Seedning
Seedning ([si`da], verb: seeda), av engelskans seed i betydelsen så och besläktat med säd, innebär i sportsammanhang att placera i rangordning efter förmodad skicklighet i tävling av cuptyp, i syfte att undvika att de bästa deltagarna slår ut varandra på ett tidigt stadium. Högre rankning ger lägre seedningsnummer. Ordet seeda är belagt i svenska språket sedan 1948.[1]
Inför ett slutspel efter en avslutad grundserie, till exempel Elitserien i ishockey, är det vanligt att seedningen baseras på lagens placeringar i grundserien. På tennisens ATP-tour utgår man från ATP-rankningen. Denna räknas i sin tur fram från spelarnas resultat i turneringar under det senaste året. Spelare eller lag som inte tilldelas seedning kallas oseedade.
.jpg)
Inför vissa fotbollsturneringar och kvalturneringar, som EM och VM, ligger seedningen till grund för lottningen till grupperna under gruppspelet. Då skapas olika potter utifrån seedningen och sedan lottas i allmänhet ett lag från varje seedningspott in i varje grupp.[2] Lag i samma pott kan därför i allmänhet inte hamna i samma grupp och får därför inte möta varandra under gruppspelet, men har möjlighet att mötas längre fram i turneringen. Det kan dock finnas särskilda undantag som att värdnationen (arrangerande nation) placeras i en förutbestämd grupp,[2] till följd av att det är olika många lag i grupperna eller att två lag inte kan mötas av särskilda skäl.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Seedning i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 14 december 2011.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Svenska Akademiens ordböcker (SAOL, SO och SAOB) på Svenska.se: seeda
- 1 2 ”Inför EM-lottningen”. www.svenskfotboll.se. 15 december 2024. https://www.svenskfotboll.se/nyheter/landslag/2024/12/infor-lottningen/. Läst 8 november 2025.