Separate but equal

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Väntesal för färgade personer, fotografi taget på en busstation i Georgia 1943

Separate but equal, (engelska: "åtskilda men likvärda") beteckning på lagar som i praktiken, men ej i teorin, var rasistiska. Dessa lagar tillämpades i USA:s sydstater och innebar att mörkhyade människor gavs rätt till samma service som vithyade, men att de gavs denna service avskilda från de vita amerikanerna. Grundidén bakom dessa lagar var etnopluralismen.

Formellt sett var tanken att kvalitén på servicen som gavs till mörkhyade skulle motsvara den som gavs till vithyade, men i praktiken diskriminerades de mörkhyade ständigt och fick aldrig tillgång till en standard som kunde jämföras med de vithyades. Ett exempel var att de vita satt fram och de svarta bak i bussen, vilket Rosa Parks blev känd för att trotsa.

1896 bekräftade USA:s högsta domstol separate but equal-lagarnas giltighet. 1950- och 1960-talens medborgarrättsrörelse hade som sin huvudinriktning att avskaffa dessa lagar, och 1954 förbjöds segregerad undervisning i hela USA.

Frasen "separate but equal" kom från lagstiftningen i den amerikanska delstaten Louisiana 1890.[1]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Separate but equal: West's Encyclopedia of American Law (Full Article) from Answers.com" Answers.com

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]