Serber

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Serber
Срби
Srbi
Flag of Serbia.svg
Antal sammanlagt
cirka 10 miljoner
Regioner med betydande antal
Serbien Serbien:
   7 900 000 (2008)

Bosnien och Hercegovina Bosnien och Hercegovina:
   1 086 733 (2013)[1]

Montenegro Montenegro:
   350 000 (2008)
Tyskland Tyskland:
   750 000 - 800 000
Flag of Austria.svg Österrike:
   320 000 - 380 000
Kroatien Kroatien:
   186 633[2] (650 000 år 1991)[källa behövs]
Flag of Kosovo.svg Kosovo: 120 000[3] (259 819 år 1971)
(250 000 kosovoserber lever i Serbien)
USA USA:
  1, 175, 000
Australien Australien:
   100 000
Storbritannien Storbritannien:
   70 000
Sverige Sverige:
   120 000 (2008)
Kanada Kanada:
   255 540 (2008)
Frankrike Frankrike:
   90 00 - 100 000
Schweiz Schweiz:
   196 078 (2007)
Slovenien Slovenien:
   38 964
Nordmakedonien Nordmakedonien:
   35 939
Italien Italien:
   70 000
Rumänien Rumänien:
   22 518
Övriga:
   350 000

  • Anmärkning: siffrorna är ungefärliga.

Övriga är uppskattningsvisa siffror från flera länder som inte tagits med i listan ovan.

Språk

Serbiska

Religion

Övervägande ortodoxa med starka band till den serbiska ortodoxa kyrkan.

Besläktade folkgrupper

Sydslaver

Serber (serbiska: Срби, Srbi) är en sydslavisk folkgruppBalkanhalvön som företrädesvis bebor Serbien (serbiska: Srbija) vars befolkning uppgår till cirka 8 miljoner. I Montenegro (Crna Gora) bor 350 000 serber (dock finns bland åtskilliga montenegriner en känsla av att ha en distinkt identitet som är separat från den i nationell mening serbiska, vilket är en kontroversiell fråga mellan de separerade länderna Serbien och Montenegro. Etniskt kan uppemot 600 000 montenegriner räkna sig som serber). Även i Bosnien-Hercegovina (serbiska: Bosna i Hercegovina) har en serbisk befolkning på uppskattningsvis 1,1 miljoner, varav en stor majoritet[4] är bosatta i Republika Srpska, den ena av de entiteter i Bosnien och Hercegovina. Även i övriga delar av f.d. Jugoslavien finns serbiska minoriteter och sammanlagt i dessa länder beräknas det finnas en serbisk befolkning på drygt 3 miljoner. Sammanlagt uppskattas det finnas cirka 14–15 miljoner serber i världen. De är i allmänhet serbisk-ortodoxa.

I samband med krigen i före detta Jugoslavien (se jugoslaviska krigen) under första halvan av 1990-talet flydde många serber till andra delar av Europa och världen, men redan under Titos levnad hade också serber emigrerat till Västeuropa av arbetsmarknadsskäl.

Serberna invandrade förmodligen från Karpaterna i nuvarande Ukraina till Balkan under 600-talet. Mot slutet av 800-talet övergick de till kristendomen och de första statsbildningarna uppkom hundra år senare längs kusten i dagens Montenegro och sydvästra Serbien.

Historia för serber på Balkanhalvön[redigera | redigera wikitext]

Serber i Kosovo[redigera | redigera wikitext]

Se Serber i Kosovo för mer information.

Diaspora[redigera | redigera wikitext]

Serberna i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Se även Serber i Sverige

De första serberna kom till Sverige i slutet av 1940-talet som en följd av andra världskriget. Några kom som politiska flyktingar eller statslösa. Tillsammans med greker, turkar och italienare, kom serberna till Sverige som arbetskraftsinvandrare under 1960- och 1970-talet. Före 1960-talets arbetskraftsinvandring fanns endast ett fåtal serber i Sverige. Ytterligare en våg av serber kom till Sverige som flyktingar till följd av de jugoslaviska krigen i början och slutet av 90-talet (bosnienkriget, kroatiska självständighetskriget och kosovokriget).

Den serbiska ortodoxa kyrkan bedriver sedan 1972 regelbunden verksamhet i Sverige. Idag[när?] finns flera församlingar, bland annat i Stockholm, Malmö, Göteborg, Linköping, Uppsala och Västerås. Några kända svenskserber är Daniel Majstorovic, Jovan Radomir, Alexander Milosevic, Ljubomir Vranjes och Dalibor Doder.

Kända serber[redigera | redigera wikitext]

Kända serber i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Musik[redigera | redigera wikitext]

Skådespelare[redigera | redigera wikitext]

Media[redigera | redigera wikitext]

Politiker[redigera | redigera wikitext]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]