotocerca inquieta | |
| Auktor | (Cretzschmar, 1827) |
Snårsångare[2] (Scotocerca inquieta) är en egenartad liten tätting med kontroversiell systematik som förekommer i Nordafrika samt västra och centrala Asien.[3] Sedan 2019 delar BirdLife Sverige upp arten i två, berbersnårsångare (S. saharae) och orientsnårsångare (S. inquieta).
Fältkännetecken[redigera | redigera wikitext]
Utseende[redigera | redigera wikitext]
Snårsångaren är en väldigt liten fågel med en kroppslängd på endast 10-11 centimeter. Den är ljust sandfärgad med lång och mörk stjärt som den ofta likt gärdsmygen håller upprest. På det relativt stora huvudet syns ett tydligt svart ögonstreck samt ett bredare ljust ögonbryn. Hjässan är fint streckad. Benen är långa och ser ut att sitta långt bak på kroppen.[4]
Olika populationer skiljer sig förhållandevis påtagligt åt i utseende. Västliga fåglar i underarten saharae är ljusa med beige ögonbrynsstreck och ljust öga. Underarten theresae är mörkare, mer streckad på hjässa och nacke samt ögonbrynet mer rostfärgat längst fram. Fåglar i östliga inquieta-gruppen är också mörka men har tydligare vitt ögonbrynsstreck samt mörkt öga.[4]
Läten[redigera | redigera wikitext]
Snårsångaren har flera rätt olika läten: en karakteristisk tvåstavig vissling, en fyrstavig fallande visslande drillsnäppeliknande ramsa samt en torr drill fungerar som orosläte. Den egentliga sången påminner om den fyrstaviga strofen men inleds med en avvikande första stavesle: "trisry vi-vy-vu".[4]
Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]
Snårsångare delas in i åtta underarter med följande utbredning:[3]
- saharae-gruppen
- inquieta-gruppen
- Scotocerca inquieta inquieta – öknar i östra Egypten och norra Arabiska halvön
- Scotocerca inquieta grisea – västra Saudiarabien, östra Jemen och Oman
- Scotocerca inquieta buryi – sydvästra Saudiarabien och västra Jemen
- Scotocerca inquieta striata – Iran till Baluchistan, Pakistan och nordvästra Indien
- Scotocerca inquieta platyura – Transkaspien till södra Uzbekistan, norra Turkmenistan och västra Tadzjikistan
- Scotocerca inquieta montana – bergstrakter från södra Turkmenistan till västra Tadzjikistan och norra Afghanistan
Artgränser[redigera | redigera wikitext]
Snårsångaren placeras traditionellt som ensam art i släktet Scotocerca. Studier visar dock att de båda underartsgrupperna skiljer sig påtagligt åt morfologiskt, genetiskt och lätesmässigt.[5] De skiljs också åt av en påtaglig utbredningslucka mellan Nilen och Cyrenaika. Sedan 2019 delar därför BirdLife Sverige upp arten i två, berbersnårsångare (S. saharae) och orientsnårsångare (S. inquieta).[6] De större internationella taxonomiska auktoritetera behåller den fortfarande som en enda art.[3][7]
Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]
DNA-studier visar att snårsångaren är nära släkt med familjen cettisångare. Dock råder delade meningar om den bör inkluderas i denna familj[3] eller urskiljas i en egen.[7]
Ekologi[redigera | redigera wikitext]
Arten påträffas i halvöken, sandig eller stenig stäpp med låga buskar eller i mer bergig stenöken. Den är konstant i rörelse men relativt orädd när den springer runt på marken i jakt på huvudsakligen insekter men också frön. Det kupolformade boet placeras lågt i en buske. Den lägger två till fem ägg som ruvas av båda föräldrarna i 13-15 dagar. Ungarna är flygga efter ytterligare 13-15 dagar.[8]
Status och hot[redigera | redigera wikitext]
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, troligen på grund av habitatförlust, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som fåtalig till lokalt vanlig.[1]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Scotocerca inquieta Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 20 februari 2015.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
- ^ [a b c d] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
- ^ [a b c] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 303. ISBN 978-91-7424-039-9
- ^ Shirihai, H. och Svensson, L. 2019. Handbook of Western Palearctic Birds. Volume I. Pas- serines: Larks to Phylloscopus Warblers. Sid. 418–422. Helm, Bloomsbury Publishing Plc, London.
- ^ BirdLife Sveriges taxonomikommitté, Rapport nr 10, Vår Fågelvärld, nr.2, 2019
- ^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.2). doi : 10.14344/IOC.ML.5.2.
- ^ Ryan, P. (2018). Streaked Scrub-warbler (Scotocerca inquieta). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. 20 januari 2018).
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör snårsångare.
Wikispecies har information om Scotocerca inquieta.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
|