Serafimermedaljen

Serafimermedaljen
Serafimermedaljen
Utdelad av: Sveriges Konung
Land	Sverige
Typ	kunglig medalj
För	Person som genom humanitär eller allmänt samhällsgagnande gärning gjort sig synnerligen förtjänt.
Status	aktiv
Beskrivning	Åtsidan bär Fredrik I:s bild och texten ”FREDERICUS D. G. REX SUECIAE” (Fredrik med Guds Nåde Sveriges Konung). På frånsidan ses Serafimerordens riddarkedja omslutande inskriptionen ”ORDO EQ. SERAPHIN. RESTAURATUS NATALI REGIS LXXIII” (Kungliga Serafimerorden. Återställd i Konungens 73:e levnadsår). Runt kedjan står medaljens motto: ”PROCERES CUM PRINCIPE NECTIT”. Nederst årtalet 1748. Medaljen bäres i guldlänkar.
Motto	Proceres cum principe nectit ( latin för ’Den förenar det främsta med Fursten’)
Statistik
Först utdelad	1748
Senast utdelad	2012

Serafimermedaljen instiftades 1748 och utdelas av konungen till den som genom ”humanitär eller allmänt samhällsgagnande gärning gjort sig synnerligen förtjänt”. Den bär konung Fredrik I:s bild och devisen ”Proceres cum principe nectit” (den förenar de främsta med fursten), ett citat av den romerske poeten Claudius Claudianus, och bärs i kedjelänkar på bröstet. Medaljen utdelas mycket sparsamt – hittills till ett 150-tal personer. I äldre tider utdelades den huvudsakligen till personer boende i Stockholm och kunde då enligt bestämmelserna endast förlänas en person i varje församling. Dessa bestämmelser är nu avskaffade och den utdelas av konungen till förtjänta svenska medborgare.

Serafimermedaljen tillhör officiellt Serafimerorden, men skall inte förväxlas med densamma. Serafimerorden utdelas numera endast till kungliga personer och utländska medborgare, medan Serafimermedaljen fortfarande utdelas till svenska medborgare.

När en mottagare av Serafimermedaljen dör, skall medaljen, i enlighet med Serafimerordens statuter, återsändas till Skattmästaren vid Kungl. Maj:ts Orden, detta då medaljen inte är personlig egendom utan bara nyttjas under innehavarens livstid. Serafimermedaljen är den enda av de svenska officiella medaljerna som har detta krav.

Urval av serafirmermedaljörer

• Olof Ström, bryggareålderman (1748)
• Lorens Witting, sadelmakareålderman (1770)
• Jacob Röhl, bagareålderman, fattighusföreståndare (1775)
• Johan Niklas Höög, stadskirurg (1820)
• August Dahlerus, slottskamrerare, sekr. i Sällskapet för dygdigt och troget tjenstefolks belönande
• Herman Evald Askergren, bryggeridirektör (1890)
• Martin Holmström, fattigvårdsdirektör (1897)
• Elsa Brändström, krigssjuksköterska, med.dr h.c. (1919)
• Louise Ulff, barnhemsföreståndarinna (1932)
• Ellen von Platen, fröken, aktiv i Föreningen för Välgörenhetens ordnande
• Jacob Wallenberg, bankdirektör, ekon. o. med. dr h.c. (1945)
• Britta Holmström, grundare av Individuell Människohjälp, med.dr h.c. (1973)
• Gösta Wallin, justitieråd, ordf. i Svenska Naturskyddsföreningen
• Sven Romanus, justitieråd, statsråd (1980)
• Olof Rydbeck, ambassadör, generalkommissarie i FN (1987)
• Carl Axel Petri, hovrättspresident, statsråd (1998)
• Peter Wallenberg, affärsman (2000)
• Carl-Gustaf Andrén, professor emeritus, fv. rektor, fv. universitetskansler (2002)
• Hans Blix, jurist, politiker, ämbetsman (2004)
• Sture Linnér, professor, diplomat, författare (2008)
• Herbert Blomstedt, professor, dirigent. Tilldelades medaljen den 6 juni 2012 för ”synnerligen framstående insatser för svenskt musikliv”.
• Stig Strömholm, professor. Tilldelades medaljen den 6 juni 2012 för ”synnerligen förtjänstfull gärning inom svenskt universitetsväsende och kulturliv”.

Källor

• Serafimermedaljen från kungahuset.se
• Serafimermedaljen i Nationalencyklopedins nätupplaga.

Litteratur

• P. Nordenvall (1998). ”Serafimermedaljen” i Kungliga Serafimerorden 1748–1998. Utgiven av Kungl Maj:ts orden, Stockholm.