Sepp Dietrich

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Josef "Sepp" Dietrich
Bundesarchiv Bild 183-J27366, Sepp Dietrich.jpg
Oberstgruppenführer Sepp Dietrich.
Information
Smeknamn "Sepp"
Född 28 maj 1892
Hawangen, Kungariket Bayern, Kejsardömet Tyskland
Död 21 april 1966 (73 år)
Ludwigsburg, Baden-Württemberg, Västtyskland
Begravningsplats Neuer Friedhof, Ludwigsburg.
I tjänst för Kejsardömet Tyskland
Flag of the NSDAP (1920–1945).svgNazityskland
Försvarsgren Flag of the Schutzstaffel.svg Waffen-SS
Land Tyskland
Tjänstetid 1911–1919, 1928–1945
Grad SS-Oberst-Gruppenfuhrer collar.jpg SS-Oberstgruppenführer och Generaloberst i Waffen-SS (1944)
Enhet Waffen-SS
Befäl Leibstandarte Adolf Hitler
I. SS-Panzerkorps
5. Panzerarmee
6. SS Panzer-Armee
Slag/krig Första världskriget
Andra världskriget
Utmärkelser Ribbon of Knight's Cross of the Iron Cross With Oak Leaves,Swords and Diamonds.svg Riddarkorset av Järnkorset med eklöv, svärd och diamanter
Relationer Äktenskap:
Barbara Seidl (född 1896; äktenskap 1921–1937)
Ursula Moninger-Brenner (1915–1983; äktenskap 1942–1966)
Barn: Wolf-Dieter Dietrich (född 1939), Lutz (född 1943), Götz-Hubertus (1944)

Josef "Sepp" Dietrich, född 28 maj 1892 i Hawangen, död 21 april 1966 i Ludwigsburg, var en tysk general i Waffen-SS. Under 1920-talets andra hälft var han Adolf Hitlers chaufför och livvakt. Efter de långa knivarnas natt 1934 steg han i graderna i SS-hierarkin och kom under andra världskriget att anföra 5. Panzerarmee och därefter 6. SS Panzer-Armee. Efter kriget dömdes han av en amerikansk domstol till fängelse för krigsförbrytelser och senare av en tysk domstol till fängelse för mord.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Dietrich föddes i Hawangen nära Memmingen i södra Bayern. Han anslöt sig 1911 till den tyska armén och under slutet av första världskriget var han soldat i en av de första tyska stridsvagnarna, Sturmpanzerwagen A7V. Han tilldelades bland annat järnkorset för utomordentlig tjänstgöring. Efter kriget deltog Dietrich aktivt i den verksamhet som genomfördes av frikårerna och han blev så småningom medlem nr 89 015 i Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP). 1928 blev han också medlem nr 1 177 i SS och utvaldes av Hitler att tillhöra hans livvakt, som senare fick benämningen SS-Leibstandarte Adolf Hitler.

I slutet av 1920-talet och början av 1930-talet ville SS hävda sig gentemot Ernst Röhms SA (Sturmabteilung). Dietrich blev 1930 befälhavare för SS-Oberabschnitt Süd och betonade särskilt SS-medlemmarnas disciplin och pålitlighet. I riktlinjerna för utbildningen skrev Dietrich, att SS skulle vara

sammansvetsat av de aktivaste krafterna i partiet till ett alldeles särskilt pålitligt maktmedel i den högste ledarens hand.
— Sepp Dietrich, Riktlinjer för utbildningen av SS i SS-Oberabschnitt Süd, 1 april 1931.[1]

I samband med utrensningen av SA:s ledarskikt under de långa knivarnas natt den 30 juni 1934 ledde Dietrich en av exekutionsgrupperna.[2] En kort tid efter detta befordrades han till SS-Obergruppenführer, motsvarande general i armén.

Sepp Dietrich med sin hustru Ursula i Berlin 1942.
Sepp Dietrich i januari 1945.

Andra världskriget[redigera | redigera wikitext]

Trots att Dietrich saknade militär ledarutbildning blev han av Hitler satt som chef för 1. SS Pansardivisionen och deltog såväl i striderna i Frankrike 1940 som i Operation Barbarossa 1941.

När de allierade landsteg i NormandieD-dagen den 6 juni 1944, hade Dietrich befälet över tre divisioner i I. SS Panzerkorps. Under Ardenneroffensiven (december 1944 – januari 1945) fick han befälet över den nybildade 6. SS Panzer-Armee. Hitler gav honom detta befäl, eftersom han efter 20 juli-attentatet misstrodde Wehrmachts officerare. Den 17 december förövade Kampfgruppe Peiper, en SS-enhet, en massaker på 80 amerikanska krigsfångar i närheten av Malmedy i Belgien. Efter Ardenneroffensiven kommenderade Hitler Dietrichs 6. SS Panzer-Armee till Ungern för att säkra Tysklands oljekällor. Röda armén krossade Dietrichs armé.[3]

I samband med krigsslutet 1945 kapitulerade han till general George S. Patton och dömdes senare till 20 års fängelse vid Malmedyrättegången för krigsförbrytelser på grund av att ha beordrat avrättningar av allierade krigsfångar i Malmedy i Belgien. Dietrich frigavs efter tio år, den 22 oktober 1955,[4] men blev på nytt ställd inför rätta och dömd i maj 1957 till 18 månaders fängelse för sin medverkan i de långa knivarnas natt 1934. Han släpptes ur fängelset i februari 1959.[4] Sepp Dietrich avled av en hjärtinfarkt i Ludwigsburg den 21 april 1966. Mellan 6 000 och 7 000 personer närvarade vid hans begravning.[5]

Befordringar[redigera | redigera wikitext]

  • Leutnant der Landespolizei: oktober 1919
  • Oberleutnant der Landespolizei: 1923
  • Hauptmann der Landespolizei: 1924

SS[redigera | redigera wikitext]

Utmärkelser i urval[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Longerich 2009, s. 113
  2. ^ Mitcham & Mueller 2012, s. 282
  3. ^ Burleigh 2001, s. 781–782
  4. ^ [a b] Bedürftig 2008, s. 100
  5. ^ Messenger 1987, s. 207

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]