Gulgumpad sångare

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Seicercus cantator)
Gulgumpad sångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljLövsångare
Phylloscopidae
SläktePhylloscopus
ArtGulgumpad sångare
P. cantator
Vetenskapligt namn
§ Phylloscopus cantator
Auktor(Tickell, 1833)
Utbredning
Synonymer
  • Burmasångare
  • Seicercus cantator[2]

Gulgumpad sångare[3] (Phylloscopus cantator) är en asiatisk fågel i familjen lövsångare inom ordningen tättingar.[4]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Gulgumpad sångare är en medelstor (10-11 cm) lövsångare med mycket bjärt gult i fjäderdräkten. På huvudet syns ett gult centralt hjässband med svartaktiga sidor. Strupe och undre stjärttäckare är gula medan buken är vit.[5][6]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Gulgumpad sångare delas in i två underarter med följande utbredning:[4]

  • Phylloscopus cantator cantator – förekommer i bergstrakter från Sikkim och nordöstra Indien till Myanmar; övervintrar i nordvästra Thailand
  • Phylloscopus cantator pernotus – förekommer i norra Laos

Arten har ibland behandlats som samma art som svartbrynad sångare (P. ricketti).

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

DNA-studier[7] visar att släktet Phylloscopus är parafyletiskt gentemot Seicercus. Dels är ett stort antal Phylloscopus-arter närmare släkt med Seicercus-arterna än med andra Phylloscopus (bland annat gulgumpad sångare), dels är inte heller arterna i Seicercus varandras närmaste släktingar. Olika taxonomiska auktoriteter har löst detta på olika sätt. De flesta expanderar numera Phylloscopus till att omfatta hela familjen lövsångare[4][8], vilket är den hållning som följs här. Andra flyttar bland andra gulgumpad sångare till ett expanderat Seicercus[2].

Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Lövsångarna behandlades tidigare som en del av den stora familjen sångare (Sylviidae). Genetiska studier har dock visat att sångarna inte är varandras närmaste släktingar. Istället är de en del av en klad som även omfattar timalior, lärkor, bulbyler, stjärtmesar och svalor.[9] Idag delas därför Sylviidae upp i ett antal familjer, däribland Phylloscopidae. Lövsångarnas närmaste släktingar är familjerna cettisångare (Cettiidae), stjärtmesar (Aegithalidae) samt den nyligen urskilda afrikanska familjen hylior (Hyliidae).

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Gulgumpad sångare häckar i tät städsegrön lövskog och bambustånd mellan 300 och 2000 meters höjd. Den födosöker tillbakadraget, enstaka eller i par, i trädkronorna efter mestadels små insekter och larver. Fågeln häckar mellan april och juni. Det klotformade boet av gräs byggs av båda könen och placeras på marken bland fallna löv kring rötter av stora träd. I stora delar av utbredningsområdet rör den sig till lägre regioner efter häckning.[6]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som rätt lokalt förekommande och sparsamt utspridd.[10]

Namn[redigera | redigera wikitext]

På svenska har fågeln även kallats burmasångare.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Phylloscopus cantator Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ [a b] Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  3. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  4. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
  5. ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  6. ^ [a b] Clement, P. (2018). Yellow-vented Warbler (Phylloscopus cantator). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58900 8 november 2018).
  7. ^ Per Alström, et al. (2018). ”Complete species-level phylogeny of the leaf warbler (Aves: Phylloscopidae) radiation”. Molecular Phylogenetics and Evolution 126: sid. 141–152. doi:10.1016/j.ympev.2018.03.031. 
  8. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.2). doi : 10.14344/IOC.ML.8.2.
  9. ^ Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.
  10. ^ Baker, K. 1997. Warblers of Europe, Asia and North Africa. Princeton University Press, Princeton.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]