Semester

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hem från semestern 1939
Foto: Gunnar Lundh

Semester avser i Sverige ledighet men kan internationellt betyda termin.

Ursprunglig betydelse[redigera | redigera wikitext]

Ordet Semester kommer från latinska seme'stris, vilket i sin tur består av sex, sex, och me'nsis, månad.

I det forntida Rom var innehavstiden för vissa ämbeten begränsad till sex månader, och ordet semester betyder därför i många länder samma sak som svenska ordet termin[1]. I Frankrike skrivs ordet semestre och syftade på 1700-talet på den tjänstledighet en officer hade [2].

Svensk betydelse[redigera | redigera wikitext]

Semester är avtalad ledighet under ett visst antal av årets dagar. Semester kan vara lagstiftad, ett resultat av kollektivavtal eller vara fritt avtalad mellan arbetsgivare och arbetstagare, och kan resultera i att semesterersättning betalas ut. I vardagligt tal används ordet även om själva semesterresan många åker på under till exempel sommaren eller skolornas sportlov.

Uttrycket industrisemester syftar på den period i juli då en stor mängd av landets industrier stängde ner för samtidig semester enligt överenskommelse med fackföreningarna. Denna arrangerade ledighet ledde till en märkbar minskning av folktätheten i städerna och en motsvarande ökning vid populära turistmål, campingplatser etc. Industrisemestern har gradvis fasats ut i takt med att nya produktionsmetoder och globalisering kräver att företag håller verksamheten igång året om.[3]

Svenska semesterregler[redigera | redigera wikitext]

I Sverige är lagstadgad semester 25 arbetsdagar[4]. Lagen är dock dispositiv och det är därför tillåtet att avtala längre semester än vad lagen anger som minimikrav.

1938 års semesterlag[redigera | redigera wikitext]

Semester lagstadgades i Sverige år 1938. Då fick alla arbetare rätt till två veckors betald semester per år.[5] Enligt 1938 års semesterlag var semestern dock högst 12 vardagar per år.

1945 års semesterlag[redigera | redigera wikitext]

1945 års semesterlag (SFS 420/45) förbättrade förmånerna på flera punkter, men ännu gällde högst 12 vardagar per år.

1946 ändrades lagen så att ungdomar under 18 år fick rätt till tre veckors semester. Genom en lag om för­längd semester för vissa arbetstagare med särskilt pressande eller hälso­farligt arbete utsträcktes semestern även till tre veckor för gruvarbetare, natt­arbetare och mörkrumsarbetare. För arbetstagare med radiologiskt ar­bete bestämdes semestertiden till sex veckor. Förlängningen för dessa grupper motiverades med arbetarskyddssynpunkter.

1951 utvidgades lagen (SFS 303/51) om tre veckors semester till att gälla alla arbetstagare. De särskilda förmå­nerna för ungdomar, gruvarbetare, nattarbetare och mörkrumsarbetare föll således bort. Genom en särskild lag tillförsäkrades dock arbetstagare med radio­logiskt arbete fortsatt rätt till sex veckors semester.

1963 års semesterlag[redigera | redigera wikitext]

1963 infördes en ny semesterlag med rätt till fyra veckors semester (motsvarande 24 dagars semester eftersom veckoarbetstiden då fördelades på 6 dagar per vecka). Samtidigt infördes en procentmetod för beräkning av semesterlön [6].

1978 års semesterlag[redigera | redigera wikitext]

1978 infördes lag (SFS 1977:480) om fem veckors semester, vilken motsvarade 25 dagar eftersom veckoarbetstiden numera fördelades på endast 5 dagar per vecka. Möjlighet infördes att spara viss del av den intjänade ledigheten till kommande år[7].

1991 infördes lag om 27 dagar semester.

1994 återgick semesterrätten till fem veckor, d v s 25 dagar.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Längden på den lagstiftade semestern har alltid varit en miniminivå. Många har i dag semestrar på sex eller sju veckor. På samma sätt förekom det att man hade semester även innan den blev lagstadgad 1938, även på mera lågavlönade arbeten. Utökningen till fem veckor kom på initiativ av TCO och LO som ogillade den betydande spridning i semesterförmånerna som fanns. Lars-Åke Åström, generaldirektör vid Riksförsäkringsverket började i januari 1974 en enmansutredning som 1976 ledde till förslaget om fem veckors semester.

Hembiträden i Sverige fick rätt till semester under 1970-talet[8].

Samtidigt som rätten till semester utökats har arbetstiden minskats.

Internationella semesterregler[redigera | redigera wikitext]

Europeiska unionen[redigera | redigera wikitext]

Alla EU-länder har minst 20 arbetsdagars betald semester.

Utanför Europeiska unionen[redigera | redigera wikitext]

USA är enda land i den rika världen utan lagstadgad semester.[9]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Semesterlagen Semesterersättning

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svensk Uppslagsbok, Malmö 1957, andra upplagen band 25: uppslagsord Semester, skrivet av Åke Elmér
  2. ^ Bergman, B (2007): ”Ordens ursprung”, Wahlström & Widstrand, sid. 294
  3. ^ Hernadi, Alexandra (2 juli 2007). ”Industrisemestern hotad”. Svenska Dagbladet. 242377. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/industrisemestern-hotad_242377.svd. Läst 13 april 2011. 
  4. ^ ”Svensk författningssamling 1977:480 Semesterlag (1977:480) - riksdagen.se”. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Semesterlag-1977480_sfs-1977-480/. Läst 18 april 2015. 
  5. ^ "Semester". NE.se. Läst 2012-05-28.
  6. ^ Riksdagsproposition 1976/77:90 punkt 4.1 Förutvarande och gällande ordning (sida 24 i propositionen) https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-semesterlag-mm_G00390/html
  7. ^ SOU 2003:054 Semesterlagen och övriga ledighetsdagar - översyn och förenklingar (Slutbetänkande av komittén för nya arbetstids- och semesterlagar (Knas)): Kapitel 2.1.1 Semesterlagstiftningens utveckling
  8. ^ Camilla Lindberg (18 juni 2011). ”Mitt hembiträde kallar mig señor Martin”. Västra Nyland. Arkiverad från originalet den 29 april 2013. https://archive.is/20130429215232/http://www.vastranyland.fi/ledare/ingen_semester_i_%C3%A5r_2456279.html. Läst 29 februari 2012. 
  9. ^ [1] ”No-Vacation Nation” Center for Economic and Policy Research, maj 2007

Källor[redigera | redigera wikitext]