Semester

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hem från semestern 1939
Foto: Gunnar Lundh

Semester är avtalad ledighet under ett visst antal av årets dagar. Semester kan vara lagstiftad, ett resultat av kollektivavtal eller vara fritt avtalad mellan arbetsgivare och arbetstagare, och kan resultera i att semesterersättning betalas ut. I vardagligt tal används ordet även om själva semesterresan många åker på under till exempel sommaren eller skolornas sportlov.

Internationellt[redigera | redigera wikitext]

USA är enda land i den rika världen utan lagstadgad semester.[1]

Europeiska unionen[redigera | redigera wikitext]

Alla EU-länder har minst 20 arbetsdagars betald semester.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige är lagstadgad semester 25 arbetsdagar[2]. Lagen är dock dispositiv och det är därför tillåtet att avtala längre semester än vad lagen anger som minimikrav.

Industrisemester[redigera | redigera wikitext]

Uttrycket industrisemester syftar på den period i juli då en stor mängd av landets industrier stängde ner för samtidig semester enligt överenskommelse med fackföreningarna. Denna arrangerade ledighet ledde till en märkbar minskning av folktätheten i städerna och en motsvarande ökning vid populära turistmål, campingplatser etc. Industrisemestern har gradvis fasats ut i takt med att nya produktionsmetoder och globalisering kräver att företag håller verksamheten igång året om.[3]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Semester lagstadgades i Sverige år 1938. Då fick alla arbetare rätt till två veckors betald semester per år.[4] Enligt 1938 års semesterlag var semestern dock högst 12 vardagar per år.

1945 års semesterlag förbättrade förmånerna på flera punkter, men ännu gällde högst 12 vardagar per år.

1946 ändrades lagen så att ungdomar under 18 år fick rätt till tre veckors semester. Genom en lag om för­längd semester för vissa arbetstagare med särskilt pressande eller hälso­farligt arbete utsträcktes semestern även till tre veckor för gruvarbetare, natt­arbetare och mörkrumsarbetare. För arbetstagare med radiologiskt ar­bete bestämdes semestertiden till sex veckor. Förlängningen för dessa grupper motiverades med arbetarskyddssynpunkter.

1951 utvidgades lagen om tre veckors semester till att gälla alla arbetstagare. De särskilda förmå­nerna för ungdomar, gruvarbetare, nattarbetare och mörkrumsarbetare föll således bort. Genom en särskild lag tillförsäkrades dock arbetstagare med radio­logiskt arbete fortsatt rätt till sex veckors semester.

1963 infördes en ny semesterlag med rätt till fyra veckors semester (motsvarande 24 dagars semester eftersom veckoarbetstiden då fördelades på 6 dagar per vecka). Samtidigt infördes en procentmetod för beräkning av semesterlön [5].

1978 infördes lag om fem veckors semester, vilken motsvarade 25 dagar eftersom veckoarbetstiden numera fördelades på endast 5 dagar per vecka. Möjlighet infördes att spara viss del av den intjänade ledigheten till kommande år[6].

1991 infördes lag om 27 dagar semester.

1994 återgick semesterrätten till fem veckor, d v s 25 dagar.

Längden på den lagstiftade semestern har dock alltid varit en miniminivå. Många har i dag semestrar på sex eller sju veckor. På samma sätt förekom det att man hade semester även innan den blev lagstadgad 1938, även på mera lågavlönade arbeten. Utökningen till fem veckor kom på initiativ av TCO och LO som ogillade den betydande spridning i semesterförmånerna som fanns. Lars-Åke Åström, generaldirektör vid Riksförsäkringsverket började i januari 1974 en enmansutredning som 1976 ledde till förslaget om fem veckors semester.

Hembiträden i Sverige fick rätt till semester under 1970-talet[7].

Samtidigt som rätten till semester utökats har arbetstiden minskats.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [1] ”No-Vacation Nation” Center for Economic and Policy Research, maj 2007
  2. ^ ”Svensk författningssamling 1977:480 Semesterlag (1977:480) - riksdagen.se”. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Semesterlag-1977480_sfs-1977-480/. Läst 18 april 2015. 
  3. ^ Hernadi, Alexandra (2 juli 2007). ”Industrisemestern hotad”. Svenska Dagbladet. 242377. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/industrisemestern-hotad_242377.svd. Läst 13 april 2011. 
  4. ^ "Semester". NE.se. Läst 2012-05-28.
  5. ^ Riksdagsproposition 1976/77:90 punkt 4.1 Förutvarande och gällande ordning (sida 24 i propositionen) https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-semesterlag-mm_G00390/html
  6. ^ SOU 2003:054 Semesterlagen och övriga ledighetsdagar - översyn och förenklingar (Slutbetänkande av komittén för nya arbetstids- och semesterlagar (Knas)): Kapitel 2.1.1 Semesterlagstiftningens utveckling
  7. ^ Camilla Lindberg (18 juni 2011). ”Mitt hembiträde kallar mig señor Martin”. Västra Nyland. http://www.vastranyland.fi/ledare/ingen_semester_i_%C3%A5r_2456279.html. Läst 29 februari 2012. [död länk]

Källor[redigera | redigera wikitext]