Separate but equal

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Väntesal för färgade personer, fotografi taget på en busstation i Georgia 1943

Separate but equal, (engelska: "åtskilda men likvärda") beteckning på lagar som i praktiken, men ej i teorin, var rasistiska. Dessa lagar tillämpades i USA:s sydstater och innebar att mörkhyade människor gavs rätt till samma service som vithyade, men att de gavs denna service avskilda från de vita amerikanerna. Grundidén bakom dessa lagar var etnopluralismen.[ifrågasatt uppgift]

Formellt sett var tanken att kvalitén på servicen som gavs till mörkhyade skulle motsvara den som gavs till vithyade, men i praktiken diskriminerades de mörkhyade ständigt och fick aldrig tillgång till en standard som kunde jämföras med de vithyades. Ett exempel var att de vita satt fram och de svarta bak i bussen, vilket Rosa Parks blev känd för att trotsa.

1896 bekräftade USA:s högsta domstol separate but equal-lagarnas giltighet. 1950- och 1960-talens medborgarrättsrörelse hade som sin huvudinriktning att avskaffa dessa lagar, och 1954 förbjöds segregerad undervisning i hela USA.

Frasen "separate but equal" kom från lagstiftningen i den amerikanska delstaten Louisiana 1890.[1]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Separate but equal: West's Encyclopedia of American Law (Full Article) from Answers.com" Answers.com

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]