Hoppa till innehållet

Selim Palmgren

Från Wikipedia
Selim Palmgren
FöddSelim Gustaf Adolf Palmgren
16 februari 1878[1][2][3]
Björneborg[4], Finland
Död13 december 1951[5][3][1] (73 år)
Helsingfors[6]
BegravdSandudds begravningsplats
Medborgare iFinland och Storfurstendömet Finland
Utbildad vidKonstuniversitetets Sibelius-Akademi
Björneborgs lyceum
SysselsättningKompositör[7], dirigent, pianist[8]
ArbetsgivareEastman School of Music
MakaMaikki Järnefelt-Palmgren
Minna Talwik-Palmgren
Utmärkelser
Kommendörstecknet av Finlands Vita Ros’ orden[9]
Kommendör av Nordstjärneorden[9]
Namnteckning
Redigera Wikidata

Selim Palmgren, född 16 februari 1878 i Björneborg, död 13 december 1951 i Helsingfors, var en finländsk tonsättare och pianist.[10]

Palmgren studerade 1895 till 1899 vid Helsingfors konservatorium, därefter i Berlin och Weimar hos Ferruccio Busoni, Conrad Ansorge och Wilhelm Berger.[10]

Åren 1909–1912 var han kapellmästare i Åbo och 1921–1926 kompositionslärare vid Eastman School of Music i Rochester, New York.[10] Från 1927 var han lärare vid konservatoriet i Helsingfors, där han 1939 blev professor i komposition. Han var även musikkritiker i Hufvudstadsbladet[10] från 1930.[10]

Hans stil är senromantisk med starka impressionistiska influenser[11] och inkorporerar även skandinavisk folkmusik på ett mer stiliserat, ljudmålande sätt. Han gjorde kompositioner främst för piano, men även en opera, orkester- och körverk med mera.

Palmgren skrev fem pianokonserter, som anses vara hans huvudverk (nr 1, op. 13 (1903), nr 2 Floden, op. 33 (1913), nr 3 Metamorphoses, op. 41 (1916), nr. 4 Huhtikuu (april), op. 85 (1926), nr. 5, op. 99 (1941)), orkesterverk (inklusive Bilder från Finland op. 24 från 1908), omkring 350 pianostycken (främst miniatyrer, några karaktärs- och stämningsstycken, så att han kallades ”Skandinaviens Chopin” eller ”den norsiske Schumann”) och operan Daniel Hjort (uruppfördes 1910, reviderades 1938).[11] Ett annat operaprojekt, Peter Schlemihl, kom inte längre än till librettot[12]. Han komponerade också mer än 200 verk för kör (särskilt för manskör) och sånger.

Palmgren är begravd på Sandudds begravningsplats i Helsingfors.[13]

  • Opera: Daniel Hjort (1911).
  • Fem pianokonserter: Nr 1 (1911) ; Nr 2 Floden (1913) ; Nr 3 Metamorfoser (1915) ; Nr 4 April (1926) ; Nr 5 (1942).
  • Scenmusik: till Tukhimo Askungen (1904).
  • Manskvartetter: Sjöfararen vid milan ; En latmansmelodi.
  • Sånger till texter av Topelius, Shakespeare och Fröding.
  • Pianoverk och körverk.

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

[Redigera Wikidata]

  1. 1 2 Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Selim-Palmgrentopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. SNAC, SNAC Ark-ID: w62g285k, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. 1 2 International Music Score Library Project, IMSLP-ID: Category:Palmgren,_Selim, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. Gemeinsame Normdatei, läst: 19 december 2014.[källa från Wikidata]
  5. Internet Movie Database, Internet Movie Database-ID: nm0658548, läst: 17 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  6. Gemeinsame Normdatei, läst: 1 januari 2015.[källa från Wikidata]
  7. Musicalics, Musicalics kompositörs-ID: 80541, läst: 5 april 2022.[källa från Wikidata]
  8. Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1191424577749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
  9. 1 2 3 4 Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, Finlands nationalbiografi-ID: 1442.[källa från Wikidata]
  10. 1 2 3 4 5 Lähdetie, Ismo. ”Palmgen, Selim”. Biografiskt lexikon för Finland. https://www.blf.fi/artikel.php?id=1442. Läst 14 oktober 2023.
  11. 1 2 Nationalencyklopedin. Bd 14. Höganäs: Bra böcker. 1994. sid. 582, Palmgren, Selim. ISBN 91-7024-619-X
  12. Kimmo Korhonen: Selim Palmgren – A Finnish cosmopolite, 2009 Läst 14 oktober 2023
  13. ”Hietaniemen hautausmaa – merkittäviä vainajia” (på finska). Helsingin seurakuntayhtymä. https://www.helsinginseurakunnat.fi/material/attachments/hautausmaat/hietaniemi/w8GZkM0y7/Hietaniemen_merkittavia_vainajia.pdf. Läst 14 augusti 2023.
  • Ohlmarks, Åke (1980). Sjöstrands lilla musiklexikon. Stockholm: Sjöstrand. sid. 145. Libris 7648574. ISBN 9175740176 
  • Svensk uppslagsbok. Band 20. Malmö. 1937. sid. 1205 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]